Yunnanalkippa

asiatisk fågelart

Yunnanalkippa[1] (Alcippe fratercula) är en fågel i familjen alkippor inom ordningen tättingar.[2]

Yunnanalkippa
YunnanFulvetta.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAlkippor
Alcippeidae
SläkteAlcippe
ArtYunnanalkippa
A. fratercula
Vetenskapligt namn
§ Alcippe fratercula
Auktor(Rippon, 1900)
Synonymer
Fulvetta fratercula
Yunnanfulvetta
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Davidalkippan är en liten (12,5–14 cm) och rätt långstjärtad tätting med anspråkslös fjäderdräkt. Den har grått huvud med vitaktig tygel, svarta längsgående hjässband och runt ögat en bred vit ögonring. Ovansidan är olivgrå och undersidan beigefärgad. Runt ögat syns en bred vit ögonring, Arten är mycket lik davidalkippa, huetalkippa och gråkindad alkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Gråkindad alkippa har mycket mörkare tygel och ljusare, mindre beigefärgad undersida. Davidalkippan, vars utbredningsområde den tangerar i norra Vietnam, har också grå tygel, men bara svagt tecknade hjässband, ljusare strupe och gråare strupsidestreck. Huetalkippan är mycket lik davidalkippan men är något mörkare, framför allt på huvudet, samt har något tydligare hjässband och gråare strupe.[3]

Utbredning och systematikRedigera

Yunnanalkippa delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • Alcippe fratercula yunnanensis – södra Kina (södra Sichuan och östra Yunnan till nordöstra Myanmar (Kachin)
  • Alcippe fratercula fratercula – södra Kina (sydvästra Yunnan) till sydöstra Myanmar och norra Indokina

ArtstatusRedigera

Tidigare behandlades yunnanalkippan, huetalkippa, davidalkippa och gråkindad alkippa som en och samma art, och vissa gör det fortfarande.[5] Genetiska studier[6] visar dock på betydande skillnader.

Släktes- och familjetillhörighetRedigera

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,[7][8][9] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier[10] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.[2]

StatusRedigera

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

ReferenserRedigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  3. ^ Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). Yunnan Fulvetta (Alcippe fratercula), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful4.02
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Zou, F., H. C. Lim, B. D. Marks, R. G. Moyle, and F. H. Sheldon (2007). Molecular phylogenetic analysis of the Grey-cheeked Fulvetta (Alcippe morrisonia) of China and Indochina: a case of remarkable genetic divergence in a “species”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44(1):165–174.
  7. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  8. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  9. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  10. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkarRedigera