Cekeens gravhögar
Cekeens gravhögar ligger i departementet Diourbel i regionen Diourbel, Senegal. Diourbelregionen och staden med samma namn var en del av det förkoloniala Kungariket Baol, idag en del av Senegal.
Beskrivning redigera
Cekeens gravhögar är gjorda av Sererfolket[1][2], en etnisk grupp som finns runt om i Gambia, Senegal och Mauretanien. Likt Stencirklarna i Senegambia byggdes de av religiösa skäl.[3][1] I Charles Beckers "Vestiges historiques, trémoins matériels du passé clans les pays sereer" (1993), delade han upp Sererfolkets forntida artefakter i två huvuddelar: lämningarna efter tidigare Sererfolkets invånare och megaliterna i laterit. I Baol fanns 6 sektorer, med totalt 383 platser och 1921 gravhögar.[1] Många av Serernas artefakter, några i guld, silver och andra metaller väntar ännu på att bli upptäckta.[1]
Ändamål redigera
Gravhögarna användes i området som hövdingagravar. En avliden hövding skulle följas av andra medlemmar av hans hov med viktiga objekt såsom möbler och andra föremål.[webb 1] I detta fall skulle han och hans följe vara i hövdingens hydda, vilken begravdes under jord och sten. Tusentals sådana gravhögar finns i Senegal men Cekeen är det största och tätaste området med gravhögar.
Världsarvsstatus redigera
Den 18 november 2005 sattes Cekeens gravhögar upp på Senegals tentativa världsarvslista.[webb 1]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cekeen Tumuli, 10 juli 2012.
Webbkällor redigera
- ^ [a b] ”Les tumulus de Cekeen” (på franska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/2079/. Läst 10 augusti 2012.
Tryckta källor redigera
- Gravrand, Henry (1990). La Civilisation Sereer - Pangool. Les Nouvelles Editions Africaines du Senegal. ISBN 2-7236-1055-1
- ^ [a b c d] Becker, Charles (1993). Vestiges historiques, trémoins matériels du passé clans les pays sereer. Dakar: CNRS - ORS TO M. http://horizon.documentation.ird.fr/exl-doc/pleins_textes/pleins_textes_5/b_fdi_01/010014636.pdf
- ^ La Civilisation Sereer - Pangool, s. 77
- ^ La Civilisation Sereer - Pangool, ss. 197-8