Wikipedia

Debatten om Vita havet

kulturdebatt i Sverige 2021

Debatten om Vita havet var en identitetspolitisk kulturdebatt i Sverige under första halvåret 2021. Sommaren innan hade Black lives matter-rörelsen spridit sig till konstvärlden i USA och vidare till andra länder. Identitetspolitiska debatter togs upp på flera konsthögskolor i Norden, bland annat i Oslo, vilket ledde till att rektorn Måns Wrange avgick.[1] På Kunstakademiet i Köpenhamn tog en studentgrupp och en lärare bort en gipsbyst av kung Frederik V ur festsalen, varefter den kastades i kanalen utanför "för att uppmärksamma kolonialism och slavhandel". Rektorn Kirsten Langkilde avgick efter kritik av kulturministern.[2]

Bakgrund redigera

Bakgrunden till debatten låg i att en grupp studenter vid Konstfack 2016 bildade konstnärskollektivet Brown Island med ambitionen att föra dialog kring hur strukturell rasism tar sig uttryck, vilka perspektiv som får företräde och vilka som osynliggörs i en högskolemiljö. Bland annat refererade gruppen till teoretikern Sara Ahmed och argumenterade för att utställningslokalen Vita havet skulle byta namn.[3] Ahmed har använt begreppet ”vithetshavet” för att beskriva hur det kan kännas för icke-vita att röra sig i ett hav av vita människor.[4] Ett förslag om detta, avsett som en utgångspunkt för diskussion, lämnades in till Konstfacks ledning 2019.[5] Ledningen tillsatte då en arbetsgrupp kallad Our Spaces/Våra rum med studenter och lärare från skolans fyra institutioner. Uppgiften var att ge förslag på konkreta förbättringar gällande bemötande, rumsliga funktioner och arkitektur på Konstfack i förhållande till strukturell rasism och diskriminering. Ett av de fyra förslag till en förbättrad studiemiljö som presenterades i december 2020, var att namnet Vita havet skulle ändras till Havet.[6]

Debatten redigera

Den mediala debatten startade i och med att professorn vid Konstfack Sara Kristoffersson i ett inlägg den 1 februari 2021 hävdade att namnet Vita havet på Konstfack inte hade med rasism att göra, eftersom namnet hade skapats i de tidigare Konstfacklokalerna på Mäster Samuelsgatan på 1950-talet i samband med tillkomsten av en stor utställningshall med vitmålade väggar. Namnet hade sedan levt vidare och följt med till lokalerna vid Telefonplan.[7]

Den 5 februari svarade Brown Island Sara Kristoffersson och skrev bl a att de "påstår naturligtvis inte heller att färgen vit är rasistisk i sig".[8]

Den 12 februari gjordes ett inlägg i Dagens Nyheter av professorerna Every Ocean Hughes, Johanna Lewengard, Loulou Cherinet och Sara Teleman samt lektorerna Martin Gustavsson, Parasto Backman och Sergio Montero Bravo. Flera professorer, lektorer, adjunkter och doktorander på Konstfack hade undertecknat artikeln, totalt 44. De ifrågasatte det etiska i att ta upp frågan till offentlig debatt eftersom en lärares agerande av detta slag kunde ses som "en maktutövning, som skadar förtroendet i relationen mellan studenter och lärare".[9]

Konstfacks rektor Maria Lantz avrådde i e-post alla medarbetare på skolan att offentligt utpeka en kollega på det sätt som gjorts. Konstfack konstaterade också att dess e-post nyttjats på ett felaktigt sätt genom insamlandet av namnunderskrifter.[10][11]

I Ledningsrådets svar till arbetsgruppen Our Spaces/Våra rum, i augusti 2021, fastslogs att de flesta förslag som gruppen gett kring utökade utställningsytor och mötesplatser, kompetensutvecklingsinsatser om lika villkor, nytt skyltsystem m m kunde bejakas och genomföras. Ledningsgruppen sa också att det inte fanns tillräckliga argument för ett namnbyte på utställningsytan Vita havet.

Under debatten 2021 startade Konstfacks rektor Maria Lantz en utredning om kränkande särbehandling som slog fast att ingen mobbning ägt rum. Högskolan valde därmed att inte gå vidare med anmälningar mot enskilda medarbetare, men gjorde ändå insatser för den psykosociala arbetsmiljön samt kompetensutbildningsinsatser för alla anställda kring etik och grundlag.

