Dagmar Henrietta Elisabet Gille, född 26 september 1902 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 12 april 1993 i Gävle,[1] var en svensk operettsångerska, professionellt verksam fram till 1929 då hon gifte sig med Philibert Humbla.

Dagmar Gille
FöddDagmar Henrietta Elisabet Gille
26 september 1902
Maria Magdalena församling, Stockholm
Död12 april 1993 (90 år)
Gävle
MakePhilibert Humbla
(g. 1929–1952; hans död)

Biografi redigera

Dagmar Gille var dotter till grosshandlare Henrik Gille och Anna Sundberg.

Hon scendebuterade på Oscarsteatern 1923 som Serpolette i operetten Cornevilles klockor och hade engagemang där fram till 1925. Påföljande säsong spelade hon på Södra Teatern och sommaren 1926 var hon hos Karl Gerhard vid Folkteatern i Göteborg. Hennes sista säsonger var 1926–1927 vid Folkteatern i Stockholm och hösten 1927 vid Södra Teatern.

Hon gifte sig 1929 med konsthistorikern Philibert Humbla, som då var intendent på Göteborgs Konsthall.

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1923 Madame Dubois Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[2]
Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Nils Johannisson Oscarsteatern[3]
1926 Medverkande Slag i slag, revy
Emil Norlander
Södra Teatern[4]
Margareta Dubois Dagens hjälte
Carlo Keil-Möller
Rune Carlsten Södra Teatern[5][6]
Damen utan slöja
August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco
Oskar Textorius Södra Teatern[7]
Mussolini
Jens Locher
Sigurd Wallén Folkteatern[8]
1927 Lola Kasäll, primadonna vid Cirkusteatern Revyprimadonnan
Svasse Bergqvist
Sigurd Wallén Folkteatern[9]
När oskulden sover
Johann Strauss den yngre, Oskar Friedman och Fritz Lunzer
Thure Alfe Södra Teatern[10]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  3. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-12/308/9. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ ”'Slag i slag' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-02/1/10. Läst 24 januari 2016. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 januari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-30/28/14. Läst 24 januari 2016. 
  6. ^ Oscar Rydqvist (31 januari 1926). ”'Dagens hjälte' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-31/29/12. Läst 24 januari 2016. 
  7. ^ Bo Bergman (14 mars 1926). ”Damen utan slöja”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-03-14/71/10. Läst 24 januari 2016. 
  8. ^ ”Hela fascistkåren på premiären på Folkteaterns 'Mussolini'”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  9. ^ He (6 mars 1927). ”'Revyprimadonnan' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1927-03-06/63/10. Läst 11 mars 2017. 
  10. ^ ”'När oskulden sover' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 20. 16 oktober 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-16/281/20. Läst 12 juni 2016. 

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 147. Libris 1404046