Belägringen av Fredrikstens fästning
Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid Fredrikstens fästning tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén. Belägring fortsatte en bit in i december då de krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att Karl XII hade stupat då han inspekterat egna löpvärn.[2]
| Belägringen av Fredrikstens fästning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
 Utsikt över staden och fästningen samt det omgivande landskapet med svenska batterier och marscherande trupper. Till vänster i förgrunden bärs Karl XII:s döda kropp, lagd på korslagda pikar, fram till ett tält, vid vilket en grupp högre officerare församlat sig. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Danmark-Norge
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Kung Karl XII †
|
Överstelöjtnant Barthold Nicolai von Landsberg
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 21 000 man: 12 600 fotsoldater 8 400 ryttare 18 kanoner 20 mörsare[1] |
1 800 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| ~200: 200 döda och sårade |
579: 9 döda, 10 sårade och 19 tillfångatagna. 41 rymde och 478 drabbades av sjukdom varav 22 dog. | ||||||
Belägringen redigera
1718 anlände Karl XII och den svenska armén, med cirka 35 000 man[3] till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Fästningen hade en styrka på 1 400–1 800 man[4][5], som visste att vägen stod öppen till Oslo, om fästningen skulle falla.[3]
Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna socken 1725 till sin död 1752, var tidigare fältpräst hos Karl XII och skall ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen.
-
Karta över Karl XII:s dödsplats vid Fredriksten (ur Nordisk familjebok).
.png)
Se även redigera
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter redigera
- ^ Lundblad (1835), s. 558
- ^ Gustaf Jonasson. ”Fredriksten”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fredriksten. Läst 1 augusti 2015.
- ^ [a b] ”Här stoppades Sverige av en kula”. Världens historia (8): sid. 74-75. 2008. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307102952/http://varldenshistoria.se/kultur/guider/har-stoppades-sverige-av-en-kula. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Herre Jesus! Kungen är skjuten!”. Johan Henrik Frisenheim – Karolinen som aldrig gav upp. http://www.frisenheim.se/allt-om-frisenheims-tid/karl-xii-s-d%C3%B6d-9233915. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Här dog Karl XII”. Fornguidens hemsida. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304132045/http://www.fornguiden.se/download/fredriksten.pdf. Läst 1 augusti 2015.