En yatagan (turkiska: yatağan), eller jatagan, är ett turkiskt kortsvärd som användes av infanteri.[1] Vapnet har en mycket karaktäristisk form och brukades från mitten av 1500-talet ända fram till 1800-talets slut, huvudsakligen av soldater i det Osmanska rikets tjänst.

Yataganer.

Oftast har yataganens klinga en svag S-form, handskydd saknas och den fria änden av kaveln avslutas med två s.k. öron. Öronen ska motverka att vapnet glider ur handen.

Namnet kommer av smeden Yatağan Baba, som även gett namn till den stad i vilken han ligger begravd, Yatağan i nuvarande provinsen Denizli i sydvästra Turkiet.

Referenser redigera

  1. ^ George Cameron Stone, Donald J. LaRocca: A Glossary of the Construction, Decoration and Use of Arms and Armor : in All Countries and in All Times. Courier Dover Publications, 1999, ISBN 0-486-40726-8, S. 676 f.