Wikipedia

Alnarps Rehabiliteringsträdgård

Alnarps Rehabiliteringsträdgård (ART) ligger i södra Sverige strax norr om Malmö. Den tillhör Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och är anlagd i den östra delen av campusområdet i Alnarp. ART är en del av universitetets forskningsinfrastruktur. Syftet med trädgården är att utveckla kunskapen om naturbaserade insatser för behandling och rehabilitering, relaterat till ett salutogent förhållningssätt[1], som fokuserar på faktorer som främjar och bibehåller hälsan ur ett holistiskt perspektiv.

ART är ett Living Lab som ska användas för forskning, utbildning, samverkan, innovation och studiebesök. Den bygger på en Quintuple Helix[2] innovationsmodell. Denna modell grundas dels på den klassiska Triple Helix innovationsmodellen (som fokuserar på interaktioner mellan universitet, företag och offentlig sektor), dels på Quadruple Helix innovationsmodell. Den senare modellen lägger till en fjärde helix: civilsamhället (t.ex. icke-statliga organisationer, media och enskilda medborgare). Quintuple Helix innovationsmodell sätter in Quadruple Helix i ett sammanhang och lägger till den naturliga miljön, vilket främjar socialt och fysiskt hållbara lösningar [3].

ART har utformats utifrån teorier inom miljöpsykologi och landskapsarkitektur att vara optimalt hälsofrämjande, och därigenom skapa gynnsamma möjligheter att bedriva naturbaserade hälsofrämjande insatser. ART ger utrymme för samarbete mellan forskare, olika intressenter och användargrupper i ett "verklighetsnära laboratorium", vilket betyder att de förhållanden som skapas där, avseende utformning av platser och aktiviteter, kan upprepas utanför laboratoriet. Tillsammans utformar forskare och olika intressenter syftet med forskningsprogrammen och därefter samarbetar de hela vägen: från pilotstudier och experiment till längre forskningsprojekt, utformning av innovationer och slutligen till att realisera och sprida kunskapen.

Historik redigera

På 1980-talet påbörjades forskning på SLU Alnarp om natur och hälsa: om man kan påvisa orsakssamband mellan människors vistelse i park- och naturmiljöer och deras psykiska och fysiska hälsa[4][5][6]. Som en del av denna forskning startades en utbildning i "Trädgård och park som rehabilitering" (populärt beskriven som trädgårdsterapi) i mitten av 1990-talet. Under denna tid utvecklade Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur, idéer om att utforma en hälsofrämjande trädgård på SLU Alnarps campusområde. Den här trädgården var planerad att utformas utifrån de mest citerade och omtalade teorierna som ansågs förklara hur naturmiljöer och parker påverkar människors välbefinnande och återhämtning från höga stressnivåer och mental utmattning[7].

År 2000 mottogs medel från SLU:s strategiska fond för att anlägga trädgården, som kom att kallas "Alnarps Rehabiliteringsträdgård". Anläggandet ägde rum fram till försommaren 2002. Den 1 juli 2002 kom de första deltagarna till ART[8]. Syftet var från början att skapa en trädgårdsdesign som slog samman teorier om naturens inverkan på återhämtning från stress och mental trötthet med horticultural therapy[9]. En avsikt var dessutom att söka utveckla traditionell amerikansk horticultural therapy till en terapi som kombinerar användningen av naturområden (såväl vila som aktivitet) med arbetsterapi, sjukgymnastik och psykoterapi, där terapeuterna arbetar transdisciplinärt. Det antogs att denna trädgårdsmiljö, som dels erbjuder möjligheter till skilda typer av upplevelser (inte minst vila) och dels aktiviteter inom terapin, skulle främja hälsan och hjälpa människor att återhämta sig från olika sjukdomar[10][11].

 
Gunnar Cerwéns map of Alnarp Rehabilitation Garden
 
Stenarna vid den södra, mindre dammen i Alnarps Rehabiliteringsträdgård, med "Johans sten" i fonden

Trädgården redigera

Trädgården är utformad för att tillgodose de mest citerade designriktlinjerna relaterade till människors beteende och välbefinnande: Attention Restoration Theory[12]; Den psyko-evolutionära teorin[13], biofili hypotesen[14], prospect-refuge teorin av Jay Appleton[15], idéer om permakultur och Forest Gardening av t.ex. Bill Mollison[16] och Gordon Orians savannhypotes[17]. Dessutom innehåller trädgården alla nödvändiga byggnader och aktiviteter relaterade till horticultural therapy.

