Chionomys gud
Chionomys gud[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Konstantin Alexeevitsch Satunin 1909. Chionomys gud ingår i släktet Chionomys och familjen hamsterartade gnagare.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
| Chionomys gud Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
| Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte | Chionomys |
| Art | Chionomys gud |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chionomys gud | |
| Auktor | (Satunin, 1909) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Arten blir 112 till 130 mm lång (huvud och bål), har en 57 till 79 mm lång svans och väger 34 till 63 g. Hos Chionomys gud är bakfötterna 19 till 21 mm långa och öronen 15 till 19 mm stora. Artens svans är jämförd med övriga kroppslängden (huvud och bål) längre än hos snösorken. På ovansidan förekommer grå päls, på vissa ställen med bruna skuggor, som går stegvis över i den vitaktiga pälsen på undersidan. Även svansen kan ha en ljusare undersida eller den är helt ljusgrå. Gnagaren har upp till 40 mm långa vita morrhår. Chionomys gud avviker dessutom från andra släktmedlemmar genom ett olikartat konstruerat penisben. På framsidan av de övre framtänderna förekommer orange eller gul tandemalj och framsidan av de nedre framtänderna är alltid blek gul. Med undantag av de yttre könsdelarna ser hannar och honor likadan ut.[7]
Utbredning redigera
Denna gnagare förekommer i Kaukasus i Ryssland, Georgien, Turkiet och Azerbajdzjan. Den vistas mellan 500 och 3000 meter över havet. Habitatet utgörs av klippiga öppna områden eller skogens kanter.[1]
Ekologi redigera
Individerna är aktiva vid skymningen och gryningen eller på dagen. De vilar i naturliga håligheter eller gräver bon. Under vintern stannar de i boet. Chionomys gud äter gräs, mossa, bär och kvistar. Före vintern skapar den förråd i boet som kan väga 6 kg. Honor har upp till fyra kullar per år.[1]
Arten kan klättra i den låga växtligheten upp till 1,5 meter över marken. Honor som föddes under våren kan ha två kullar under samma år. Fortplantningstiden sträcker sig allmänt från maj till oktober men den varierar beroende på höjden. Uppskattningsvis föds 3 till 4 ungar per kull. Före vintern lagras födan i högar. Beståndets storlek ska inte variera periodisk.[7]
Källor redigera
- ^ [a b c d] 2008 Chionomys gud Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Chionomys gud, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/chionomys+gud/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Kryštufek & Vohralík (2005). ”Mammals of Turkey and Cyprus” (på engelska) (pdf). Univerza Koper. sid. 222-227. Arkiverad från originalet den 18 september 2021. https://web.archive.org/web/20210918024936/http://www.pms-lj.si/si/files/default/Publikacije/Arhiv-publikacij/Starejse-publikacije-v-eobliki/Mammals%20of%20Turkey%20and%20Cyprus-2005.pdf. Läst 30 juni 2017.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Chionomys gud.
