Carl Edling

Carl Leonard Edling, född 20 mars 1829 i Söderhamn, död 14 november 1891 i Stockholm, var en svensk läkare. Han var bror till Lorentz Edling

Edling, som var son till handlanden och rådmannen Lars Petter Edling och Katarina Asklund, blev student i Uppsala 1848, medicine kandidat 1854, medicine licentiat 1856, medicine doktor samma år och kirurgie magister 1857. Han var provinsialläkare i Ölands norra distrikt 1857–1860, extra ordinarie amanuens i Sundhetskollegium 1860 och vice ombudsman där 1863–1864, föreståndare för Allmänna elektricitetsinrättningen i Stockholm 1862–1873, tillförordnad läkare vid Allmänna institutet för dövstumma och blinda på Manilla 1862–1865 och ordinarie 1865–1877, ombudsman och fiskal i Sundhetskollegium (Medicinalstyrelsen) 1864–1884, tillförordnat medicinalråd 1875–1877 och 1882–1884 och ordinarie medicinalråd från 1884. Han var ledamot i direktionen över Danvikens hospital 1872–1885.

Edling utgav (tillsammans med Alfred Hilarion Wistrand och Anders Johan Bruzelius) Sveriges Läkare-Historia. Ny följd (1872–1876), en fortsättningen av Johan Fredrik Sackléns läkarehistoria.

Källor redigera