Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2

typ av coronavirus först identifierat i Wuhan i Kina 2019
(Omdirigerad från Wuhan-coronavirus)

Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) är ett för människor smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Viruset orsakade coronavirusutbrottet 2019–2020.[1][2][3] Viruset, som först upptäcktes i slutet av 2019 i Wuhan i Kina, har tidigare kallats 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) och informellt även Wuhan-coronavirus.[2] Viruset orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymtom som går över inom två veckor,[4] men som ibland, främst hos vissa grupper som äldre och personer med vissa andra sjukdomar kan leda till döden.[5] Ursprunget, det vill säga från vilket värddjur som viruset härstammar, är ännu okänt.

Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2
2019-nCoV-CDC-23312.png
3D-rendering av en virion av SARS-CoV-2.
Systematik
OrdningNidovirales
FamiljCoronaviridae
UnderfamiljOrthocoronavirinae
SläkteBetacoronavirus
UndersläkteSarbecovirus
ArtSevere acute respiratory syndrome-related coronavirus
Virusstam
Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2
Synonymer
2019 novel coronavirus (2019-nCoV)
Tvärsnittsmodell av SARS-CoV-2 som visar virusets olika komponenter.
Tvärsnittsmodell av SARS-CoV-2 som visar virusets olika komponenter.

NamnRedigera

Den 11 februari 2020 gav International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) viruset det officiella namnet "severe acute respiratory syndrome coronavirus 2" (SARS-CoV-2) utifrån riktlinjer för namngivning av nya sjukdomar publicerade 2015 av Världshälsoorganisationen (WHO),[1][3][6] och samma dag gav WHO sjukdomen som viruset orsakar det officiella namnet "covid-19", av orden "coronavirus", "disease" och året 2019 då virusutbrottet började.[2][3][6][7] Tidigare har viruset kallats för 2019 novel coronavirus (2019-nCoV), ett tillfälligt namn givet av WHO.[8] Informellt har viruset även kallats Wuhan-coronaviruset eller det nya coronaviruset.

Upptäckt och utbrottet 2019–2020Redigera

Viruset upptäcktes i slutet av 2019, och den 31 december 2019 fick Världshälsoorganisationens (WHO) lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan.[8] Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus efter att de lyckats isolera viruset.[8] Under början av 2020 hade viruset orsakat en epidemi i Kina med uppgifter om över 80 000 sjukdomsfall och över 3 000 dödsfall. Mörkertalet tros även vara stort.[9] Epidemin startade i provinsen Hubei i Kina, men spreds sedan till andra kinesiska provinser och andra länder.[10] Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[11] Till och med den 27 mars 2020 hade totalt över 600 000 sjukdomsfall registrerats och över 27 000 personer avlidit.[12]

TaxonomiRedigera

SARS-CoV-2 tillhör virusarten Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus (SARS-CoV eller SARSr-COV) som tidigare är känd för att orsaka sjukdomen SARS. Arten ingår i släktet Betacoronavirus och undersläktet Sarbecovirus.[1][13]

VirologiRedigera

 
Bild på SARS-CoV-2 tagen med elektronmikroskop.
 
Bild på SARS-CoV-2 tagen med svepelektronmikroskop, virionerna syns i gult mot en bakgrund av mänskliga celler som isolerats från en patient och sedan odlats i cellkultur.
Video som visar hur viruset tar sig in en cell.

SARS-CoV-2 har en struktur som liknar den hos andra coronavirus. Virusets RNA är omslutet av ett klotformat hölje; utstickande ur detta finns glykoprotein som i elektronmikroskop liknar en kungakrona.

