Xiadynastin

Artikel Diskussion
Uppslagsordet ”Xia” leder hit. För andra betydelser, se Xia (olika betydelser).

Xiadynastin (夏朝) är enligt traditionell kinesisk historieskrivning den första dynastin i vad som är dagens Kina. Xiadynastin är beskriven i antika historiekrönikor såsom Bambuannalerna, Dokumentens bok och Shiji. Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou daterade dynastin från cirka 2070 f.Kr. till 1600 f.Kr.[1]

Xiadynastin
夏朝 (kinesiska)

2070 f.Kr–1600 f.Kr →


Xiadynastins troliga läge.
Xiadynastins troliga läge.
Huvudstad Yangcheng
Anyi
Xinzhai
Yuan
Laoqiu
Zhenxun


Statsskick Monarki
Bildades 2070 f.Kr


Upphörde 1600 f.Kr
 – upphörde genom Slaget vid Mingtiao
 – uppgick i Shangdynastin
Idag del av Kina

Även om Xiadynastin är ett viktigt element i den tidiga kinesiska historian, så kan tillförlitlig information kring Kinas historia före 1200-talet f.Kr. endast komma från arkeologiska bevis på grund av att Kinas första etablerade skrivsystem, orakelbensskrift, inte existerade vid den tidpunkten.[2] Att orakelbensskriften bekräftar regenlängderna som beskrivits i Shiji och Bambuannalerna anses vara ett bevis för att existensen av Xiadynastins kungar är att betrakta som historiskt belagda.[3]

HistoriaRedigera

 
Framställning av Yu den store, enligt myten grundaren av Xiadynastin.

Uppgifterna om Xiadynastin är mycket magra, och det mesta är baserat på muntlig tradition som nedtecknades först under senare dynastier. Det är därför svårt att veta vilka regenter som verkligen existerade och vilka som var mytiska figurer.[4] Den följdes av den mer säkert historiska Shangdynastin.

Xiadynastin ska enligt den kinesiska översvämningsmyten ha grundats av den mytiske Yu den store, känd efter att ha räddat folket undan en stor syndaflod. Xiadynastin blev efter hans död en arvmonarki då folket valde hans son till tronföljare, efter att man tidigare valt nya regenter oberoende av deras släktskap.[4]

Vid den arkeologiska fyndplatsen Lajia (ca 100 km väster om Lanzhou nära gränsen mellan Gansu och Qinghai) har man hittat bevis för en jordbävning ungefär år 1900 f.Kr.som ledde till en stor översvämning av Gula floden som inträffade på grund av att Gula floden blockerats vid Jishi Gorge 25 km väster om Lajla. Denna översvämning tros kunna vara den syndaflod som nämns i de historiska texterna, och skulle i så fall datera starten av Xiadynastin.[5]

 
Kinas historia – tidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.
Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.
Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.
Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.
Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.
De stridande staterna 403–221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr.
Västra Handynastin 206 f.Kr.–24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.
Östra Handynastin 25–220
De tre kungadömena 220–280
Jindynastin 265–420
De sexton kungadömena 304–439
De sydliga och nordliga dynastierna
420–589
Suidynastin 581–618
Tangdynastin 618–907
Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 690–705
De fem dynastierna och De tio rikena
902–979
Songdynastin 960–1279
 Liaodynastin 907–1125
Jindynastin 1115–1234
Västra Xia 1038–1227
Yuandynastin 1271–1368
Mingdynastin 1368–1644
Shundynastin 1644–1645
Qingdynastin 1644–1911
Republiken Kina 1912–1949
Folkrepubliken Kina 1949–
Republiken Kina (Taiwan) 1949–
redigera 

Yinxuutgrävningarnas betydelseRedigera

Xiadynastins historia bestyrktes av utgrävningarna av de tidiga bronsålderfälten vid Yinxu nära Anyang i Henanprovinsen mellan 1928 och 1937. Ytterligare utgrävningar under 1960- och 1970-talen avslöjade fler bosättningar, bronsredskap och gravkamrar som ytterligare bekräftade att det hade existerat en civilisation på de platser som beskrevs i de gamla kinesiska texterna. Xiaperioden markerar en övergångscivilisation mellan de senneolitiska kulturerna och de typiska kinesiska bycivilisationerna som kännetecknar Shangdynastin.

