Arnold Dodel-Port, född 16 oktober 1843 i Affeltrangen, Schweiz, död 11 april 1908 i Zürich, var en schweizisk botaniker, som blev professor vid universitetet i Zürich 1880. Han har publicerat undersökningar över de högre växternas anatomi samt över vissa grönalgers utvecklings- och fortplantningshistoria. Hans huvudsakliga produktion utgjordes dock av populärvetenskapliga arbeten, botaniska planschverk med mera. Dodel-Port har även utgett politiska skrifter med radikalt-socialistisk tendens.

Arnold Dodel-Port
Född16 oktober 1843[1]
Affeltrangen (kommun), Schweiz
Död11 april 1908[1] (64 år)
Zürich
Medborgare iSchweiz[2]
Utbildad vidMünchens universitet
Genèves universitet
ETH Zürich
SysselsättningBotaniker[2], författare, universitetslärare[2]
ArbetsgivareZürichs universitet
MakaCarolina Dodel-Port[3]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Arnold Dodel var son till bonden Jakob Dodel. Efter utbildning vid lärarhögskolan i Kreuzlingen arbetade han från 1863 till 1864 som lärare i Hauptwil (idag en by i Hauptwil-Gottshaus kommun).[4] Efter en tids vistelse i Genève gick han 1865 till 1867 vid Zürich Polytechnic och studerade därefter naturvetenskap vid filosofiavdelningen vid Ludwig-Maximilians-universitetet i München 1867 till 1869. Där var han elev till botanikern Carl Wilhelm von Nägeli.[5] Han doktorerade 1869 i filosofi i Freiburg im Breisgau och återvände sedan till Zürich, där han 1870, som privatlärare, skrev sin habiliteringsavhandling Der Uebergang des Dicotyledonen-Stengels in die Pfahlwurzel.

År 1875 gifte han sig med Carolina Port, dotter till en järnvägstjänsteman i Wien,[6] med vilken han 1878 publicerade en anatomisk och fysiologisk atlas över botaniken. Från 1880 till sin pensionering 1903 arbetade han som professor i botanik vid universitetet i Zürich. Under många år hade Dodel-Port en mycket nära relation till den österrikiske bondefilosofen Konrad Deubler.[7] Efter dennes död 1884 hedrade Dodel-Port honom 1886 med verket Konrad Deubler. Tagebücher, Biographie und Briefwechsel , ett litterärt monument.

År 1890 upplöstes äktenskapet med Carolina Dodel-Port. I sitt andra äktenskap gifte han sig 1891 med Luise Henriette Müller från Hirschfelde i Sachsen, dotter till Heinrich Müller[8] ägaren till linspinneriet Hirschfelde HC Müller. De två döttrarna Erika Molinari född Dodel och Hanna Dodel kom från detta äktenskap.[9]

Från 1899 till 1901 var Dodel-Port ordförande för Deutschen Freidenkerbundes och 1906 var han en av grundarna av Deutscher Monistenbund. Efter skilsmässan i sitt andra äktenskap 1906, dog han den 11 april 1908.

Dodel-Port, som korresponderade med Charles Darwin och Ernst Haeckel, intog en evolutionistisk-monistisk ståndpunkt i sina skrifter och bidrog till populariseringen av det moderna evolutionsteorin.[4] Brev och material från hans dödsbo finns i manuskriptavdelningen på Zürichs centralbibliotek.

Ibland påstås det att Dodel-Port också skrev under pseudonymen Rudolf Bommeli.[10] Rudolf Bommeli var en av hans elever.[11]