SARS-CoV-2 tros, likt SARS-CoV som orsakar SARS, använda sig av enzymet angiotensinkonverterande enzym-2 (ACE2) för att kunna komma in i den cell viruset infekterar.[13][14] Analyser av virusets genom tyder på att en enda mutation skulle kunna öka virusets förmåga att binda till den mänskliga versionen av enzymet ACE2, något som skulle göra viruset mer smittsamt för människor.[14]

I Sverige klassas covid-19, som orsakas av SARS-CoV-2, som samhällsfarlig sjukdom.[2][15]

Inkubationstid och symtomRedigera

Sjukdomen covid-19 som viruset orsakar uppskattas ha 2−14 dagar lång inkubationstid med en genomsnittstid kring 5−6 dagar.[16][17][18][19] I ett enstaka fall har en 27 dagars lång inkubationstid rapporterats.[20] Några av sjukdomssymtomen är snuva, huvudvärk, hosta (ofta torrhosta) och feber.[21] Även symtom som andningsbesvär, muskel- och ledvärk och illamående är vanliga.[22]

UrsprungRedigera

Coronavirus förekommer inte bara hos människor utan även hos olika typer av djur, som fungerar som naturliga reservoarer för dessa virus som ibland kan mutera så att de kan smitta och orsaka sjukdom hos människor. SARS-CoV-2 liknar genetiskt de varianter av coronavirus som finns hos fladdermöss[13][23][24] och till viss del även ormar.[24][25] Flera andra forskare tvivlar dock på att ormar skulle kunna vara en bärare av SARS-CoV-2 eftersom det släkte viruset hör till, Betacoronavirus, tidigare endast hittats hos däggdjur och fåglar; de föreslår istället däggdjur som den troliga källan till viruset.[26]

Av andra kända coronavirus som smittat människor liknar SARS-CoV-2 främst SARS-CoV, det virus som orsakar sjukdomen SARS. SARS-CoV har hittats hos flera olika däggdjur och har likt SARS-CoV-2 stora genetiska likheter med coronavirus som finns hos fladdermöss.[13][26] Även om flera snarlika virusstammar finns hos som fladdermöss är de inte en trolig direkt källa till spridningen till människor. Detta är på grund av att fladdermöss i området kring Wuhan under utbrottet befinner sig i vinterdvala samt att de tidigare utbrotten av de närbesläktade och liknande virusen SARS-CoV och MERS-CoV smittade människor via mellanvärdar, maskpalmmård för SARS-CoV och dromedarer för MERS-CoV. Dock fungerar fladdermöss som den stora naturliga reservoaren för denna typ av coronavirus.[13] Myrkottar, som är en däggdjursordning, har föreslagits som en möjlig källa eller mellanvärd för viruset då snarlika varianter av coronavirus hittats hos dem.[27] Vid den matmarknad i Wuhan som utbrottet spårats till såldes vilda djur illegalt, dock inte fladdermöss[13].[28][26]

DödlighetRedigera

Uppskattningarna när det gäller dödligheten är fortfarande osäkra. WHO uppskattade i mars 2020 att dödligheten är 1–2 procent av de som har infekterats. Dessa siffror är osäkra eftersom erfarenheten visar det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att dödligheten kommer att sjunka. En av de saker som skiljer covid-19 från den vanliga säsongsinfluensan är att människor ännu så länge inte har någon immunitet, något som gör att många fler insjuknar. [4]

Förebyggande åtgärderRedigera

 
Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.

Globala hälsoorganisationer rekommenderar förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion. Rekommendationerna liknar dem som publicerats för andra coronavirus: att stanna hemma, att hålla avstånd till människor (minst en meter), att ofta tvätta händer med tvål och vatten och att eventuellt sprita händerna med handsprit som komplement, samt att inte vidröra ögonen, näsan eller munnen med otvättade händer. Världshälsoorganisationen (WHO) och U.S. Centers for Disease Control (CDC) rekommenderar dem som misstänker att de bär på viruset att bära en kirurgisk ansiktsmask om de behöver vara i närheten av andra människor och ringa sjukvården i förväg snarare än att direkt besöka en klinik personligen.[29] Nationella rekommendationer förekommer också. I Sverige rekommenderas att man stannar hemma så länge man har symptom och minst 48 timmar efter att symptomen upphört. I Sverige ska man inte kontakta vården vid lindriga fall, utan enbart vid allvarliga.[22]

