Dasyprocta fuliginosa
Dasyprocta fuliginosa[2] är en däggdjursart som beskrevs av Johann Georg Wagler 1832. Dasyprocta fuliginosa ingår i släktet agutier och familjen Agoutidae.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
| Dasyprocta fuliginosa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Agoutidae |
| Släkte | Agutier Dasyprocta |
| Art | Dasyprocta fuliginosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dasyprocta fuliginosa | |
| Auktor | Wagler, 1832 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[2]
- D. f. fuliginosa
- D. f. candelensis
Utseende redigera
Denna gnagare når en kroppslängd (huvud och bål) av 41,5 till 62 cm, en svanslängd av 1,0 till 3,5 cm och en vikt av 1,3 till 4,0 kg. Ovansidan är täckt av borstig päls med de längsta håren vid bakdelen och med en färg som varierar från orange över brun till svart (enligt en annan källa bara svart med vita hårspetsar, se nedan). På undersidan förekommer ljusbrun till gulvit päls. Liksom andra agutier har Dasyprocta fuliginosa bara tre tår vid varje bakfot som är utrustade med klor som liknar hovar. Fyra par spenar förekommer hos honor.[5]
Ovansidans hår har vita spetsar som är synliga som en spräcklig teckning. Även de bruna håren på undersidan kan ha vita spetsar. På strupen är hårens vita del lång eller håren är helt vita. Dasyprocta fuliginosa har 12,5 till 14,0 cm långa bakfötter och 3,5 till 5,0 cm stora öron. En underart av Dasyprocta punctata (D. p. isthmica) som lever i Venezuela är kanske en hybrid mellan Dasyprocta fuliginosa och Dasyprocta punctata.[6]
Utbredning redigera
Arten förekommer i västra Amazonområdet i Brasilien, Venezuela, Colombia, Ecuador och Peru. En avskild population finns i norra Colombia.[1]
Habitatet utgörs av skogar med fast grund samt av skogar som tidvis översvämmas.[1]
Ekologi redigera
Dasyprocta fuliginosa äter frukter, frön och ibland andra växtdelar. En hona och en hane som troligen utgör ett par delar stora områden av reviret. De försvarar reviret mot artfränder av samma kön men ibland får ett äldre könsmoget ungdjur tillträde. Arten har olika varningsläten som används när en fiende är i närheten. Dasyprocta fuliginosa trummar även med foten på marken vad som avskräcker vissa angripare som boaormar.[1]
Allmänt är arten dagaktiv men i områden med många människor lämnar den gömstället bara under skymningen och gryningen. Individer som vill nå höga hastigheter utför en rörelse som påminner om hästarnas galopp. De kan även hoppa upp till två meter över marken.[5]
Fortplantningssättet antas vara lika som hos andra släktmedlemmar.[5]
Källor redigera
- ^ [a b c d e] 2008 Dasyprocta fuliginosa Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Dasyprocta fuliginosa
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/dasyprocta+fuliginosa/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Jerry Svendsen (2001). ”Black agouti” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Dasyprocta_fuliginosa/. Läst 1 december 2018.
- ^ Patton, Pardiñas & D’Elía, red (2015). ”Dasyprocta fuliginosa” (på engelska). Mammals of South America, Volume 2. University of Chicago Press. sid. 743. ISBN 0-226-28240-6
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Dasyprocta fuliginosa.
Wikispecies har information om Dasyprocta fuliginosa.
