Bosnisk grammatik
- Huvudartikel: Bosniska
Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.
Alfabetet redigera
Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.
Speciella bokstäver redigera
Tecken | Uttal | Anteckning |
---|---|---|
Ć ć / Ћ ћ | tj | som i eng. tune |
Č č / Ч ч | tsh | utt. hårdare än Ć; som i eng. church |
DŽ dž / Џ џ | dzh | utt. hårdare än Đ; som i eng. ginger |
Đ đ / Ђ ђ | dj | som i eng. German |
LJ lj / Љ љ | lj | ett ljud |
NJ nj / Њ њ | nj | ett ljud |
Š š / Ш ш | sh | kort sh-ljud, utt. som i eng. shy |
Ž ž / Ж ж | zh | långt zh-ljud |
Substantiv redigera
Genus redigera
Överblick redigera
Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.
- Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
- Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
- Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".
Exempel:
- Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
- Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
- Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld
Notera: Det finns undantag.
Maskulinum redigera
Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i".
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Grad | Gradovi (-ovi) | stad-städer | Ord med endast en stavelse får tillägget "ovi" |
Kompjuter | Kompjuteri (-i) | dator-datorer | |
Dječak | Dječaci (-ci) | pojke-pojkar | K:et blir till ett c |
Femininum redigera
Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Mačka | Mačke (-e) | katt-katter | A:et blir till ett "e". |
Djevojka | Djevojke (-e) | flicka-flickor | |
Tačka | Tačke (-e) | prick-prickar |
Neutrum redigera
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Ogledalo | Ogledala (-a) | spegel-speglar | O:et blir till ett "a". |
Mjesto | Mjesta (-a) | plats-platser | |
Jaje | Jaja (-a) | ägg-ägg | E:et blir till ett "a" |
Kasus redigera
Det finns 7 kasus i bosniska.
Överblick redigera
Kasus | Användning | Anteckning |
---|---|---|
Nominativ | Subjekt | |
Genitiv | Ägande | |
Dativ | Indirekt objekt | |
Ackusativ | Direkt objekt | Kan också vara ett prepositionsobjekt. |
Instrumentalis | Hjälpmedel | |
Lokativ | Befintlighet | |
Vokativ | Tilltal |
Förklaring till kasus redigera
- Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
- Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
- Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
- Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
- Vokativ (hej!) hej!
- Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
- Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ redigera
- Som ett subjekt i en mening.
- Exempel:
- Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
- Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)
- Exempel:
- En komplemang efter 'biti'
- Exempel:
- Ian je Englez. {Ian är engelsman}
- Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
- Exempel:
Genitiv redigera
Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.
- iz (av , från) och blizu (nära).
- Exempel:
- Har ni ost? {Imate li sira?}
- Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
- Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}
- Exempel:
Dativ redigera
Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".
- Exempel:
- Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
- Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
- Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ redigera
Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.
- Exempel:
- En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
- Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
- kroz (genom)
- u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into))
- za (för)
- na ([utan]på):
- Exempel:
- Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
- Jag ska till London {Idem u London}
- Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
- Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis redigera
Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}
- Exempel:
- Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
- Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ redigera
Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.
- Exempel:
- Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
- Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
- Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci.
- Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ redigera
Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.
- Exempel:
- Kära Ivan! {dragi Ivane!}
- Herr Smith! {gospodine Smith!}
- Kära mamma! {draga mamo!}
- Hej tjejen! {hej djevojko!}
Maskulinum redigera
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | grad | gradovi | stad |
Genitiv | grada | gradova | av (en) stad |
Dativ | gradu | gradovima | till/åt/för (en) stad |
Ackusativ | grad | gradove | stad |
Instrumentalis | gradom | gradovi | med (en) stad |
Lokativ | gradu | gradovima | i (en) stad |
Vokativ | grade! | gradovi | stad! |
Femininum redigera
Femininer som slutar på -a.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | djevojka | djevojke | flicka |
Genitiv | djevojke | djevojka | av (en) flicka |
Dativ | djevojci | djevojkama | till/åt/för (en) flicka |
Ackusativ | djevojku | djevojke | flicka |
Instrumentalis | djevojkom | djevojkama | med (en) flicka |
Lokativ | djevojci | djevojkama | i (en) flicka |
Vokativ | djevojko! | djevojke | flicka! |
Femininer som slutar på konsonant i nominativ.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Genitiv | ljubavi | ljubavi | av (en) kärlek |
Dativ | ljubavi | ljubavima | till/åt/för (en) kärlek |
Ackusativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Instrumentalis | ljubavi (eller -ju) | ljubavima | med (en) kärlek |
Lokativ | ljubavi | ljubavima | i (en) kärlek |
Vokativ | ljubavi! | ljubavi | kärlek! |
Neutrum redigera
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
Nominativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Genitiv | ogledala | ogledala | av (en) spegel |
Dativ | ogledalu | ogledalima | till/åt/för (en) spegel |
Ackusativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Instrumentalis | ogledalom | ogledalima | med (en) spegel |
Lokativ | ogledalu | ogledalima | i (en) spegel |
Vokativ | ogledalo! | ogledala | spegel! |
Artiklar redigera
Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.