I den norra delen av trädgården finner man naturområden som är utformade för att vara särskilt stressreducerande och återhämtande, som lundar och ängar. Den södra delen är utformad till att vara mer lämplig för hälsofrämjande aktiviteter, som kan kopplas till sjukgymnastik och arbetsterapi och inte minst till den klassiska horticultural therapy, med växthus och en köksträdgård omgiven av en park med dammar. Mellan dessa två delar finns en skogsträdgård (Forest Garden)[11]. Se illustrationsplan av Gunnar Cerwén. Forskare vid SLU har i denna trädgård möjlighet att utveckla och testa sina egna teorier om samband mellan människors hälsa, och vila eller aktiviteter i natur och trädgård, som Perceived Sensory Dimensions (PSD)[18] och teorin om stödjande miljöer[19][20][21].


 
The northern pond

Samverkanslösningar redigera

Forskningen vid ART bygger på att hitta lösningar på behov som olika intressenter har uttryckt vara angelägna och brådskande. Forskningens syfte, metoder och samverkanslösningar avseende att driva projekten är utformade tillsammans med intressenterna. Efter att projekten avslutats genomför intressenterna de lösningar och innovationer som har utvecklats vid ART, och sprider kunskapen tillsammans med SLU. Huvudpart och sponsor för verksamheten inom ARTs forskningsinfrastruktur var från starten och ett antal år framåt Försäkringskassan, och därefter har det varit Region Skåne. Andra viktiga parter och sponsorer har varit Arbetsförmedlingen och Svenska ESF rådet av Europeiska socialfonden. Ytterligare bidrag till forskning och innovation har gjorts av forskningsråd som Formas[22], Crafoordska stiftelsen[23] och Vinnova. Forskare från Lunds universitet och Institutet för Stressmedicin[24] i Göteborg har medverkat till många viktiga bidrag till forskningen. Patientföreningar som LIBRA (utmattningssyndrom)[25] eller Nätverket mot cancer[26] har haft viktiga roller i samverkanslösningar.

Forskning redigera

De första åren fokuserades forskningen på att utforma behandlings- och rehabiliteringsprogram för stressrelaterade psykiska sjukdomar, som utmattningssyndrom, utbrändhet och mild till måttlig depression[27][28][29][30][31]. Resultat från dessa projekt presenteras fortlöpande. Därefter har forskningen även fokuserat på att utforma behandlings- och rehabiliteringsprogram för stroke[32][33] och program för att etablera flyktingar i det svenska samhället[34][35]. Idag inriktas verksamheten på att utforma nya rehabiliteringsprogram. Kortare experimentella studier har inkluderat studier av designen av utomhusmiljön, dess betydelse för personer med Parkinsons sjukdom[36] och studier av vikten av rehabiliterande miljöer avseende ljudlandskap, dofter, färger och former i ART för rehabiliteringens framgång[37][38][39].

Utbildning redigera

Anläggningen används i SLUs utbildningsprogram[40], främst inom masterprogrammet "Outdoor Environments for Health and Well-being"[41], i utbildningsprogram inom landskapsarkitektur[42], trädgårdsingenjör[43] och i fristående kurser, såsom Hälsoträdgårdar och Trädgårdar i vård. Dessutom används ART i forskarutbildningen, och hittills har ett tiotal doktorsavhandlingar baserats på forskning i ART[44].

Innovation och spridning redigera

Alnarpsmetoden: att behandla och rehabilitera personer som drabbats av stressrelaterad psykisk sjukdom, såsom utmattningssyndrom[45], utbrändhet och depression. Modellen[46][11][47] innefattar multimodal rehabilitering[48] av ett team bestående av licensierad vårdpersonal (arbetsterapeut, fysioterapeut och psykoterapeut) och experter på aktiviteter i natur och trädgård (trädgårdsmästare och trädgårdsingenjör). De arbetar tillsammans, transdisciplinärt. Platsen för rehabiliteringen skall innehålla natur- och trädgårdskvaliteter som stöder de rehabiliterande insatserna. Denna modell har spridit sig över hela Sverige och till våra grannländer i Nordeuropa[49]. Den har också spridits till andra länder i Europa, till exempel Holland[50] och vidare hela vägen till Japan. Infrastrukturen används i internationella samarbetsprojekt, till exempel med Holland[51] och Danmark[52]. I Japan handlar det om samarbetsprojekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet och tre japanska universitet (Chiba, Okayama och Tsukuba) om utveckling av naturbaserad rehabilitering baserad på den svenska typen av rehabiliteringsträdgård[53]. Denna innovation har även lett till att ett spin-off-företag, NAHC, bildades som ett portföljbolag vid Sveriges Lantbruksuniversitets holdingbolag SLU Holding[54].

