Bygdegårdarnas riksförbund
Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildades 1944 och har över 1400 medlemsorganisationer i form av föreningar med öppna samlingslokaler som går att hyra för kulturarrangemang, föreningsmöten, fest och folkbildning. Flertalet av dessa finns på landsbygden och i mindre tätorter. Riksförbundet är en av tre samlingslokalorganisationer som ingår i Samsam (Samlingslokalernas Samverkansorganisation) tillsammans med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra gårdar.
Historia redigera
1910-talet redigera
Begreppet bygdegård myntas vid Landsbygdskommunernas kongress 1919. Ås förbundsgård blir den första bygdegården och den invigs samma år.
1920–1930-talet redigera
400 bygdegårdar uppförs i landet, cirka 290 på initiativ av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (nuvarande Centerpartiets Ungdomsförbund) och cirka 120 på initiativ av Jordbrukare-Ungdomens Förbund.
1940-talet redigera
Det statliga stödet för nybyggnation av samlingslokaler införs 1942. Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildas på Sånga-Säby den 14 augusti 1944. År 1948 bildas det första bygdegårdsdistriktet, Skåne.
1950-talet redigera
Omfattande kulturverksamhet, bland annat Bygdeteatern på turné och amatörteater. Bygdegårdsbiografer byggs. Många nya bygdegårdar byggs och arbetet intensifieras med att bilda nya bygdegårdsdistrikt.
1960-talet redigera
Åren 1960–1973 minskar antalet anslutna föreningar från 542 till 388. Verksamheten är så låg att det finns funderingar på att slå samman BR med andra samlingslokalsorganisationer.
1970-talet redigera
Nytt statligt stöd för upprustning införs 1973. Medlemsantalet ökar till följd av detta. BR erhåller för första gången det årliga statliga anslaget för inköp av konst. År 1978 antar BR sitt första handlingsprogram med mål om ökad kulturverksamhet och bildande av programråd i alla organisationsled.
1980-talet redigera
Kampanjen ”Nöjesverksamhet i alkoholfrimiljö” och ökad kontakt med ungdomsorganisationer bidrar till ökat medlemsantal. År 1986 börjar Tidskriften Bygdegården ges ut. BR är aktivt i bildandet av folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Ornö bygdegård blir knutpunkt för samhällsservice på orten, projektet får många efterföljare.
1990-talet redigera
Bygdegårdsförsäkringen införs 1990 och blir en viktig medlemsnytta. BR passerar 1 000 föreningar i medlemsantal. Amatörteaterfestivalen införs. Miljökampanjen ”Miljöarbetet startar i bygdegården” inleds.
2000-talet redigera
Ny idégrund antas 2000. Statligt utvecklingsbidrag för ungdomsverksamhet införs 2007, ökat fokus på ungdomsverksamhet på riksnivå och i föreningar. 2008 är det kulturår i bygdegårdsrörelsen, BR:s kulturvecka införs.
2010-talet redigera
Utbildningssatsningarna ”Bygdegården 2.0” och ”Bygdegården 2.1” samlar drygt 800 föreningsfunktionärer. I 2015 års flyktingvåg öppnar bygdegårdar dörrarna och integrationsverksamheten ökar. Försäljningen av Landlotten inleds 2015, tre år senare kan det första överskottet fördelas. Utvecklingsarbete kring framtidens bygdegårdsrörelse startar 2016, vision och långsiktiga mål antas 2018. Ny idégrund antas 2019.
2020-talet redigera
BR håller sin första publika landsbygdskonferens. Bygdegårdarnas verksamhet drabbas av coronapandemins restriktioner.
Bygdegårdsrörelsen i siffror (2020)[1] redigera
Ökat i 46 år redigera
Antalet anslutna föreningar till Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) har ökat oavbrutet i 46 år. 1 447 föreningar var vid årsskiftet 2019/2020 anslutna till riksförbundet.
250 kommuner redigera
Av landets 290 kommuner finns det bygdegårdar i 250 kommuner. BR jobbar kontinuerligt med att rekrytera medlemmar i bygdegårdslösa kommuner.
9 av 10 ideella föreningar redigera
Bygdegården drivs av en förening – 90 procent som ideell förening, 9 procent som ekonomisk förening och 1 procent som stiftelse.
887 årsarbeten redigera
Föreningsmedlemmarna lägger ner många ideella timmar både för drift och verksamhet. Det ideella arbetet uppskattas till drygt 1 miljon arbetstimmar per år, vilket motsvarar 887 årsarbeten!
240 000 medlemmar redigera
I landets bygdegårdar finns drygt 240 000 enskilda medlemmar organiserade.
290 000 uthyrningar redigera
Bygdegårdar hyrs ut mer än 290 000 gånger per år till föreningsmöten, fester, kulturprogram, studiecirklar, konferenser, barn- och ungdomsaktiviteter och mycket mer.
35 000 egna arrangemang redigera
Bygdegårdsföreningar bjuder in till över 35 000 egna arrangemang per år, allt från konserter, föreläsningar och dans till traditionsfiranden och loppisar.
Källor redigera
- ^ ”Bygdegårdsrörelsen i siffror”. Bygdegårdarnas riksförbund. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200803091321/https://bygdegardarna.se/om-oss/bygdegardsrorelsen-i-siffror/. Läst 27 augusti 2020.