Pronomen redigera
Demonstrativa redigera
Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | taj | to | ta | ti | ta | te |
Gen. | toga | toga | te | tih | tih | tih |
Dat. | tom | tom | toj | tim | tim | tim |
Ack. | toga | to | tu | te | ta | te |
Vok. | tome | tome | toj | tim | tim | tim |
Instr. | time | tim | tom | tim | tim | tim |
Personliga pronomen redigera
Nominativ | |
---|---|
ja | jag |
ti | du |
on, ona, ono | han, hon, den, det |
mi | vi |
vi | ni |
oni | de |
- Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).
Singular redigera
ja | ti | on | ono | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|---|
Genitiv | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nje, je | sebi, si |
Dativ | meni, mi | tebi, ti | njemu, mu | njemu, mu | njoj, joj | sebi, si |
Ackusativ | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nju, ju, je | sebe, se |
Lokativ | meni | tebi | njemu | njemu | njoj | sebi |
Instrumentalis | mnom | tobom | njime | njime | njom | sobom |
Plural redigera
mi | vi | oni | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|
Genitiv | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Dativ | nama, nas | vama | njima, ima | njima, ima | njima, ima |
Ackusativ | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Instrumentalis | nama | vama | njima | njima | njima |
Lokativ | nama | vama | njima | njima | njima |
Possessiva pronomen redigera
- Se Possessiva adjektiv.
Överblick: Nominativ redigera
Mask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Moj (min) redigera
Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | moj | moga | mojega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | moje | moga | mojega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | moja | moje | mojega | mjoj | mojemu | mome | mojom |
Plur. | moji |
Tvoj (din) redigera
Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | tvoj | tvoga | tvega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | tvoje | tvoga | tvega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | tvoja | tvoje | tvega | tvoj | tvemu | mome | mojom |
Plur. | tvoji |
Relativa pronomen redigera
Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | koje | koje | koja | koji | koja | koje |
Gen. | kojeg | kojeg | koje | kojih | kojih | kojih |
Dat. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojim | kojim |
Ack. | koje | koju | koje | koja | koja | koje |
Lok. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojima | kojima |
Instr. | kojem | kojim | kojom | kojim | kojim | kojim |
Adjektiv redigera
Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.
- Exempel:
- En lång man - visok čovjek
- En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
- Ett främmande land - strana država
- En gammal stad - stari grad
- En bra teater - dobar teatar
Demonstrativa adjektiv redigera
- Maskulinum
- Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
- Pluraländelser: lijepi , veliki
- Femininum
- Singularändelser: -a lijepa,velika
- Pluraländelser: lijepe, velike
- Neutrum
- Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
- Pluraländelser: velika, lijepa
Possessiva adjektiv redigera
- Maskulinum slutar på en konsonant:
- Ivans vän - Ivanov prijatelj
- Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
- Sestra - sestrin {Syster - systers}
- Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Komparation redigera
- Grundform: till exempel poznat (känd)
- Komparativ:
- Maskulinum: adjektiv + "iji"
- Femininum: adjektiv + "ija"
- Neutrum: adjektiv + "ije"
- Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"
poznat | poznatiji, poznatija, poznatije | najpoznatiji/ija/ije |
känd | mer känd | mest känd |
star | stariji, starija, starije | najstariji/ija/ije |
gammal | äldre | äldst |
Mobilt "a" redigera
Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.
- Exempel:
dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)
težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)
Verb redigera
- Huvudartikel: Bosniska verb
Infinitiv redigera
Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:
- -ati
- -iti
- -eti
- Exempel:
- Čitati (att läsa)
- Sjediti (att sitta)
- Početi (att börja)
Tempus redigera
Presens redigera
Regelbundna verb redigera
1:a konjugationen Čitati |
2:a konjugationen Sjediti |
3:e konjugationen Početi | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Ja | čitam | jag läser | sjedim | jag sitter | počinjem | jag börjar |
Ti | čitaš | läser | sjediš | du sitter | počinješ | du börjar |
On, ona, ono | čita | han... läser | sjedi | han... sitter | počinje | han... börjar |
Mi | čitamo | vi läser | sjedimo | vi sitter | počinjemo | vi börjar |
Vi | čitate | Ni läser | sjedite | Ni sitter | počinjete | Ni börjar |
Oni | čitaju | de läser | sjede | de sitter | počinju | de börjar |
Oregelbundna verb redigera
Biti | |||
---|---|---|---|
Kort f. | Lång f. | Negativ | |
sam | jag är | jesam | nisam |
si | du är | jesi | nisi |
je | han, hon, den, det är | jest | nije |
smo | vi är | jesmo | nismo |
ste | ni är | jeste | niste |
su | de är | jesu | nisu |
Futurum redigera
Formel 1 redigera
htjeti (kommer att, ska) + inf.
