Ali Pashë Gucia
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ali Shabanagaj mer känd som Ali Pashë Gucia, född 1828 i Gusinje i Osmanska riket, död 1885 i Peja i Osmanska riket, var en albansk politiker, frihetskämpe och medlem i Prizrenförbundet.
| Ali Pashë Gucia | |
.jpg) Foto av Ali Pasha (sittande, första personen från vänster) med Haxhi Zeka (sittande i mitten) och andra medlemmar av Prizrenförbundet.
| |
| Född | 1828 Gusinje, Osmanska riket |
|---|---|
| Död | 5 mars 1885 Peja, Osmanska riket |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för | Osmanska riket Prizrenförbundet Osmanska riket |
Biografi redigera
Ali föddes i Gusinje i dåvarande Osmanska riket, nuvarande Montenegro. Han var son till politikern och landägaren Hasan eller Hysen Bej Shabanagaj. Han studerade i en turkisk skola i Peja och senare i den osmanska militärskolan i Istanbul. 1845 ersatte han sin far som Kaymakam (guvernör) av Gucia. På 1860-talet deltog han med de albanska stammarna från norra Albanien i ett uppror mot osmanerna som ville införa Tanzimat-reformerna, vilket gjorde att hans privilegierade status minskades.[1]
Prizrenförbundet redigera
1878 efter att Berlinkongressen bestämt sig för att ge de albanskbebodda områden och den mark som Ali ägde till Kungariket Montenegro,[2] grundade han tillsammans med flera intellektuella albaner Prizrenförbundet och blev därefter befälhavare för de albanska styrkorna i Plav och Gusinjeregionen. Han var befälhavare för de albanska trupperna i Slaget vid Novšiće mot den montenegrinska armén. Han bekämpade även den osmanska krigsmaktens närvaro i det etniskt albanskbebodda området. Han tillfångatogs av de osmanska myndigheterna men gavs amnesti och blev guvernör för sandjaken Peja (vilket inkluderade staden Peja, som numera ligger i Kosovo). 1888 mördades han vid kanjonen Rugova.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Elsie, Robert (2012) (på engelska). A Biographical Dictionary of Albanian History. London: I.B.Tauris. sid. 183. Läst 24 mars 2019
- ^ Gawrych, George (2006) (på engelska). The Crescent and the Eagle: Ottoman Rule, Islam and the Albanians, 1874-1913. I.B.Tauris. sid. 45. Läst 24 mars 2019. ”In northwestern Kosova, clan chief Gusinyeli Ali Pasa, whose lands were slated to go to Montenegro, had already hosted a meeting of local Albanian leaders and had begun marshaling fellow Albanians into a credible military force.”