Zeta Bootis

stjärna i Björnvaktarens stjärnbild

Zeta Bootis (ζ Bootis, förkortad Zeta Boo, ζ Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av 3,78[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 180 ljusår (55 parsek) från solen.

Zeta Bootis (ζ)
Boötes IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 41m 08,95158s[1]
Deklination+13° 43′ 41,8967″[1]
Skenbar magnitud ()3,78[2] (4,43[3] / 4,83 [4])
Stjärntyp
SpektraltypA2 III / A2 III[5]
U–B+0,05[2]
B–V+0,05[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-5,5[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +51,95[1] mas/år
Dek.: -11,08[1] mas/år
Parallax ()18,07 ± 1,24[1]
Avstånd180 ± 10  (55 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()+0,13[7]
Detaljer
Radie3,61[8] R
Luminositet81[7] L
Temperatur9 025[8] K
Åldermiljoner år
Andra beteckningar
ζ Boo, 30 Bootis, BD+14° 2770, GC 19777, HD 129247, HD129246, HR 5478/5477, SAO 101145, ADS 9343, CCDM 14411 + 1344 [3][4][9]

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan Zeta Bootis A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A2 III.[5] Den har en radie som är ca 3,6[8] gånger solens radie och avger ca 80[7] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 000 K.[8]

Följeslagaren Zeta Bootis B (CCDM 14411+1344 B) är även den en jättestjärna av spektralklass A2 III,[5] som är separerad med 2,3 ± 1,7 bågsekunder och en hög exentricitet på 0,9977 vilket ger stjärnorna en minsta separation på endast 0,3 AE.[10] Med parets omloppsperiod på 45 460 dygn eller 124,46 år kommer detta att inträffa under augusti 2023.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 april 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N
  3. ^ [a b] "HR 5478 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämta 2011-12-18.
  4. ^ [a b] "HR 5477 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämta 2011-12-18.
  5. ^ [a b c] Edwards, T. W. (April 1976), "MK classification for visual binary components", Astronomical Journal, 81: 245–249, Bibcode:1976AJ.....81..245E, doi:10.1086/111879
  6. ^ Evans, D. S., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30 held at the University of Toronto 20-24 June, 1966, Academic Press, London, p. 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  7. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/zetabootis. Hämtad 2019-04-09.
  9. ^ "CCDM J14411+1344AB -- Double or multiple star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-12-18.
  10. ^ Muterspaugh, Matthew W.; et al. (December 2010), "The Phases Differential Astrometry Data Archive. II. Updated Binary Star Orbits and a Long Period Eclipsing Binary", The Astronomical Journal, 140 (6): 1623–1630, arXiv:1010.4043, Bibcode:2010AJ....140.1623M, doi:10.1088/0004-6256/140/6/1623

Externa länkarRedigera