Yrjö Hirn
Georg (Yrjö) Hirn, född 7 december 1870 i Villmanstrand, död 23 februari 1952 i Helsingfors, var en finländsk (finlandssvensk) konst- och litteraturvetare.
| Yrjö Hirn | |
 | |
| Född | 7 december 1870[1][2] Villmanstrand[3] |
|---|---|
| Död | 23 februari 1952[1] (81 år) Helsingfors[3] |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Filosof, konsthistoriker |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Maka | Karin Hirn |
| Barn | Hans Hirn (f. 1896) Marta Hirn (f. 1903) |
| Utmärkelser | |
| Officer av Hederslegionen (1926)[4] Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1929) De Nios Stora Pris (1935) Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1940)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Familj redigera
Yrjö Hirn var gift med översättaren Karin Hirn (1869–1943). Paret hade två barn, professoren Hans Hirn (1896–1970) och Marta Hirn (1903–1995).
Karriär redigera
Hirn var amanuens vid Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1890–1910, blev fil.dr 1896, var docent 1898–1910 och professor i estetik och nyare litteraturhistoria vid Helsingfors universitet 1910–1937. Han var mycket produktiv som författare och bevarade sin skaparkraft upp i hög ålder.
Som hans huvudarbete betraktas The Origins of Art (1900), där han utvecklar en egen estetisk teori på psykologisk och sociologisk grundval. Även hans Det heliga skrinet (1909) är mycket uppmärksammat, även utomlands. Där utreder han sambandet mellan katolskt trosliv och kult samt poesi och konst. Hirn lämnade ett stort bidrag till Runebergsforskningen genom Runebergskulten, Runeberg och hans värld och Runebergsgestalten.
På senare år visade han ett allt större intresse för Finlands kulturhistoria. Till minne av sin avlidna maka publicerade Hirn en bok med uppsatser skrivna av henne och en resonerande förteckning över hennes skrifter (Karin Hirns minne, 1943).
Hirn framstod genom sin omfattande lärdom och djupa kultur- och människokännedom som en av Nordens främsta humanister. Inom finländskt kulturliv var han en ytterst central gestalt.
1919 var han medlem i Finlands delegation till fredskongressen i Paris.
Bibliografi redigera
- Förstudier till en konstfilosofi på psykologisk grundval 1896
- Skildringar ur pueblofolkens konstlif 1898
- Konstens ursprung 1902
- Det heliga skrinet 1909
- Minnestal öfver professor emeritus, statsrådet Carl Gustaf Estlander hållet vid Finska vetenskaps-societetens årshögtid den 29 april 1911, 1912
- Det estetiska lifvet 1913
- Barnlek 1916
- Diderot 1917
- Episoder 1918
- Swift 1918
- Dr Johnson och James Boswell 1922
- Eremiter och pilgrimer 1924
- Cygnaei galleri 1924
- Den gamla postvagnen och några av dess passagerare 1926
- Ön i världshavet 1928
- Beaumarchais 1931
- Runebergskulten 1935
- Konsten och den estetiska betraktelsen 1937
- Runeberg och hans värld 1937
- Lärt folk och landstrykare i det finska Finlands kulturliv 1939
- Goda vildar och ädla rövare 1941
- Runebergs sorgespel Kungarna på Salamis 1941
- Runeberg-gestalten 1942
- Akademiska bokhandeln 1943
- Okända brev och skämtteckningar av Verner von Heidenstam 1946
- Teatrar och teaterstrider i 1800-talets Finland 1949
- De lagerkrönta skoplaggen och andra uppsatser från åren 1902–1948, 1951
- Den förgyllda balustraden och andra uppsatser från åren 1949–1952, 1953
Utmärkelser, ledamotskap och priser redigera
- Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA, 1937, utländsk ledamot nr 781)
- Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[6]
- 1935 – De Nios Stora Pris
- 1940 – Svenska Akademiens stora pris
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Yrjö Hirn, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Yrjö Hirn, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.finna.fi , läst: 2 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hs.fi , läst: 16 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Källor redigera
- Lindén, Jan-Ivar: Sinnliga frågor om och kring Yrjö Hirns verk. Paris: Eithe, 2011. ISBN 978-2-915181-03-6.
- Litteraturlexikon: Svensk litteratur under 100 år, s. 107. Natur och kultur, 1974.
Vidare läsning redigera
Externa länkar redigera
- ”Hirn, Yrjö”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4175-1416928956781
- Hirn, Yrjö i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Yrjö Hirn. 375 humanister 2.2.2015. Helsingfors universitet.