Bahlafortet

Bahlafortet (arabiska: قلعة بهلاء (Qal'at Bahla')) är ett av fyra historiska fästningsverk vid foten av höglandet Djebel Akhdar i Oman. Det byggdes på 1200- och 1300-talet, då Bhalaoasen växte under inflytandet av Banu Nebhanstammen. Fortets raserade adobemurar och torn reser sig cirka 50 meter över grunden i sandsten. I sydväst ligger Fredagsmoskén med en skulpterad mihrab från 1300-talet. Fortet var inte restaurerat före 1987 utan hade kommit i ett bedrövligt tillstånd, där delar av murarna hade kollapsat under åratals regnperioder.

Världsarv

Bahlafortet
Geografiskt läge
Koordinater	22°58′N 57°18′Ö
Plats	Bahlaoasen
Land	Oman
Region*	Arabstaterna
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	iv
Referens	433
Historik
Världsarv sedan	1987  (11:e mötet)
Hotat sedan	1988-2004
Bahlafortet .
* Enligt Unescos indelning.

Fortet blev 1987 ett världsarv och sattes året därpå upp på listan över hotade världsarv. Restaureringsarbeten påbörjades under 1990-talet. Anläggningen är fortfarande täckt med byggnadsställningar och stängd för allmänheten, men togs bort från listan över hotade världsarv under 2004.

Bahlafortet, tillsammans med närliggande forten i Izki och Nizwa samt andra längre norrut vid Rustaq, var centrum för Kharajitemotståndet för "normaliseringen" av kalifen Harun al-Rashid. Staden Bahla med sin oas, suq och palmlund, är själv omgivet av en omkring 12 km lång adobemur.

Källor

</references/>