Albrecht von Haller

schweizare läkare och författare

Albrecht von Haller, född den 12 oktober 1708 i Bern, död där den 16 december 1777, var en schweizisk botanist, anatom, fysiolog, läkare och skald, under en stor del av sitt liv verksam i Tysk-romerska riket. Han var farfar till Karl Ludwig von Haller. Auktorsnamnet Haller kan användas för Albrecht von Haller i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Albrecht von Haller
Född16 oktober 1708[1][2][3]
Bern[4], Schweiz
Död12 december 1777[5][1][2] (69 år)
Bern[4], Schweiz
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidTübingens universitet
Universitetet i Leiden
SysselsättningAnatom, universalgeni, universitetslärare, entomolog, kirurg, författare[6], botaniker, läkare, bibliotekarie, biolog, poet, politiker, naturvetare
Befattning
Member of the Grand Council of the Canton of Bern
ArbetsgivareGöttingens universitet
BarnGottlieb Emanuel Haller (f. 1735)
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

von Haller blev student i Tübingen 1723, studerade från 1725 i Leiden (medicine doktorsexeamen under Herman Boerhaave), Paris, London och Basel samt praktiserade sedan 1729 i Bern som läkare och var från 1735 bibliotekarie vid stadsbiblioteket. År 1736 blev han professor i medicin, anatomi, botanik och kirurgi i Göttingen, anlade han där botanisk trädgård, inrättade en anatomisk teater och utarbetade planen till den kungliga vetenskapssocieteten, vars ständige president han blev.

von Haller blev geheimeråd, statsråd (1751) och livmedikus samt adlades av kejsar Frans I (1751). Han var ledamot bland annat av Uppsala vetenskapssocietet och av svenska Vetenskapsakademien. År 1753 slog han sig ned i sin födelsestad och utvecklade där lika stor verksamhet som i Göttingen. Han förbättrade saltverken i Bex och Aigle, medlade 1764 i gränsstriderna mellan kantonerna Bern och Valais. Han ordnade 1767 de kyrkliga förhållandena i Vaud.

von Haller var kanske 1700-talets mest framstående anatom och fysiolog. Inom botaniken uppställde han grunddragen till ett "naturligt system", som dock inte fick något större genomslag, vilket troligen var orsaken till hans skoningslösa kritik av Linnés arbeten. Som skald var von Haller en av förklassikerna, och bidrog till tyska poesins utveckling. Hans stora boksamling inköptes av kejsar Josef II och införlivades med biblioteket i Milano. År 1908 restes ett minnesmärke över von Haller i Bern.

Asteroiden 1308 Halleria är uppkallad efter honom.[7]

Bibliografi (i urval) redigera

 
Elementa physiologiae corporis humani VIII

I Göttingen författade han:

Primæ lineæ physiologiæ (1747; fjärde upplagan 1780; omarbetad på tyska 1796)

I Bern utgav han:

  • Historia stirpium indigenarum Helvetiæ (1768)
  • Bibliotheca botanica (1771-72)
  • Bibliotheca anatomica (1774, 1777)
  • Bibliotheca chirurgica(1774-70)
  • Början av Bibliotheca medicinæ practicæ (1776-87)
  • Elementa physiologiæ corporis humani (1757-66) (hans förnämsta vetenskapliga arbete, en med utomordentlig flit och lärdom gjord sammanfattning av hela den tidens vetande, hvilken för all framtid kommer att utgöra huvudkällan för vår kunskap om fysiologins utveckling till och med mitten av 1700-talet.)

Hans anatomiska uppsatser, utom Icones anatomicæ, utgavs samlade i:

  • Opuscula pathologica (1750)
  • Opuscula anatomica minora (1762-68)

Bland poetiska verk kan nämnas:

  • Den beskrivande lärodikten Die Alpen (1729) (en av de första hyllningarna åt fjällnaturen)
  • Den filosoferande Vom Ursprung des Übels (1734)
  • Versuch schweizerischer Gedichte (1732, många upplagor)

Litteratur (på svenska) redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] SNAC, Albrecht von Haller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Who Named It?, Victor Albrecht von Haller, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Albrecht Haller.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1308) Halleria. Springer Berlin Heidelberg. sid. 107. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1309. Läst 20 mars 2023 

Se även redigera

Externa länkar redigera