TerritoriumRedigera

Följer man beskrivningen i de gamla texterna sträckte sig Xiaområdet österut ungefär där de tre moderna provinserna Henan, Hebei och Shandong möts, söderut ned till Hubei, västerut till södra Henan och norrut till Hebei. Det var koncentrerat till Huanghes mellersta lopp och sträckte sig tidvis så långt söderut som till Yangtze. Huvudsätet skiftade ständigt men utgrävningsfältet Zhenxun vid Yanshi visar att platsen hade stor betydelse.

HuvudstäderRedigera

Xiadynastins första huvudstad var Yangcheng utanför dagens Dengfeng, och grundades av Yu den store.[6][7][8] Yu grundade även Anyi, dagens Xia,[9] som eventuellt blev huvudstad under kung Qis regenttid.[10] Kung Qi tros även ha gjort staden Xinzhai utanför dagens Xinmi till huvudstad.[11] Staden Zhenxun utanför Yanshi var huvudstad under flera regenter[12] och är den huvudsakliga arkeologiska fyndplatsen för Xiadynastin och Erlitoukulturen.[13] Andra städer som varit huvudstäder för Xiadynastin är Yuan (dagens Jiyuan)[10] och Laoqiu (dagens Chenliu).[10] Ytterligare platser som beskrivits som huvudstäder i Bambuannalerna har benämnts "Västra floden" (西河)[14] och "Söder om floden" (河南).[15]

TeknologiRedigera

Under Xiadynastin bedrevs ett intensivt jordbruk och enligt berättelserna bryggdes alkoholhaltiga drycker. För att öka lantbrukets produktivitet utvecklades de första kalendrarna. Man bedrev även boskapsskötsel och lade stor vikt på att avla hästar. Det förekom en uppdelning av hantverksyrkena med tanke på ler- och bronsarbeten.

Historisk trovärdighetRedigera

Bristen på nedtecknade bevis och den långa tidsperioden mellan de påstådda årtalen för Xiadynastins existens och de första nedtecknade referenserna har betytt att den historiska trovärdigheten kring Xiadynastin samt den traditionella berättelsen av dess historia som bäst är osäker.

Några historiker menar på att Zhoudynastins härskare uppfann Xiadynastin som ett svepskäl för att rättfärdiga deras erövring av Shang, genom att notera att just som Shang hade ersatt Xia, så hade Zhou ersatt Shang. Existensen av Xia fortsätter att vara obevisad, oavsett kinesiska arkeologers ansträngningar att koppla Xiadynastin till Bronsåldern och Erlitoukulturen.[16]

Den skeptiska skolan av tidig kinesisk historia, Yiqupai, startad av Gu Jiegang på 1920-talet, var den första gruppen av kinesiska akademiker att systematiskt ifrågasätta den traditionella berättelsen av Kinas tidiga historia. Bland andra punkter så menar Gu och andra historiker på att det finns vissa paralleller mellan den traditionella berättelsen av Xiadynastin och Shangdynastins historia som pekar på att det skulle vara en fabrikation från Zhoudynastin.

Samtidigt som orakelbenen från Shang inte innehar någon explicit beskrivning av Xia, så har vissa akademiker menat på att kan finnas hänvisningar till Xia i den politik som finns nedtecknad. Guo Moruo hävdar att en fiendestat vid namn Tufang som står nedtecknad i många inskriptioner kanske kan identifieras med Xia.[17]Historikern Shen Changyun pekar till 4 inskriptioner beskrivandes Qi, samma namn som den stat som existerade under Zhoudynastin, och som vilket enligt traditionella dokument var etablerat av Xiadynastins fallna kungahus. [18]

SamhälleRedigera

Troligen rörde det sig om samarbete mellan olika stammar under ledning av ett kungahus.

