Cestus
historiska stridshandskar
Cestus (lat.), remmar av läder, delvis försedda med bly- eller metallinfattning. I forntiden lindade man vid knytnävskamp dessa remmar om händer och handleder, så att de bildade ett slags stridshandskar.[1]
Knytnävskamp (grekiska: pygme, latin: pugilatio eller pugilatus) var det våldsammaste och farligaste av de stridssätt, i vilka forntidens greker och romare älskade att tävlingsvis mäta sina krafter. Händerna och underarmarna var då omvirade med läderremmar (grekiska: himantes, latin: cestus), vilka bildade ett slags stridshandskar och till och med brukade förstärkas med bucklor eller plattor av metall.[2]
Sistnämnda, ytterst farliga vapen torde väl dock ha nyttjats endast av "atleter", som hade knytnävskamp som yrke.[2]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Cestus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- ^ [a b] Knytnäfskamp i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)