Naturunderstödd rehabilitering på landsbygden (NUR), är en annan framgångsrik innovation som också riktar sig till personer som lider av stressrelaterad psykisk sjukdom, såsom utbrändhet, utmattningssyndrom och mild till måttlig depression. I denna specifika modell befinner sig den legitimerade sjukvårdspersonalen på en vårdcentral medan experter inom natur- och trädgårdsverksamhet (till exempel bönder) finns på landsbygdsföretaget, inte långt från den lokala vårdcentralen[55]. Modellen har testats i forskningsstudier och befunnits fungera[56]. Region Skåne erbjuder därför denna form av behandling och rehabilitering till alla invånare i Skåne[57]. De landsbygdsföretagare som är intresserade av naturunderstödd rehabilitering på landsbygden (NUR) kan registrera sitt intresse hos Region Skåne. Genom offentlig upphandling träffas avtal mellan regionen och ett antal landsbygdsföretagare. Dessa måste uppfylla vissa kvalitetskrav och kunna erbjuda rehabilitering till ett pris som är godtagbart för regionen.

Referenser redigera

  1. ^ Lindström, B. & Eriksson, M. (2005). “Salutogenesis”. Journal of Epidemiology & Community Health. 59:440-442.
  2. ^ Carayannis, E.G., Barth, T.D. & Campbell, D.F.J. (2012). “The quintuple helix innovation model”. Journal of Innovation and Entrepreneurship. 1:2 https://doi.org/10.1186/2192-5372-1-2
  3. ^ Baccarne, B., Logghe, S., Schuurman, D., & De Marez, L. (2016). “Governing Quintuple Helix Innovation: Urban Living Labs and Socio-Ecological Entrepreneurship”. Technology Innovation Management Review. 6(3): 22–30. http://timreview.ca/article/972 Arkiverad 12 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Grahn, P. (1989). Att uppleva parken. Äldre, sjuka och handikappades behov och användning av parker. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering: Alnarp.
  5. ^ Grahn, P. (1993). "Planera för bättre hälsa! Om sambandet mellan grönområden och hälsa". Sidorna 109-122 i: Kullinger, B. (Red). Planera för en bärkraftig utveckling. Statens Råd för Byggnadsforskning: Stockholm
  6. ^ Grahn, P. (1994). “Green structures - The importance for health of nature areas and parks”. European Regional Planning. 56: 89-112.
  7. ^ Stigsdotter, U. & Grahn, P. (2002). “What makes a garden a healing garden?” Journal of Therapeutic Horticulture. 13 (2): 60-69.
  8. ^ Stigsdotter, U. & Grahn, P. (2003). ”Experiencing a garden: A healing garden for people suffering from burnout diseases”. Journal of Therapeutic Horticulture 14 (5): 38-48.
  9. ^ https://www.ahta.org/horticultural-therapy
  10. ^ Grahn, P. (2005). ”Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar”. Sidorna 245-262 i Johansson, M. & Küller, M. (Red). Svensk Miljöpsykologi. Studentlitteratur: Lund.
  11. ^ [a b c] Grahn, P, Tenngart Ivarsson, C, Stigsdotter, U.K. & Bengtsson, I.L. (2010). ”Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden”. In: Thompson, C., Bell, S & Aspinall, P (Eds.) Innovative Approaches to Researching Landscape and Health. pp 116-154, Routledge: Taylor & Francis, London.
  12. ^ Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press: Cambridge, UK
  13. ^ Ulrich, R.S. (1999). “Effects of gardens on health outcomes: Theory and research”. In: Marcus, C.C. & Barnes, M. (Eds.) Healing Gardens: Therapeutic Benefits and Design Recommendations. pp 27-86. John Whiley & Sons: New York.
  14. ^ Kellert, S.R. & Wilson, E.O. (1993). The Biophilia Hypothesis. Island Press: New York.
  15. ^ Appleton, J. (1975). The Experience of Landscape. John Wiley and Sons: London.
  16. ^ Mollison, B. (1988). Permaculture: a Designer's Manual. Tagari Publications: Tyalgum, Australia.
  17. ^ Orians, G.H. (1986). “An ecological and evolutionary approach to landscape aesthetics”, In: Penning-Rowsell, E.C. & Lowenthal, D. (Eds.) Landscape Meanings and Values. pp 3-25. Allen and Unwin: London.
