Adolf Schöll
Gustav Adolf Schöll, född den 2 september 1805 i Brünn, död den 26 maj 1882 i Jena, var en tysk litteraturhistoriker och estetiker, far till Rudolf och Fritz Schöll.
| Adolf Schöll | |
 | |
| Född | 2 september 1805 Brno |
|---|---|
| Död | 26 maj 1882[1][2] (76 år) Jena |
| Medborgare i | Sachsen-Weimar-Eisenach |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Tübingens universitet  |
| Sysselsättning | Bibliotekarie, antikvetare, klassisk filolog, universitetslärare, konsthistoriker, arkeolog, litteraturhistoriker |
| Arbetsgivare | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
| Barn | Rudolf Schöll (f. 1844) Fritz Schöll (f. 1850) |
| Redigera Wikidata | |
Schöll blev 1835 lektor vid konstakademien i Berlin, 1842 professor i arkeologi i Halle, 1843 direktor för konstanstalterna i Weimar och 1860 överbibliotekarie där. Han utgav åtskilliga innehållsrika litteraturhistoriska uppsatser, till större delen samlade i Goethe in Hauptzügen seines Lebens und Wirkens (1882) och Aufsätze zur klassischen Litteratur alter und neuerer Zeit (1884), bland vilka särskilt märks avhandlingar om Sofokles och om grekernas dramatiska diktning. Han offentliggjorde dessutom förträffliga bidrag till Goethe-litteraturen: "Briefe und Aufsätze von Goethe aus den Jahren 1766–1786" (1846), "Göthes Briefe an Frau von Stein" (1848–1851) och "Karl-August-Büchlein" (1857). Vidare utgav han Weimars Denkwürdigkeiten einst und jetzt (1847), översättningar av Sofokles sorgespel, Herodotos historia med mera.
Källor redigera
- ^ Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, läs online, läst: 22 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Encyklopedie dějin města Brna, 30758, läst: 16 januari 2023.[källa från Wikidata]
- Schöll, Gustav Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)