Émile Littré
Émile Maximilien Paul Littré, född 1 februari 1801, död 1 juni 1881, var en fransk språkforskare och filosof.
Émile Littré | |
Född | Émile Maximilien Paul Littré 1 februari 1801[1][2][3] Paris[4] |
---|---|
Död | 2 juni 1881[1][2][3] (80 år) rue d'Assas[4], Frankrike |
Begravd | Montparnassekyrkogården |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Lycée Louis-le-Grand Medicinska fakulteten i Paris |
Sysselsättning | Politiker[5], medicinhistoriker, filosof, språkvetare, författare[6], lexikograf, översättare |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling, Seine (1871–1876) Stol nummer 17 i Franska akademien (1871–1881)[7] Livstidssenator i franska senaten (1875–1881) | |
Föräldrar | Michel-François Littré Marie Sophie Johannot |
Utmärkelser | |
Concours général | |
Redigera Wikidata |
Littré ägnade sig först åt medicinska studier men ansågs med sitt blyga inåtvända sinne mindre lämpad som läkare och bättre lämpad som forskare. 1839-61 utgav han en berömd utgåva av Corpus Hippocraticum i 10 band. Sedan han 1839 invalts i Institut de France, fick han anledning att syssla med äldre fransk litteratur, och därmed kom han in på sitt främsta verksamhetsfält. Han publicerade i Histoire littéraire de la France artiklar om fornfransk litteratur, och han behandlade, med tillgodogörande av Friedrich Christian Diez arbeten, i Journal des savants det fornfranska språket, ett nästan okänt område i dåtida fransk vetenskap. Hans främsta verk är Dictionnaire de la langue française (4 band, 1863-72, supplement 1875), ett jättearbete, som Littré utförde. Littré omfattade med värme den comteska positivismen, som han behandlade i flera skrifter och vars överdrifter han försökte mildra. I politiken drogs Littré in genom val till deputeradekammaren 1871 och till senator 1875, men hans blyghet hindrade honom att debattera politik annat än med pennan i hand. I Franska akademien invaldes Littré 1871, ett inval som förmådde biskopen av Orléans att 1875 utträda ur akademien, då han inte såg revolutionären och fritänkaren Littré som värdig akademiledamot.
Källor redigera
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 405-06
Noter redigera
- ^ [a b] läs online, www.senat.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Maximilien, Paul, Emile Littré, 11740, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Литтре Эмиль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]