I oktober 2022 sände TV4 en granskning av Kalla fakta som låtit två erfarna arbetsrättsjurister, oberoende av varandra, läsa utredningen, som sågades av båda. "Den är osaklig, inte opartisk och därmed även oprofessionell" menade Tommy Iseskog.[12]

Debatten på Konstfack fick politiska opinionsbildare att "gå i taket". Många menade att Brown Island och debatten på Konstfack var en bekräftelse på att konstvärlden blivit besatt av maktförhållanden och intersektionell teori. Tankesmedjan Tiden beskrev det som en debatt om vad rasism är och rimligheten i vissa tolkningar av vad som kan sägas utgöra uttryck för rasism. Tankesmedjan Tiden lät i maj 2021 publicera en rapport, Stormen på Vita havet – en fallstudie i identitetspolitik, författad av Niklas Alexandersson.[13][4]

Rektorn för Konstfack, Maria Lantz, medgav i maj 2022 att hon och ledningen för myndigheten borde ha agerat snabbare, samt tydligare och fastare värnat Kristoffersons rätt att ingå i gemenskapen och behandlas med respekt och värdighet. Lantz uttryckte ånger över att hon inte gjorde mer för att säkerställa att Kristofferssons skulle känna sig trygg och välkommen på sin arbetsplats. Lantz självkritik kom efter att Kristoffersson publicerat Hela havet stormar – fallstudie inifrån en myndighet, i vilken hon även beskrev hur hon känt sig uthängd och orättvist behandlad.[14][15]

Bibliografi redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Nya rektorn efter stormiga rasismbråket: ”Ingenting är löst” i Svenska Dagbladet den 22 mars 2021
  2. ^ Tidligere chef sagde farvel – nu har omstridt skole ansat ny chef i Berlingske den 17 april 2021
  3. ^ Två ej namngivna medlemmar av Brown Island: Floating in the White Sea på www.konstfack.se, september 2018, läst den 10 juni 2022
  4. ^ [a b] Andersson, Elisabet (25 juni 2022). ”Efter striden – varför är konstvärlden så tyst?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/k65rEa/konflikten-om-vita-havet-skakade-konstfack-men-vad-hande-sen. Läst 8 januari 2023. 
  5. ^ Matilda Källén:Sara Kristoffersson om Vita Havet-debatten: Hög tid för självkritik på Konstfacki Dagens Nyheter den 2 juni 2022
  6. ^ Interna förslaget på Konstfack: Byt namn på ”Vita havet” till ”Havet” i Dagens Nyheter den 16 februari 2021
  7. ^ Sara Kristoffersson: Nej, Vita havet på Konstfack har inget med rasism att göra i Dagens Nyheter den 1 februari 2021
  8. ^ Brown Island: Sara Kristoffersson avfärdar en komplex dialog som förs på Konstfack” i Dagens Nyheter den 5 februari 2021
  9. ^ Kulturdebatt. Lärare på Konstfack: Debatten visar att något viktigt är på väg att hända i Dagens Nyheter den 12 februari 2021
  10. ^ Jag tog avstånd från namninsamlingen i Uppsala Ny Tidning den 30 maj 2022
  11. ^ Maria Lantz rektor på Konstfack medger misstag efter rasismdebatt om Vita havet i Svenska Dagbladet den 1 juni 2022
  12. ^ ”Sara nekade rasistkoppling – fick 44 kollegor mot sig”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/artikel/1SoxQBZkt2w4UbK2q0upu2/sara-nekade-rasistkoppling-fick-44-kollegor-mot-sig-obehagligt. Läst 4 november 2022. 
  13. ^ ”Stormen på Vita havet – en fallstudie i identitetspolitik”. Tankesmedjan Tiden. 25 maj 2021. https://tankesmedjantiden.se/rapport/stormen-pa-vita-havet-en-fallstudie-i-identitetspolitik/. Läst 8 januari 2023. 
  14. ^ ”Maria Lantz rektor på Konstfack medger misstag efter rasismdebatt om Vita havet”. SVT Nyheter. 1 juni 2022. https://www.svt.se/kultur/vita-havet-debatten-rektorn-medger-misstag. Läst 8 januari 2023. 
  15. ^ Lantz, Maria (31 maj 2022). ”Jag borde ha agerat snabbare och tydligare”. www.aftonbladet.se. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/BjaGzl. Läst 8 januari 2023. 

Webbkällor redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Debatten_om_Vita_havet&oldid=54357284”