Barnperspektiv
Barnperspektiv i stort sett all förskoleverksamhet utgår från ett barnperspektiv, en barncentrering där barns intressen är viktiga för verksamheten, men inom forskning skiljer man på barnperspektiv dvs hur vuxna/pedagoger försöker förstå barnens perspektiv och deras behov och barns perspektiv[1], där barnens egna tankar, och ord kommer fram och tas tillvara, används för analys och reflektion av både barn och pedagoger. Innebär att skapa en förståelse för hur ett barns synsätt påverkar deras tankar och handlingar.[2] Inom samhällsplanering syftar begreppet till att synliggöra och utforma den fysiska miljön efter barns behov och förutsättningar.[3]
Barns perspektiv genom att synliggöra barnets meningsskapande och intresse så kan ett barns perspektiv synliggöras. Barnets eget perspektiv innebär hur barnet själv upplever något.[4] Ett barns perspektiv kan bli synligt genom att följa och samtala med barnet för att synliggöra det meningsfulla för barnet, vilket innebär att försöka förstå hur barnet uppfattar och upplever en händelse. Det går aldrig att sätta sig in helt vad någon annan människa tänker eller känner men att försöka skapa sig en förståelse är möjligt. Den vuxne måste välja att inta ett barns perspektiv. [5] Ett barns perspektiv innebär att skapa en respekt och hänsyn till barnet samt att skapa en förståelse för barns meningsskapande.[6]
Historik redigera
1924 skapar Eglantyne Jebb, Rädda Barnens grundare en deklaration om barns rättigheter, där man tar upp fem grundläggande punkter för barns rättigheter. En början till ett paradigmskifte kan ses 1989 i barnkonventionen som är ett lagligt bindande dokument som övervakas av FN:s barnrättskommitté. Ett barn har rätt till en egen åsikt och ska kunna uttrycka den. Beroende av barnets ålder ska åsikten beaktas. Varje barn har rätt till ett privatliv som ska respekteras. Rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter står i konventionen [7] Barn har i jämförelse mot vuxna tidigare setts som maktlösa, mindervärdiga och outvecklade. De skulle fyllas med dumheter. Enligt tidigare forskning så utgick man från barns utveckling där det såg som passiva okunniga varelser. Efter senare delen av 1990 talet utgår man från ett barns perspektiv i forskning där barnen ses som aktiva och kompetenta.[8]
Referenser redigera
- ^ ”Perspektivet påverkar lärandet”. forskolan.se. 7 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202021819/http://forskolan.se/perspektivet-paverkar-larandet/.
- ^ Pramling Samuelsson & Sommer & Hundeide (2011). Barnperspektiv och barns perspektiv i teori och praktik. Liber
- ^ ”Centrala begrepp”. Boverket. 9 oktober 2020. Arkiverad från originalet den 2 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220302130900/https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/centrala-begrepp/. Läst 30 augusti 2022.
- ^ Lundstöm, Martina (2014). ”En pedagogik med barnets röst”. i Lundgren Öhman Ulla-Karin. Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget. sid. 176-177. Libris 17154931. ISBN 9789198176223. http://libris.kb.se/bib/17154931
- ^ Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur. sid. 27-28. Libris 11310905. ISBN 9789144053325. http://libris.kb.se/bib/11310905
- ^ [Pramling Samuelsson, Ingrid; Asplund Carlsson Maj (2014). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori (2. uppl.). Stockholm: Liber. Libris 16817676. ISBN 9789147114597 ”Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori”]. sid. 41-42. Pramling Samuelsson, Ingrid; Asplund Carlsson Maj (2014). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori (2. uppl.). Stockholm: Liber. Libris 16817676. ISBN 9789147114597.
- ^ ”BARNKONVENTIONEN ÄR VÅRT UPPDRAG”. https://unicef.se/barnkonventionen. Läst 1 oktober 2016.
- ^ Angerd, Eilard (2010). [www.skolverket.se ”2 Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. -BARNDOMSPSYKOLOGI OCH BARNDOMSSOCIOLOGI”]. Perspektiv på barndom och barns läarnde-En kunskapsöversikt om lärandet i förskolan och skolans tidigare år.. sid. 27. ISBN 978-91-86529-08-6. www.skolverket.se. Läst 1 oktober 2016