Åke Ahnlund
Gustaf Åke Ahnlund, född 19 juli 1896 i Backe, Fjällsjö församling, Jämtlands län, död 16 maj 1955 i Norsjö kyrkobokföringsdistrikt, Västerbottens län,[2] var en svensk konstnär, verksam i Norsjö 1929–1955.
| Åke Ahnlund | |
| Född | 17 juli 1896[1] |
|---|---|
| Död | 1955 Backe, Sverige |
| Sysselsättning | Konstnär |
| Redigera Wikidata | |
Han var son till skogsinspektören Adolf Ahnlund och Etta Ahnlund. Han studerade dekorationsmåleri vid Tekniska skolan i Uppsala och bedrev senare privatstudier för Olle Hjortzberg och Gottfrid Kallstenius. Ahnlund medverkade i ett stort antal utställningar i de flesta av Norrlands städer och räknas som en provinsmålare då han huvudsakligen tolkade den västerbottniska naturen med myrar, skogar, sjöar, fjäll och älvar. Dessutom målade han ett mindre antal porträtt och nakenstudier.[3]
Verk redigera
Ahnlund har bland annat målat altarskåpet med motivet ”Jesus i Getzemane med knäböjande änglar” i Kåge kyrka. I samma kyrka har han även gjort fler utsmyckningar.[4] Vidare gjorde han dekoren till Josefina Pahlbergs biograf Palladium på Storgatan, som invigdes 1927.[5]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Åke Ahnlund.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ http://www.norsjo.se/default.aspx?id=19792 Arkiverad 24 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. Norsjö bildmuseum
- ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000003131. Läst 28 december 2022.
- ^ ”Hon var Skellefteås biografdrottning under drygt 50 år – så byggde Fina Pahlberg sitt imperium • Sista biografen stängdes 1988”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/hon-var-skellefteas-biografdrottning-under-drygt-50-ar-sa-byggde-fina-pahlberg-sitt-imperium-sista-biografen-stangdes-1988/j83oxmmr. Läst 28 december 2022.
Tryckta källor redigera
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 40, Allhems Förlag, Malmö.