Aritmetisk topologi är ett delområde av matematiken som kombinerar algebraisk talteori och topologi.

Historik redigera

På 1960-talet gavs topologiska tolkningar av klasskroppsteori av John Tate (matematiker)(en)[1] baserande sig på Galoiskohomologi, och av Michael Artin(en) och Jean-Louis Verdier(en)[2] baserande sig på Étalekohomologi. Sedan framlade David Mumford(en) (och oberoende av honom Yuri Manin(en)) en analogi mellan primideal och knutar[3] som studerades vidare av Barry Mazur(en).[4][5] På 1990-talet började Reznikov[6] och Kapranov(en)[7] undersöka dessa analogier och döpte området till aritmetisk topologi.

Se även redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Arithmetic topology, 24 januari 2014.

Noter redigera

  1. ^ J. Tate, Duality theorems in Galois cohomology over number fields, (Proc. Intern. Cong. Stockholm, 1962, p. 288–295).
  2. ^ M. Artin and J.-L. Verdier, Seminar on étale cohomology of number fields, Woods Hole Arkiverad 26 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., 1964.
  3. ^ Who dreamed up the primes=knots analogy? Arkiverad 18 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., neverendingbooks, lieven le bruyn's blog, may 16, 2011,
  4. ^ Remarks on the Alexander Polynomial Arkiverad 24 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine., Barry Mazur, c.1964
  5. ^ B. Mazur, Notes on étale cohomology of number fields, Ann. scient. Ec. Norm. Sup. 6 (1973), 521-552.
  6. ^ A. Reznikov, Three-manifolds class field theory (Homology of coverings for a nonvirtually b1-positive manifold), Sel. math. New ser. 3, (1997), 361–399.
  7. ^ M. Kapranov, Analogies between the Langlands correspondence and topological quantum field theory, Progress in Math., 131, Birkhäuser, (1995), 119–151.

Vidare läsning redigera