World Light Center var en svensk New Age-, teosofi- och kristet inspirerad rörelse, allmänt betraktad som en sekt.[1] (Tidigare bedrev även den amerikanska rörelsen Unification Church, det vill säga Moonrörelsen, verksamheter under detta namn, men det är en helt annan rörelse.)

World Light Center
FörkortningWLC
Bildad1981
GrundareLilly Gardeby
Nedlagd2004
Typkristen rörelse
Officiella språksvenska

Rörelsen grundades år 1981 i Vingåker men flyttade omkring 1991-1992 till Konga i Småland[2], och leddes av Lilly Gardeby (1927-2004), som ansåg sig vara den återfödda Jungfru Maria (Jesu moder) och påstod sig ha förmåga att hela människor. Bland anhängarna fanns en period musikproducenten Jonas Bernholm.[3]

De sociala myndigheterna i Tingsryd beslutade att omhänderta samtliga barn som bodde på gården i Konga sommaren 1993 med hjälp av sju poliser och socialarbetare. Barnen placerades därefter i familjehem. Detta ledde till ett rättsligt efterspel då Gardeby och en annan person misstänktes för egenmäktighet mot barn, misshandel och våld mot tjänsteman.[3]

När rörelsen stod på topp hade den som högst omkring 80 medlemmar.[4] Efter flera avhopp hade rörelsens medlemsantal sjunkit till endast åtta medlemmar (april 1998), verksamma i Konga.[5] Kort innan Gardebys död 2004 upplöstes rörelsen.

Organisationen har skildrats i litteraturen.[6][7][8]

Referenser redigera

  1. ^ Joachim Kerpner (14 januari 2004). ”Hans bok avslöjar de sektliknande kyrkorna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11097085.ab. Läst 2 november 2016. 
  2. ^ ”Flykten från Kongasekten”. Mats H. Andersson. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305071647/http://www.matshandersson.se/texter/16.html. Läst 2 november 2016. 
  3. ^ [a b] Górecka, Joanna. ”Sektledaren Mor Lilly”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/p3-dokumentar-sektledaren-mor-lilly. Läst 16 mars 2022. 
  4. ^ Annie Hellström (28 maj 2008). ”Jag var alltid rädd”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/jag-var-alltid-radd/. Läst 2 november 2016. 
  5. ^ Ann Charlotte Ericsson (6 april 1998). ”Scientologerna är världens farligaste sekt”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9804/06/06narco3.html. Läst 2 november 2016. 
  6. ^ Karl-Erik Nylund. Att leka med elden 
  7. ^ Clas Svahn (2007). Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen. Sundbyberg: Semic. ISBN 978-91-552-3496-6 
  8. ^ Peter Pohl. Sekten