Bertil Almgren (industriledare)

Erik Hjalmar Bertil Almgren, född 26 december 1878 i Stockholm, död där 10 november 1940, var en svensk industriledare.

Biografi

Almgren var son till tågmästaren P. E. Almgren och Hulda Svensson. Han utexaminerades från Tekniska högskolan 1900 och blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1936. Han var lärare i zymoteknik vid Tekniska högskolan 1902–1907, blev sekreterare i Svenska bryggeriföreningen 1902 och redigerade dess månadsblad 1902–1908. 1912–1940 var han VD för AB Stockholms Bryggerier. Han anlitades ofta för offentliga uppdrag och var bland annat ledamot i 1920 års lönekommitté samt 1934 års maltdryckssakkunniga. Almgren var ordförande i styrelsen för Sveriges industriförbund 1933–1934, för Sveriges kemiska industrikontor 1922–1932 och var vice preses i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1932–1935.

Almgren var ledamot av Svenska nationalkommittén för kemi, utsedd av Sveriges kemiska industrikontor. 1928 blev Almgren ledamot av Lantbruksakademien, 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien i avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper, stödjande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1935 samt ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1937. Från 1938 var Almgren ledamot av Statens institut för folkhälsan, förordnad av regeringen.

Utmärkelser

• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 29 april 1939.
• Riddare av Nordstjärneorden, 1919.
• Kommendör av första klassen av Vasaorden, 17 november 1931.
• Kommendör av andra klassen av Vasaorden, 10 december 1928.
• Kommendör med kraschan av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1931 och senast 1935.
• Riddare av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1931.

Källor

• Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan 1947
• Almgren, Erik Hjalmar Bertil i Vem var det? (1944)
• Av i senaste årgång (1941) upptagna personer hava följande avlidit i Vem är det 1943