De dödas julotta är en legend som beskriver när alla andar och spökenkyrkogården steg upp på julnatten för att ha gudstjänst. Det var viktigt att sopa av bänkarna i kyrkan efteråt för att gravmull från spökena inte skulle hamna på kläderna. Att besöka de dödas julotta gillades inte av de döda; det finns historier om människor som vaknat för tidigt, gått till kyrkan och sedan upptäckt att alla i kyrkan har varit döda sedan länge. Dessa inkräktare jagades sedan ut och var ofta nära att stryka med.

De dödas julotta ansågs vara ett av de få tillfällen som man kunde se spöken uppträda i grupp.[1]

Internationella varianter av historien är kända ända sedan 500-talet. I Sverige är legenden omvittnad sedan 1600-talet, men tros vara äldre än så.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Egerkrans, Johan (2013). Nordiska väsen. Stockholm: B. Wahlströms bokförlag. ISBN 9789132161438 

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera