Åsel Floderus, född 29 december 1925 i Södertälje, är en svensk arkitekt. Hon ingick 1950 äktenskap med arkitekt Hans Floderus.

Floderus, som är dotter till kamrer Robert Mutén och ämneslärare Ingeborg Heurlinger, avlade studentexamen i Härnösand 1944 och utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1950. Hon blev arkitekt vid Byggnadsstyrelsen 1953, på länsarkitektkontoret i Västmanlands län 1955, blev biträdande länsarkitekt i Uppsala län 1960[1] och anställdes vid Statens institut för byggnadsforskning i Stockholm, sedermera Gävle, 1967.[2] Hon bedrev egen arkitektverksamhet 1954–1959.[1]

Bibliografi i urval redigera

  • Kan kommunen styra bebyggelseutvecklingen? (1981)
  • Planeringens trovärdighet: en studie av markanvändningskonflikter (1989)

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Floderus, Åsel i Vem är Vem?: Svealand utom Stor-Stockholm (andra upplagan, 1964)
  2. ^ KulturNav: Floderus, Åsel