Ännu (våren 2020) finns inget vaccin.[30]

BehandlingRedigera

Ett antal antivirala läkemedel undersöks i nuläget (mars 2020) som möjliga behandlingar mot covid-19 och en del av dessa undersöks i kliniska prövningar.[31] De läkemedel som främst är aktuella är remdesivir, klorokin/hydroxiklorokin, ritonavir/lopinavir och ritonavir/lopinavir kombinerat med interferon beta.[32][33]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (2020-02-11). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på en). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ [a b c d] ”Covid-19 (januari 2020-)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/coronavirus-wuhan-kina-januari-2020. Läst 27 februari 2020. 
  3. ^ [a b c] ”Naming the coronavirus disease (COVID-2019) and the virus that causes it” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/naming-the-coronavirus-disease-(covid-2019)-and-the-virus-that-causes-it. Läst 27 februari 2020. 
  4. ^ [a b] ”Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 18 mars 2020. 
  5. ^ Helena Wedin (15 mars 2020). ”Guide: Här besvaras de vanligaste frågorna om coronaviruset”. svt Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/guide-coronaviruset. 
  6. ^ [a b] Global Biodefense (2020-02-11) WHO Names Disease Caused by New Coronavirus: COVID-19, läst 2020-02-13
  7. ^ Coronavirus disease named Covid-19” (på en-GB). BBC News. 11 februari 2020. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211190157/https://www.bbc.com/news/world-asia-china-51466362. Läst 27 februari 2020. 
  8. ^ [a b c] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  9. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 38”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200227-sitrep-38-covid-19.pdf?sfvrsn=47fdaf7_2. Läst 27 februari 2020. 
  10. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  11. ^ SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  12. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 28 mars 2020.
  13. ^ [a b c d e f] Lu, Roujian; Zhao, Xiang; Li, Juan; Niu, Peihua; Yang, Bo; Wu, Honglong (2020-02-22). ”Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding” (på English). The Lancet 395 (10224): sid. 565–574. doi:10.1016/S0140-6736(20)30251-8. ISSN 0140-6736. PMID 32007145. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30251-8/abstract. Läst 29 februari 2020. 
  14. ^ [a b] ”Novel coronavirus receptors show similarities to SARS-CoV, according to new analysis” (på en). ScienceDaily. https://www.sciencedaily.com/releases/2020/01/200131114755.htm. Läst 1 februari 2020. 
  15. ^ Löfvenberg, Jonas (1 februari 2020). ”Coronaviruset klassas som samhällsfarligt av regeringen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronaviruset-klassas-som-samhallsfarligt. Läst 2 februari 2020. 
  16. ^ ”Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av covid-19 — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/rekommendationer-for-handlaggning-av-misstankta-fall/. Läst 28 februari 2020. 
  17. ^ Li, Qun; Guan, Xuhua; Wu, Peng; Wang, Xiaoye; Zhou, Lei; Tong, Yeqing (2020-01-29). ”Early Transmission Dynamics in Wuhan, China, of Novel Coronavirus–Infected Pneumonia”. New England Journal of Medicine. doi:10.1056/NEJMoa2001316. ISSN 0028-4793. https://doi.org/10.1056/NEJMoa2001316. Läst 28 februari 2020. 
  18. ^ Backer, Jantien A.; Klinkenberg, Don; Wallinga, Jacco (2020-02-06). ”Incubation period of 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) infections among travellers from Wuhan, China, 20–28 January 2020” (på engelska). Eurosurveillance 25 (5): sid. 2000062. doi:10.2807/1560-7917.ES.2020.25.5.2000062. ISSN 1560-7917. PMID 32046819. PMC: PMC7014672. https://www.eurosurveillance.org/content/10.2807/1560-7917.ES.2020.25.5.2000062. Läst 28 februari 2020. 
