Centralanatoliska kurder
Centralanatoliska kurder[1] (kurdiska: Kurdên Anatolyayê/Anatolê, turkiska: Orta Anadolu Kürtleri eller İç Anadolu Kürtleri) är kurder i Turkiet som har bott i centrala Anatolien sedan 1500-talet i Aksaray, Ankara, Çankırı, Çorum, Eskişehir, Karaman, Kayseri, Kırıkkale, Kırşehir, Konya, Nevşehir, Niğde, Sivas och Yozgat provinser.[2][3]
Kärnområdet i de centralanatoliska kurderna består av Tuz Gölü Kürtleri (Saltsjöns Kurder), som är en term för kurder bosatta i provinserna Ankara, Konya och Aksaray. Före detta president och Turkiska republikens grundare Mustafa Kemal Atatürk nämnde kurder från Konyaprovinsen i en intervju med journalisten, Ahmet Emin (Yalman), som Konya çöllerindeki Kürtler (Kurderna i Konya-öknen) den 16/17 januari 1923.[4]
Språk redigera
De flesta centralanatoliska kurder talar dialekten Kurmanjî, som för närvarande talas i provinserna Adıyaman, Kahramanmaraş, Malatya och Şanlıurfa, och dialekten Shekhbizini (Şêyhbizinî).
Källor redigera
- ^ Ingvar Svanberg, Kazak refugees in Turkey: a study of cultural persistence and social change, Academiae Ubsaliensis, 1989, ISBN 978-91-554-2438-1, sida. 28. (engelska)
- ^ Rohat Alakom, ibid, sida. 14. (turkiska)
- ^ Ayşe Yıldırım, Ç. Ceyhan Suvari, İlker M. İşoğlu, Tülin Bozkurt, Artakalanlar: Anadolu'dan etnik manzaralar, E Yayınları, ISBN 975-390-205-0, sida. 166. (turkiska)
- ^ Atatürk'ün bütün Eserleri, Kaynak Yayınları, Cilt: 14, ISBN 975-343-400-6, sida. 273–274. (turkiska)