DCA-avtalet

Defence Cooperation Agreement (DCA), formellt Avtal om försvarssamarbete mellan konungariket Sveriges regering och Amerikas Förenta staters regering, är ett bilateralt avtal om försvarssamarbete mellan Sverige och USA.

Avtalet skrevs under av de två ländernas respektive försvarsministrar den 5 december 2023 och förväntas träda i kraft under slutet av 2024.^[1] Dessförinnan behöver avtalet röstas igenom av Sveriges riksdag med två tredjedelars majoritet. För att avtalet ska gå att genomföra krävs också att riksdagen beslutar om ett antal lagändringar.^[2] Avtalet lämnades över som en proposition till riksdagen den 8 maj 2024 (Prop. 2023/24:141).^[3]

Avtalet är giltigt i 10 år och fortsätter sedan att gälla fram tills dess att den ena parten säger upp avtalet med 1 års framförhållning (Artikel 30).

Syfte och innehåll redigera

Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbetet mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska regeringen är avtalet, liksom den svenska Nato-ansökan, ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa,^[1] och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors ”närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.”

Enligt avtalet får amerikanska styrkor tillgång till 17 överenskomna anläggningar och områden, samt delar av dessa anläggningar som bara amerikanska styrkor får tillträda och använda (Artikel 3). Avtalet ger även ”luftfartyg, fartyg och fordon” som används av amerikanska styrkor rätt att röra sig fritt på svenskt territorium (Artikel 11) och amerikanska styrkor får förhandslagra försvarsutrustning och -materiel (Artikel 4) på överenskomna platser efter att ha underrättat försvarsmakten om typ och mängd.

Därutöver reglerar avtalet sådant som exempelvis immunitet, tullar, skatt, upphandling, säkerhet, körkort, posthantering och valutaväxling för den amerikanska försvarsmakten, deras anställda och dessas anhöriga, och amerikanska och svenska leverantörer.

Liknande avtal redigera

Liknande avtal finns mellan USA och Nato-länderna Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. I Danmark och Finland har avtalen ännu inte trätt i kraft^[4], medan Norge har haft motsvarande avtal sedan tidigare.^[3]

Kritik redigera

Kritik har riktats mot att avtalet inte innefattar några begränsningar av kärnvapen, vilket bland annat finns i Norge och Danmarks respektive avtal.^[5] Frågor har även väckts kring att de amerikanska styrkorna kommer lyda under amerikansk straffrättslig lagstiftning och att Sverige bara när det anses befogat kan ta tillbaka den rätten.^[6]

Enligt regeringen och statsminister Ulf Kristersson finns det inte skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid^[3] och det är en ståndpunkt som övriga länder känner till och kommer att respektera.^[7] I P1-morgon den 13 maj 2024 menade Kristersson att det är en annan sak i krigstid.^[8]