  19. ^ Sun, Kaiyuan; Chen, Jenny; Viboud, Cécile (2020-02-20). ”Early epidemiological analysis of the coronavirus disease 2019 outbreak based on crowdsourced data: a population-level observational study” (på engelska). The Lancet Digital Health. doi:10.1016/S2589-7500(20)30026-1. ISSN 2589-7500. https://www.thelancet.com/journals/landig/article/PIIS2589-7500(20)30026-1/abstract. Läst 28 februari 2020. 
  20. ^ Coronavirus incubation could be as long as 27 days, Chinese provincial government says” (på en). Reuters. 22 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-incubation-idUSKCN20G06W. Läst 1 mars 2020. 
  21. ^ hermesauto (10 januari 2020). ”Wuhan flu caused by new coronavirus: More about the pathogen behind the outbreak” (på en). The Straits Times. https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/wuhan-flu-caused-by-new-coronavirus-more-about-the-pathogen-behind-the-outbreak. Läst 23 januari 2020. 
  22. ^ [a b] ”Skydda dig och andra — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/. Läst 20 mars 2020. 
  23. ^ Zhou, Peng; Yang, Xing-Lou; Wang, Xian-Guang; Hu, Ben; Zhang, Lei; Zhang, Wei (2020-01-23). ”Discovery of a novel coronavirus associated with the recent pneumonia outbreak in humans and its potential bat origin” (på en). bioRxiv: sid. 2020.01.22.914952. doi:10.1101/2020.01.22.914952. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.01.22.914952v2. Läst 25 januari 2020. 
  24. ^ [a b] Ji, Wei; Wang, Wei; Zhao, Xiaofang; Zai, Junjie; Li, Xingguang. ”Homologous recombination within the spike glycoprotein of the newly identified coronavirus may boost cross-species transmission from snake to human” (på en). Journal of Medical Virology n/a (n/a). doi:10.1002/jmv.25682. ISSN 1096-9071. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jmv.25682. Läst 23 januari 2020. 
  25. ^ ”EXPERT REACTION: Could new coronavirus have come from snakes?”. https://www.scimex.org/newsfeed/expert-reaction-could-new-coronavirus-have-come-from-snakes. Läst 23 januari 2020. 
  26. ^ [a b c] ”Why snakes probably aren’t spreading the new China virus”. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00180-8. Läst 27 januari 2020. 
  27. ^ Cyranoski, David (2020-02-07). ”Did pangolins spread the China coronavirus to people?” (på en). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00364-2. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00364-2. Läst 9 februari 2020. 
  28. ^ Factbox: What is known about the new coronavirus” (på en). Reuters. 27 januari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-virus-risks-factbox-idUSKBN1ZQ0K5. Läst 27 januari 2020. 
  29. ^ CDC (11 februari 2020). ”Interim Infection Prevention and Control Recommendations for Patients with Confirmed Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) or Persons Under Investigation for COVID-19 in Healthcare Settings” (på engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/infection-control/control-recommendations.html. Läst 28 februari 2020. 
  30. ^ ”Jakten på vaccin mot Coronavirus”. forskning.se. 25 februari 2020. https://www.forskning.se/2020/02/25/jakten-pa-vaccin-mot-coronavirus/. Läst 27 februari 2020. 
  31. ^ ”Therapeutic options for the 2019 novel coronavirus (2019-nCoV)”. Nature Reviews. Drug Discovery 19 (3): sid. 149–150. Mars 2020. doi:10.1038/d41573-020-00016-0. PMID 32127666. 
  32. ^ Kupferschmidt, Kai; CohenMar. 22, Jon; 2020; Pm, 3:28 (22 March 2020). ”WHO launches global megatrial of the four most promising coronavirus treatments” (på en). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/who-launches-global-megatrial-four-most-promising-coronavirus-treatments. 
  33. ^ ”UN health chief announces global ‘solidarity trial’ to jumpstart search for COVID-19 treatment” (på en). UN News. 18 March 2020. https://news.un.org/en/story/2020/03/1059722. 

Externa länkarRedigera