Wikipedia

Delta Pavonis

stjärna i Påfågelns stjärnbild

Delta Pavonis (δ Pav, förkortat Delta Pav, δ Pav) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Påfågeln. Den har en skenbar magnitud på 3,56[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 163,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 20 ljusår (ca 5 parsek) från solen och är en av de närmaste stjärnorna till solsystemet.

Delta Pavonis (δ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPåfågeln
Rektascension20t 08m 43,60953s[1]
Deklination-66° 10′ 55,4436″[1]
Skenbar magnitud ()+3,56[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 IV[3]
U–B+0,45[2]
B–V+0,76[2]
VariabeltypMisstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,7 ± 0,9[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1 211,03[1] mas/år
Dek.: -1 130,05[1] mas/år
Parallax ()163,71 ± 0,17[1]
Avstånd19,92 ± 0,02 lå (6,108 ± 0,006 pc)
Absolut magnitud ()+4,62[6]
Detaljer
Massa0,991[7] M☉
Radie1,22[7] R☉
Luminositet1,22 ± 0,04[8] L☉
Temperatur5 604[9] K
Metallicitet+0,33[9] dex
Vinkelhastighet1,0[8] km/s
Ålder6,6-6,9 [10] eller 9,3[6] miljarder år
Andra beteckningar
CD-66 2367, GCTP 4754, GJ 780, HD 190248, HIP 99240, HR 7665, LHS 485, LTT 7946, LFT 1520, NSV 12790, SAO 254733. [11]

Egenskaper redigera

Delta Pavonis är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G8 IV[3], som kommer att avsluta dess fusion av väte relativt snart, och inleda processen till att bli en röd jätte. Den har en massa som är ungefär lika stor[7] som solens massa, en radie som är ca 20 procent[7] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1,2[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 600[9] K. Stjärnans ytkonvektionszon sträcker sig nedåt till ca 43 procent av dess radie, men innehåller bara 4,8 procent av dess massa.[7]

Spektroskopisk undersökning av Delta Pavonis visar att den har en högre mängd element tyngre än helium (metallicitet) än solen med ett överskott av järn motsvarande 214 procent av solens. Studier har visat en korrelation mellan rikliga tunga element i stjärnor och närvaron av ett planetsystem,[12] så Delta Pavonis har en större än genomsnittlig sannolikhet att hysa planeter. Dock har inga planeter hittills upptäckts kring stjärnan.[13]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J.; Stoy, R. H. (1962). "Photoelectric magnitudes and colours of Southern stars". Royal Observatory Bulletin. 64: 103–248. Bibcode:1962RGOB...64..103C.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637
  4. ^ Ruban, E. V.; et al. (September 2006), "Spectrophotometric observations of variable stars", Astronomy Letters, 32 (9): 604–607, Bibcode:2006AstL...32..604R, doi:10.1134/S1063773706090052
  5. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  6. ^ [a b] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982 , Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  7. ^ [a b c d e] Takeda, G.; Ford, E. B.; Sills, A.; Rasio, F. A.; Fischer, D. A.; Valenti, J. A.; Ford; Sills; Rasio; Fischer; Valenti (November 2008). "Stellar parameters of nearby cool stars (Takeda+, 2007)". VizieR On-line Data Catalog. 216: 80297. Bibcode:2008yCat..21680297T. J/ApJS/168/297. Originally published in: 2007ApJS..168..297T.
  8. ^ [a b c] Bruntt, H.; et al. (July 2010), "Accurate fundamental parameters for 23 bright solar-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 405 (3): 1907–1923, arXiv:1002.4268 , Bibcode:2010MNRAS.405.1907B, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16575.x
  9. ^ [a b c] Sousa, S. G.; et al. (August 2008). "Spectroscopic parameters for 451 stars in the HARPS GTO planet search program. Stellar [Fe/H] and the frequency of exo-Neptunes". Astronomy and Astrophysics. 487 (1): 373–381. arXiv:0805.4826 . Bibcode:2008A&A...487..373S. doi:10.1051/0004-6361:200809698. See VizieR catalogue J/A+A/487/373.
  10. ^ Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (November 2008). "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics". The Astrophysical Journal. 687 (2): 1264–1293. arXiv:0807.1686 . Bibcode:2008ApJ...687.1264M. doi:10.1086/591785.
  11. ^ "NSV 12790 -- Variable Star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-08-21.
  12. ^ Sousa, S.G.; et al. (2006). "Spectroscopic parameters for a sample of metal-rich solar-type stars". Astronomy and Astrophysics. 458 (3): 873–880. Bibcode:2006A&A...458..873S. doi:10.1051/0004-6361:20065658.
  13. ^ G. F. Porto de Mello, E. F. del Peloso, L. Ghezzi (2006). "Astrobiologically interesting stars within 10 parsecs of the Sun". Astrobiology. 6 (2): 308–331. arXiv:astro-ph/0511180 . Bibcode:2006AsBio...6..308P. doi:10.1089/ast.2006.6.308. PMID 16689649.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Delta_Pavonis&oldid=49684002”