Lista över regenterRedigera

Se även: Kinas kejsare
Namn enligt
Shiji[19]		 Alternativt namn enligt
Bambuannalerna[20]		 Regeringsår
Yu 禹 från ca 2070 f.Kr.[1]
Qi 啟
Tai Kang 太康
Zhong Kang 中康 仲康
Xiang 相
Shao Kang 少康
Zhu 予 杼
Huai 槐 Fen 分
Mang 芒
Xie 泄
Bu Jiang 不降
Jiong 扃
Jin 廑
Kong Jia 孔甲
Gao皋 Hao 昊
Fa 發
Jie 桀 till ca 1600 f.Kr.[1]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 2 augusti 2017. 
  2. ^ Xueqin, Li (2002-06-01). ”The Xia-Shang-Zhou Chronology Project: Methodology and Results” (på engelska). Journal of East Asian Archaeology 4 (1): sid. 321–333. doi:10.1163/156852302322454585. ISSN 1568-5233. http://booksandjournals.brillonline.com/content/journals/10.1163/156852302322454585. Läst 10 mars 2018. 
  3. ^ ”Xia Dynasty 夏 (21th-17th cent. BCE)” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/xia.html. Läst 18 januari 2020. 
  4. ^ [a b] Hägerdal, Hans (2008). ”2. Kontroversiell forntid”. Kinas historia. Historiska media. ISBN 978-91-85873-88-3 
  5. ^ ”Massive flood may have led to China's earliest empire” (på engelska). Science. http://www.sciencemag.org/news/2016/08/massive-flood-may-have-led-chinas-earliest-empire. Läst 5 augusti 2016. 
  6. ^ Chen / Liu (2012). ”Rise and fall of early complex societies” (på engelska). The Archaeology of China. Cambridge University Press. sid. 222. ISBN 978-0521643108. https://books.google.se/books?id=oX6gs6TAZdEC&lpg=PR1&vq=Zhenxun&hl=sv&pg=PA222#v=onepage&q&f=false 
  7. ^ Manzanilla, Linda (1996). ”China's first cities” (på engelska). Emergence and Change in Early Urban Societies. Springer. sid. 89. https://books.google.se/books?id=lwryBwAAQBAJ&lpg=PA89&dq=wangchenggang%201977&hl=sv&pg=PA89#v=onepage&q&f=false 
  8. ^ Dao, Zhi. ”Overview” (på engelska). History of Capital Cities in China. DeepLogic. https://books.google.se/books?id=BnCLDwAAQBAJ&lpg=PT2&ots=n-04TRrCvw&dq=Dengfeng%20Yangcheng%20Xia%20dynasty%20capital&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ ”A New Understanding of the Eastward Evacuation of the Zhou Royal House” (på engelska). Jae-hoon Shim (Dankook University). http://cccp.uchicago.edu/ChicagoWuhan2014/CWC2014/Shim_E%20in%20the%20Xinian%20(revised).pdf. Läst 21 januari 2020. 
  10. ^ [a b c] Fu / Cao (2019). ”5.2 First Huaxia Cities Bred by the Huanghe River” (på engelska). Introduction to the Urban History of China. Palgrave Macmillan. sid. 58–59. https://books.google.se/books?id=YjulDwAAQBAJ&lpg=PA59&ots=1Ae5p-1TJq&dq=Xia%20dynasty%20capital%20Yuan%20%E5%8E%9F%20Jiyuan&hl=sv&pg=PA59#v=onepage&q&f=false 
  11. ^ ”Carbon dating confirms age of 3,800-year-old pottery bird statue” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences (IA CASS). http://www.kaogu.cn/en/News/New_discoveries/2017/0714/58891.html. Läst 14 juli 2017. 
  12. ^ ”PART. III. The dynasty of llea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 119. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n137/mode/1up 
  13. ^ ”Early Chinese Dynasties” (på engelska). https://faculty.risd.edu/bcampbel/Dematte_EarlyDynasties_fromArchaeologica%5B1%5D.pdf. Läst 18 november 2016. 
  14. ^ ”《帝廑》” (på kinesiska). Bambuannalerna. Chinese Text Project. https://ctext.org/zhushu-jinian/di-jin. Läst 18 januari 2018. 
  15. ^ ”PART. III. The dynasty of Hea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 125. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n143/mode/1up 
  16. ^ Liu, L. & Xiu, H., "Rethinking Erlitou: legend, history and Chinese archaeology", Antiquity, 81:314 (2007) pp. 886–901.
  17. ^ ”再论卜辞“土方”与夏人的相关问题”. http://www.wanfangdata.com.cn/details/detail.do?_type=perio&id=gmrxk201601011. 
  18. ^ Shen, Changyun 沈长云 (2005) (på mandarin). Xiàdài shì dùzhuàn de ma——yǔ Chén Chún xiānshēng shāngquè" 夏代是杜撰的吗——与陈淳先生商榷. http://www.xianqin.org/xr_html/articles/qydt/286.html. 
  19. ^ ”夏本紀 - Annals of the Xia” (på kinesiska / engelska). Shiji. Chinese Text Project. http://ctext.org/shiji/xia-ben-ji. Läst 28 november 2016. 
  20. ^ ”PART. III. The dynasty of llea.” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 117–125. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n135/mode/1up 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Xiadynastin&oldid=48584542"