  18. ^ Pálsdóttir, AM; Stigsdotter, UK; Persson, D.; Thorpert, P.; Grahn, P. (2018). "The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation". Urban Forestry & Urban Greening, 29:312-321
  19. ^ Adevi, A.A. (2012). Supportive Nature and Stress - wellbeing in connection to our inner and outer landscape. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.
  20. ^ Pálsdóttir, A.M. (2014). The Role of Nature in Rehabilitation for Individuals with Stress-Related Mental Disorders. The Alnarp Rehabilitation Garden as supportive environment. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.
  21. ^ Pálsdóttir, A.M., Persson, D., Persson, B. & Grahn, P. (2014). "The Journey of Recovery and Empowerment Embraced by Nature — Clients’ perspectives on nature-based rehabilitation in relation to the role of the natural environment". International Journal of Environmental Research and Public Health 11: 7094-7115; https://doi.org/10.3390/ijerph110707094
  22. ^ http://www.formas.se/en/
  23. ^ https://en.crafoord.se/
  24. ^ https://www.vgregion.se/en/ov/stressmedicine/
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212011126/https://balansriks.se/sjukdomarna/utmattningssyndrom-depression/. Läst 11 februari 2019. 
  26. ^ http://www.natverketmotcancer.se/
  27. ^ Pálsdóttir, A.M., Grahn, P & Persson, D. (2014). "Changes in experienced value of everyday occupations after nature-based vocational rehabilitation". Scandinavian Journal of Occupational Therapy 21 (1): 58-68.
  28. ^ Währborg, P., Petersson, I.F & Grahn, P. (2014). “Nature-assisted rehabilitation for reactions to severe stress and/or depression in a rehabilitation garden: long-term follow-up including comparisons with a matched population cohort”. Journal of Rehabilitation Medicine 46(3): 271-276.
  29. ^ Grahn, P., Pálsdóttir, A.M., Ottosson, J. & Jonsdottir, I.H. (2017). "Longer nature-based rehabilitation may contribute to a faster return to work in patients with reactions to severe stress and/or depression". International Journal of Environmental Research and Public Health 14 (11): 1310.
  30. ^ Adevi, A.A., Uvnäs-Moberg, K., Grahn, P. (2018). ”Therapeutic interventions in a rehabilitation garden may induce temporary extrovert and/or introvert behavioural changes in patients, suffering from stress-related disorders.”. Urban Forestry & Urban Greening 30, 182-193. (Elsevier). 
  31. ^ Grahn, P., Ottosson, J., & Uvnäs-Moberg, K. (2021). ”The oxytocinergic system as a mediator of anti-stress and instorative effects induced by nature: The calm and connection theory.”. Frontiers in Psychology, 12, 617814.. 
  32. ^ Pálsdóttir, A.M., Andersson, G., Grahn, P., Norrving, B., Kyrö Wissler, S., Petersson, I.F., Pessah-Rasmussen, H. (2015). “A randomized controlled trial of nature-based post-stroke fatigue rehabilitation ("the nature stroke study" (NASTRU)): study design and progress report”. International Journal of Stroke. 10(S2):430.
  33. ^ Pálsdóttir, A.M., Stigmar, K., Norrving, B., Petersson, I.F., Astrom, M., & Pessah-Rasmussen, H. (2020). ”The nature stroke study; NASTRU: A randomized controlled trial of nature-based post-stroke fatigue rehabilitation.”. Journal of Rehabilitation Medicine, 52, 1-7.. 
  34. ^ Pálsdóttir, A.M., Kyrö Wissler, S., Geite, A. & Grahn, P. (2016). Naturlig etablering - en naturbaserad intervention för individer inom Etableringsuppdraget i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Rapport 2016:8. Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.
  35. ^ Ekstam, L., Pálsdóttir, A.M., & Asaba, E. (2021). ”Migrants’ experiences of a nature-based vocational rehabilitation programme in relation to place, occupation, health and everyday life,”. Journal of Occupational Science, 28 (1), 144-158.. 
  36. ^ Ottosson, J., Lavesson, L., Pinzke, S. & Grahn, P. (2015). “The significance of experiences of nature for people with Parkinson’s disease, with special focus on freezing of gait—The necessity for a biophilic environment. A multi-method single subject study”. International Journal of Environmental Research and Public Health, 12: 7274-7299; doi:10.3390/ijerph120707274.
