Cederhielm

Cederhielm var en svensk friherrelig ätt, med samma ursprung som ätten Gyllenpalm.

Cederhielm
Ursprung	Jylland, Danmark
Upphöjd	1718 (som friherrlig ätt nr 132]]
Adlad	1668
Synonym	Gyllenpalm
Framstående	Germund Ludvig Cederhielm (Greve) Germund Cederhielm d.y. (Hovrättspresident)
Sveriges riddarhus
Introducerad	1669
Grad	Adlig ätt nr (saknas)

Släkten härstammar från en bonde Olof, som inkom till Sverige från Jylland 1615. Dennes son Johan Olofsson, som inkom samma år tillsammans med riksrådet Claes Bjelke, blev borgmästare i Sala stad, faktor över alla tyska hantverkare i staden, bruksarrendator och lagförare över Västdalarna och Järnbergslagen. Hans andra hustru var Elisabeth Palma, dotter till prosten och kyrkoherden i Torstuna, hovpredikanten sedermera superintendenten Jonas Germundi Palma. I andra äktenskapet föddes två söner, Johan, adlad Gyllenpalm, och Germund.

Denne Germund var landshövding. Han adlades 1668 på namnet Cederhielm och introducerades samma år (nummer saknas), och upphöjdes 1718 till friherre samt introducerades på nummer 134. Hans hustru var Maria Christoffersdotter Stenqvist, dotter till Christophorus Siggonis som enligt Johannes Bureus släkttavlor skulle ha tillhört Bureätten och vara bror till den Anders Siggesson som adlades Falkengren, något som dock inte stämmer. Hennes mor tillhörde samma släkt som Palmstjerna och Schillerfelt och som hennes ingifta faster.

I äktenskapet föddes fyra söner och fyra döttrar. Dottern Anna var gift med en kyrkoherde Brinck, dottern Maria blev stammoder till hela ätten Löwenhjelm, dottern Ebba gifte sig Falkengren, och Brita Dannerhjelm. Två söner avled ogifta. Äldste sonen Germund Cederhielm d.y. var president i Göta hovrätt. Två söner hamnade i Paris där en sköt sig till döds och den andra, Carl Gustaf Cederhielm, på grund av fordringar hölls kvar på livstid.

Germund Cederhielms yngste son Josias Cederhielm var riksråd och ambassadör. Han var gift med Anna Åkerhjelm och fick med henne sonen Carl Wilhelm som var kammarherre, och gift med Anna Margareta von Strokirch. Deras ättegren slocknade på svärdssidan med deras son kommerserådet Josias Carl Cederhielm, som var gift med Catharina Margareta Tigerhjelm. Josias Carl Cederhielm inrättade ett fideikommiss åt sin dotter Maria Ulrica, vars andra make var överste Robert Montgomery, vars ätt därefter kallade sig Montgomery-Cederhielm.

Ätten i helhet slocknade på svärdssidan med huvudmannagrenen, och en av rikets herrar Germund Ludvig Cederhielm som upphöjdes till greve 1822 men aldrig tog introduktion och avled ogift 1841.

Personer ur ätten

Alfabetiskt ordnade

• Carl Gustaf Cederhielm (1693–1740), diplomat och poet
• Carl Wilhelm Cederhielm (1705–1769), politiker och naturforskare
• Erik Germund Cederhielm (1685–1743), lagman
• Erik Julius Cederhielm (1729–1793), generalmajor
• Germund Cederhielm den äldre (1635–omkring 1722), ämbetsman
• Germund Cederhielm den yngre (1661–1741), landshövding och hovrättspresident
• Germund Carl Cederhielm (1717–1789), landshövding, hovrättspresident och riksdagsman
• Germund Ludvig Cederhielm (1755–1841), militär och diplomat
• Josias Cederhielm (1673–1729), ämbetsman och politiker
• Josias Carl Cederhielm (1734–1795), politiker och nationalekonom

Kronologiskt ordnade

• Germund Cederhielm den äldre (1635–omkring 1722), ämbetsman
• Germund Cederhielm den yngre (1661–1741), landshövding och hovrättspresident
• Josias Cederhielm (1673–1729), ämbetsman och politiker
• Erik Germund Cederhielm (1685–1743), lagman
• Carl Gustaf Cederhielm (1693–1740), diplomat och poet
• Carl Wilhelm Cederhielm (1705–1769), politiker och naturforskare
• Germund Carl Cederhielm (1717–1789), landshövding, hovrättspresident och riksdagsman
• Erik Julius Cederhielm (1729–1793), generalmajor
• Josias Carl Cederhielm (1734–1795), politiker och nationalekonom
• Germund Ludvig Cederhielm (1755–1841), militär och diplomat

Källor

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1 och 2

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Cederhielm  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.