Charlotte Pousette
Charlotte Pousette, född Nordgren 23 januari 1832 i Stockholm, död 28 april 1877, var en svensk skådespelare. Hon var gift med Mauritz Pousette.
| Charlotte Pousette | |
 | |
| Född | Charlotte Nordgren 23 januari 1832 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 28 april 1877 (45 år) |
| Make | Mauritz Pousette |
Biografi redigera
Charlotte Pousette var elev vid Dramatens elevskola. Hon nämns 1851 som verksam vid Humlegårdsteatern och därmed som verksam hos vid Edvard Stjernströms teatersällskap, med vilket hon 1852[1] uppträdde på Åbo Svenska Teater och från 1854 var verksam vid Mindre teatern i Stockholm fram till år 1863, då denna uppköptes av Dramaten. Som medlem av Stjernströms sällskap medverkade hon i en huvudroll vid invigningen av Stora Teatern, Göteborg, 15 september 1859.[2]
Hon medverkade därefter vid Wilhelm Åhman-Mauritz Pousettes teatersällskap 1863-67, som sådan vid Stora Teatern, Göteborg 1867-74, och slutligen åter Stjernström 1874-77 och därmed verksam vid Svenska teatern, Stockholm.
Bland hennes roller märks markisinnan Pompadour i Narcisse Rameau, Elisabeth av Valois i Don Carlos, Parthenia i Ingomar eller skogens son, Helena i Konungens läkare, Amman i Romeo och Julia, Karin i Så tuktas en argbigga, Toinette i Den inbillade sjuke och Dorine i Tartuffe samt vidare i Bellmaniader Värdinnan på Gröna lund och Ulla Winblad i Johan Fredman, i det borgerliga dramat fru Mohrin i Familjen Mohrin, i operetten Regina i De löjliga mötena och Maria i Den ondes besegrare med flera, i vådevillen Armantine i Hovet i Biberack med flera, i den nyare franska komedin av Scribe, Augier och Sardou hertiginnan de Langeais i Kärlek och vänskap, fru Lecoutellier i Notarien Guérin och markisinnan d’Auberive i Moderna vinglare.
I hennes titelroll i Seraphine, som gavs på Mindre teatern 1869:
- "...stod hennes konstnärsskap på sin kulminationspunkt: den mästerliga relief, som hon här gaf åt den hemska bild af fromleri och njutningslusta, som :sedeskildraren från andra franska kejsardömet tecknat i sin "Seraphine", framhölls lifligt af kritici den tiden."[3]
Teater redigera
Roller (ej komplett) redigera
| År | Roll | Produktion | Teater |
|---|---|---|---|
| 1851 | Ur livets strid Fredrik Berndtson |
Humlegårdsteatern[4] | |
| 1875 | Ebba Bjelke | Siri Brahe och Johan Gyllenstierna Gustav III |
Nya teatern[5] |
| 1876 | Trotjänaren | Den ondsinta hustrun Charles-Guillaume Étienne |
Nya teatern[6] |
| Familjen Mohrin Johan Jolin |
Nya teatern[7] | ||
| Regina | De löjliga mötena Nicolo Isouard |
Nya teatern[7] |
Referenser redigera
Fotnoter redigera
- ^ Gustaf Cygnaeus, Åbo teater, 1839-1889
- ^ Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3
- ^ Charlotte Pousette i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)
- ^ ”Tidningsnotis”. Aftonbladet: s. 2. 8 juli 1851. http://tidningar.kb.se/4112678/1851-07-08/edition/0/part/1/page/2. Läst 28 juli 2016.
- ^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 3. 29 september 1875. http://tidningar.kb.se/4112678/1875-09-29/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017.
- ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-07/3356/2. Läst 9 augusti 2015.
- ^ [a b] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-02/3378/1. Läst 10 augusti 2015.
Källor redigera
- Charlotte Pousette i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)