  37. ^ Cerwén, G., Pedersen, E. & Pálsdóttir A.M. (2016). "The role of soundscape in nature-based rehabilitation: A patient perspective". International Journal of Environmental Research and Public Health. 13 (12): 1229.
  38. ^ Pálsdóttir, A.M., Spendrup, S., Mårtensson, L., Wendin, K. (2021). ”Garden smellscape – Experiences of plant scents in a nature-based intervention.”. Frontiers in Psychology, 12, 667957.. 
  39. ^ Pálsdóttir, A.M., Stigsdotter, U.K., Persson, D., Thorpert, P., & Grahn, P. (2018). ”The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation.”. Urban Forestry and Urban Greening, 29, 312-321.. 
  40. ^ https://www.slu.se/institutioner/arbetsvetenskap-ekonomi-miljopsykologi/alnarps-rehabiliteringstradgard1/utbildningar/
  41. ^ https://www.slu.se/en/education/programmes-courses/masters-programmes/outdoor-environments-for-health-and-well-being/
  42. ^ https://www.slu.se/en/education/programmes-courses/masters-programmes/landscape-architecture/
  43. ^ https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/program-pa-grundniva/tradgardsingenjor-design/
  44. ^ https://www.slu.se/institutioner/arbetsvetenskap-ekonomi-miljopsykologi/alnarps-rehabiliteringstradgard1/forskning/
  45. ^ Glise, K. (2014). Exhaustion Disorder - identification, characterisation and course of illness. University of Gothenburg: Gothenburg. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/35206/2/gupea_2077_35206_2.pdf
  46. ^ Grahn, P. & Ottosson, Å. (2010). Trädgårdsterapi: Alnarpsmetoden: att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Bonnier Existens: Stockholm.
  47. ^ Adevi, A.A. (2012). Supportive Nature and Stress - wellbeing in connection to our inner and outer landscape. Acta Universitatis agriculturae Sueciae, Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.
  48. ^ Busch H, Bjork Bramberg E, Hagberg J, Bodin L, Jensen I: The effects of multimodal rehabilitation on pain-related sickness absence - an observational study. Disabil Rehabil 2017:1-8.
  49. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212070637/https://www.vgregion.se/ov/grona-rehab/sok-annan-gron-rehab/#s=date%7Cf=%7C. Läst 11 februari 2019. 
  50. ^ https://misteli.nl/en/portfolio/vitura/
  51. ^ http://www.nahf.nl/
  52. ^ https://ign.ku.dk/terapihaven-nacadia/
  53. ^ Ishii, M., Haruki, C., Grahn, P., Sasahara S. & Hirai, Y. (2018). "Type of rehabilitation gardens in Sweden to develop nature-based rehabilitation in Japan”. In: Shintani, S. (Ed.) 20th Congress of the International Association of Rural Health and Medicine (IARM20), p 128, Oct 10 – Oct 12 2018, Tokyo, Japan.
  54. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212130802/https://www.sluholding.se/new-eng/index.php?option=com_content&view=article&id=394&Itemid=411&lang=en#company. Läst 11 februari 2019. 
  55. ^ Grahn, P., Pálsdóttir, A.M., Kyrö Wissler, S., Nilsson, K. (2015). Förstudie om grön rehabilitering på landsbygden. Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp.
  56. ^ Pálsdóttir, A.M., Wissler, S.K., Nilsson, K., Petersson, I.F. & and Grahn, P. (2015). "Nature-Based Rehabilitation in Peri-Urban Areas for People with Stress-Related Illnesses – a Controlled Prospective Study". In: Park, S.A. & Shoemaker, C. (Eds.) Towards a New Vision of Nature. ISHS Acta Horticulturae 1093, pp 31-36.
  57. ^ https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/naturunderstodd-rehabilitering/

Externa länkar redigera

  • Välkommen till Alnarps Rehabiliteringsträdgård!

https://www.slu.se/institutioner/institutionen-for-manniska-och-samhalle/alnarps-rehabiliteringstradgard1/ .

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alnarps_Rehabiliteringsträdgård&oldid=54211491”