Bibliografi (urval) redigera

  • Die Neuere Schöpfungsgeschichte nach dem gegenwärtigen Stande der Naturwissenschaften. F.A. Brockhaus, Leipzig 1875. online
  • An der unteren Grenze des pflanzlichen Geschlechtslebens, in: Kosmos Zeitschrift, 1. Jahrgang 1877–1878, Verlag Ernst Günther, Leipzig, S. 219–244.
  • Arnold Dodel-Port und Carolina Dodel-Port (Hrsg.): Erläuternder Text zum anatomischen-physiologischen Atlas der Botanik für Hoch- und Mittelschulen. Verlag J.F. Schreiber, Esslingen a.N. 1878–1883.
  • Illustriertes Pflanzenleben. Gemeinverständliche Originalabhandlungen über die interessantesten und wichtigsten Fragen der Pflanzenkunde nach zuverlässigen Arbeiten der neueren wissenschaftlichen Forschungen. Caesar Schmidt Verlag, Zürich 1883.
  • Biologische Fragmente. Beiträge zur Entwicklungsgeschichte der Pflanzen. Theodor Fischer Verlag, Kassel 1885.
  • Arnold Dodel-Port (Hrsg.): Konrad Deubler. Tagebücher, Biographie und Briefwechsel des oberösterreichischen Bauernphilosophen. B. Elischer Verlag Leipzig 1886.
  • Moses oder Darwin? Eine Schulfrage. C. Schmidt Verlag, Zürich 1889.
  • Aus Leben und Wissenschaft; gesammelte Vorträge und Aufsätze Verlag J.H.W. Dietz, Stuttgart 1896. (Internationale Bibliothek Band 26)
  • „Entweder – Oder? Eine Abrechnung in der Frage Moses oder Darwin“ an der Jahrhundertwende. Verlag J.H.W. Dietz Nachf., Stuttgart 1901.
  • Ernst Haeckel als Erzieher. F.E.W. Koehler Verlag, Gera 1906.
  • Konrad Deubler, der monistische Philosoph im Bauernkittel. Sein Entwicklungsgang vom einfältigen Glauben zum klaren Erkennen. Lehmann Verlag, Stuttgart 1909.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Arnold Dodel-Port, 20 maj 2021.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Arnold Dodel-Port [Dodel], läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, www.biodiversitylibrary.org , läst: 5 december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.dundee.ac.uk , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Arnold Dodel, in: Historisches Lexikon der Schweiz (HLS), siehe Weblinks
  5. ^ Andreas W. Daum: Wissenschaftspopularisierung im 19. Jahrhundert. R. Oldenbourg Verlag München 2002, S. 483.
  6. ^ Port (oo Dodel) (Frl.) Carolina, Matrikeledition Universität Zürich – Matrikelnummer 4768
  7. ^ Arnold Dodel-Port (Hrsg.): Konrad Deubler. Tagebücher, Biographie und Briefwechsel des oberösterreichischen Bauernphilosophen. B. Elischer Verlag Leipzig 1886, S. XII.
  8. ^ Müller (oo Dodel) (Frl.) Louise (Henriette), Matrikeledition Universität Zürich – Matrikelnummer 7676
  9. ^ Geschichte der Flachsspinnerei, In: http://www.hirschfelde.de/Gemeinde/Gemeindeblatt/GB_Hirschfelde_182.PDF Arkiverad 21 april 2014 hämtat från the Wayback Machine., Gemeindeblatt Hirschfelde, 17.Jahrgang, 2006
  10. ^ Max Schwarz: Seit 1881. Biographie des Verlages J. H. W. Dietz Nachf., J. H. W. Dietz Nachf., Berlin / Bonn-Bad Godesberg 1973, S. 43 und 44.
  11. ^ Marc Vuilleumier, Rudolf Bommeli, 2004-10-06, Läst 2019-06-16.

Vidare läsning redigera

  • Arnold Dodel †. In: Der Wahre Jacob. Nr. 569 vom 12. Mai 1908, S. 5802 Digitalisat
  • Werner Beyl: Arnold Dodel (1843–1908) und die Popularisierung des Darwinismus. Frankfurt am Main, Bern, Nancy, New York, 1984 (Marburger Schriften zur Medizingeschichte; Band 12).
  • Andreas W. Daum: Wissenschaftspopularisierung im 19. Jahrhundert. Bürgerliche Kultur, naturwissenschaftliche Bildung und deutsche Öffentlichkeit 1848–1914. R. Oldenbourg Verlag München 2002.
  • Hugo Iltis: Arnold Dodel, Leben und Werk eines sozialistischen Naturforschers, 1925
  • Werner Michler: Darwinismus und Literatur. Naturwissenschaftliche und literarische Intelligenz in Österreich, 1859–1914. Böhlau Verlag, Wien, Köln, Weimar, 1999.

Externa länkar redigera