htjeti | |
---|---|
ću | jag kommer att (ska) |
ćeš | du kommer att (ska) |
će | han, hon, den, det kommer att (ska) |
ćemo | vi kommer att (ska) |
ćete | Ni kommer att (ska) |
će | de kommer att (ska) |
Formel 2 redigera
Infinitiv stam + presens av htjeti.
ostati | att stanna | raditi | att arbeta | ići- | att gå/åka/fara |
---|---|---|---|---|---|
ostaću | jag ska stanna | radiću | jag ska arbeta | ići ću | jag ska gå |
ostaćeš | du ska stanna | radićeš | du ska arbeta | ići ćeš | du ska gå |
ostaće | han, hon, den, det ska stanna | radiće | han, hon, den det ska arbeta | ići će | han, hon, den, det ska fara |
ostaćemo | vi ska stanna | radićemo | vi ska arbeta | ići ćemo | vi ska gå |
ostaćete | Ni ska stanna | radićete | Ni ska arbeta | ići ćete | Ni ska gå |
ostaće | de ska stanna | radiće | de ska arbeta | ići će | de ska gå |
Formel 3 redigera
Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb
ću da idem | jag ska gå |
ćeš da ideš | du ska gå |
će da ide | han, hon, den, det ska gå |
ćemo da idemo | vi skå gå |
ćete da idete | Ni ska gå |
će da idu | de ska gå |
Futurum Perfekt redigera
biti (att vara) + perfekt particip
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
budem | uradio | uradila | jag ska ha gjort | |
budeš | uradio | uradila | du ska ha gjort | |
bude | uradio | uradila | uradilo | han, hon, den, det ska ha gjort |
budemo | uradili | uradile | vi ska ha gjort | |
budete | uradili | uradile | Ni ska ha gjort | |
budu | uraldili | uradile | uradila | de ska ha gjort |
Imperfekt redigera
biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
sam | radio | radila | jag arbetade | |
si | radio | radila | du arbetade | |
je | radio | radila | radilo | han, hon, den, det arbetade |
smo | radili | radile | vi arbetade | |
ste | radili | radile | Ni arbetade | |
su | radili | radile | radila | de arbetade |
Pluskvamperfekt redigera
biti (att vara) + perfekt particip-ändelse
ja | bijah | jag hade varit |
ti | bješe | du hade varit |
on/ona | bješe | han/hon hade varit |
mi | bjesmo | vi hade varit |
vi | bjeste | ni hade varit |
oni | bjehu | de hade varit |
Aorist redigera
Aorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.
biti (att vara) + perfekt particip
ja | rekoh | jag har (just) sagt |
ti | reče | du har (just) sagt |
on/ona | reče | han/hon har (just) sagt |
mi | rekosmo | vi har (just) sagt |
vi | rekoste | Ni har (just) sagt |
oni | rekoše | de har (just) sagt |
Participer redigera
Presens particip (Gerundium) redigera
I den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person plural.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
(oni) čitaju | čitajući | läsande |
(oni) govore | govoreći | talande |
(oni) rade | radeći | görande |
Perfekt particip (Gerundium) redigera
Active redigera
- Suffix:
- Efter en vokal blir ändelsen: -vši
- Efter en konsonant blir ändelsen: -avši
Lägg till dessa till infinitiv-stammen.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
slušati | slušavši | lyssnande |
vidjeti | vidjevši | seende |
spavati | spavavši | sovande |
Passiv redigera
- Suffix:
- Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
- Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
- Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
čitati | čitan/na/no | läst |
vidjeti | vidjen/na/no | sett |
uraditi | uradjen/na/no | klar |
prekinuti | prekinut/a/o | stannad |
zauzeti | zauzet/a/o | ockuperad |
Negativa verb redigera
Helt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.
För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.
- Exempel på undantag:
- nisam (jag är inte) (biti att vara)
Adverb redigera
Bosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).
Komparation av regelbundna adverb redigera
1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
jako | stark | jače | starkare | najjače | starkast |
drago | kär | draže | kärare | najdraže | kärast |
teško | tung | teže | tyngre | najteže | tyngst |
Komparation av oregelbundna adverb redigera
1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
dobar | bra | bolji | bättre | najbolji | bäst |
loš | dålig | gore | värre/sämre | najgori | värst/sämst |
Syntax redigera
Negativer redigera
För att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.
- Här kommer några exempel:
nisam | jag är inte |
nisi | du är inte |
nije | han, hon, den, det är inte |
nismo | vi är inte |
niste | ni är inte |
nisu | de är inte |
- Andra vanliga negativer är:
niko | ingen |
ništa | inget |
nikada | aldrig |
ne više | inte längre |
nigdje | ingenstans |
nijedan | inte heller, ingendera |