Þorrablót (isländskt uttal: [ˈθɔrːaplout]) är en isländsk midvinterfest, uppkallad efter månaden Þorri i den historiska isländska kalendern (som motsvarade mitten av januari till mitten av februari).[1] Det finns teorier om att namnet Þorrablót kommer ifrån asaguden Tors namn tillsammans med ordet för blod, men det är inte säkert.[1] Huruvida det i förkristen tid var ett blot där djur offrades och deras blod sprutades omkring eller ett mer sansat firande som överdrivits i kristna beskrivningar står inte klart.[2]

Firandet nämns i Islänningasagorna och har funnits sedan förkristen tid, men sättet man firar på har säkert ändrats under århundradenas gång.[1] Under andra halvan av 1800-talet fick traditionen ett uppsving i och med nationalromantiska strömningar och Islands självstyre 1874, då den nyvunna religionsfriheten också ökade möjligheten att fira hedniska högtider offentligt.[1] På 1860- och 1870-talet verkar drickandet ha varit det tydligaste inslaget i firandet, som hade ett sorts skämtsamt vikingatema och hölls av studentföreningar på Island men även nådde Köpenhamn.[2] Firandet blev sedan mindre vanligt igen tills det fick ett uppsving på 1950-talet och då fick det sin nuvarande stil med traditionella rätter som rökt lamm, fårtestiklar och fermenterad haj genom att restaurangen Naust i Reykjavik lanserade ett firande av Þorri med sådan mat – þorramatur, som den då började kallas.[1]

Nu för tiden är þorrablót vanligt både i städerna och på landet på Island och maten kan köpas färdig. Traditionen har även spritts till andra länder med islänningar som har emigrerat.[2] Många islänningar tycker att det är kul att chocka personer från andra länder med att berätta om eller bjuda på þorramatur som något exotiskt och excentriskt.[2]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] Nanna Rögnvaldardóttir och Michael R. Leaman (2012-07-01). ”Þorrablót - Icelandic Feasting”. Celebration: Proceedings of the Oxford Symposium on Food and Cookery 2011. Oxford Symposium. ISBN 978-1-903018-89-7. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=wTwQDgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PT276&dq=%C3%BEorrabl%C3%B3t&ots=9lCzZ0NH-R&sig=-vplLkv92H_BLPw-dHMSMnpyHTk&redir_esc=y#v=onepage&q=%C3%BEorrabl%C3%B3t&f=false. Läst 27 november 2021 
  2. ^ [a b c d] Schram, Kristinn (2010-10). ”Obscurity as heritage. The Þorrablót revisited” (på engelska). Rannsóknir í félagsvísindum XI. https://skemman.is/handle/1946/6841. Läst 27 november 2021.