World Hockey Association 1975/1976 var den fjärde säsongen av World Hockey Association (WHA). Av de fjorton lagen som inledde säsongen spelade fyra av de 81 matcher, åtta spelade 80 matcher, Minnesota Fighting Saints 59 matcher och Denver Spurs 34 matcher samt Ottawa Civics sju matcher. Efter säsongsavslutningen följdes ett slutspel med spel om Avco World Trophy. Säsongen inleddes den 9 oktober 1975 och avslutades den 6 april 1976.

WHA
Säsong1975/1976
VinnareWinnipeg Jets
(Avco World Trophy-mästare efter slutspel)
Vinnare av poängliganMarc Tardif
Quebec Nordiques
148p (71+77)
Största hemmavinstWIN - CIN 11 - 3 1975-11-26
Största bortavinstDEN - PHO 0 - 10 1975-12-27
Totalt antal mål3.975
Målsnitt/match7,47

Winnipeg Jets vann Avco World Trophy efter finalseger mot de två senaste säsongernas vinnare Houston Aeros med 4-0 i matcher.

Quebec Nordiques-spelaren Marc Tardif vann poängligan på 148 poäng, 71 mål + 77 assist.

Denver Spurs spelade sin första säsong i ligan, men laget drog lite publik på hemmamatcherna och fick ekonomiska problem, vilket gjorde att ägaren sålde laget till kanadensiska ägare. Så den 2 januari 1976 flyttade laget till Ottawa i Kanada och döptes om till Ottawa Civics. Men efter bara sju matcher, varav sex förluster i Ottawa, hade de nya ägarna problem att betala den gamla ägaren. Så efter bara två veckor I Ottawa upplöstes laget och lades ned den 17 januari. Totalt spelade Denver och Ottawa tillsammans 41 matcher. Även Minnesota Fighting Saints, som hade gått till slutspel de tre första säsongerna, drog sig ur ligan den 27 februari på grund av ekonomiska problem med anledning av sviktande publiksiffror. Klubben hade då spelat 59 matcher under säsongen.

Inför säsongen hade Vancouver Blazers flyttat från British Columbia till Alberta och döpts om till Calgary Cowboys. Ligan såg även ett helt nytt lag då även Cincinnati Stingers blev medlem av WHA från och med säsongen 1975/1976.

Säsongens två målrikaste matcher var Toronto Toros inblandade i, och båda slutade med 19 gjorda mål: Den 13 november spelade Toronto hemma mot Denver Spurs och vann med 11-8, och den 30 november spelade Toronto hemma mot Cleveland Crusaders och förlorade med 9-10. Säsongens största hemmavinst stod Winnipeg Jets för när de den 26 november besegrade Cincinnati Stingers med 11-3, och den största bortasegern tog Phoenix Roadrunners den 27 december när de vann borta mot Denver med 10-0.

Grundserien

redigera

Not: SM = Spelade matcher, V = Vinster, O = Oavgjorda, F = Förluser, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål, MSK = Målskillnad, Pts = Poäng

  • Lag i GRÖN färg spelade kvartsfinal
  • Lag i BRUN färg spelade åttondelsfinal
  • Lag i RÖD färg hade spelat klart för säsongen

Canadian Division

redigera
Canadian Division SM V O F GM IM MSK Pts
Winnipeg Jets 81 52 2 27 345 254 +91 106
Quebec Nordiques 81 50 4 27 371 316 +55 104
Calgary Cowboys 80 41 4 35 307 282 +25 86
Edmonton Oilers 81 27 5 49 268 345 -77 59
Toronto Toros 81 24 5 52 335 398 -63 53

Eastern Division

redigera
Eastern Division SM V O F GM IM MSK Pts
Indianapolis Racers 80 35 6 39 245 247 -2 76
Cleveland Crusaders 80 35 5 40 273 279 -6 75
New England Whalers 80 33 7 40 255 290 -35 73
Cincinnati Stingers 80 35 1 44 285 340 -55 71

Western Division

redigera
Western Division SM V O F GM IM MSK Pts
Houston Aeros 80 53 0 27 341 263 +78 106
Phoenix Roadrunners 80 39 6 35 302 287 +15 84
San Diego Mariners 80 36 6 38 303 290 +13 78
Minnesota Fighting Saints 59 30 4 25 211 212 -1 64
Denver Spurs & Ottawa Civics 41 14 1 26 134 172 -38 29

Poängligan i grundserien

redigera

Not: SM = Spelade matcher, M = Mål, A = Assists, Pts = Poäng

Spelare Lag SM M A Pts
Marc Tardif Quebec Nordiques 81 71 77 148
Bobby Hull Winnipeg Jets 80 53 70 123
Réal Cloutier Quebec Nordiques 80 60 54 114
Ulf Nilsson Winnipeg Jets 78 38 76 114
Robbie Ftorek Phoenix Roadrunners 80 41 72 113
Chris Bordeleau Quebec Nordiques 74 37 72 109
Anders Hedberg Winnipeg Jets 76 50 55 105
Réjean Houle Quebec Nordiques 81 51 52 103
Serge Bernier Quebec Nordiques 70 34 68 102
Gordie Howe Houston Aeros 78 32 70 102

Slutspelet

redigera
 
Avco World Trophy
  • Tio lag gjorde upp om Avco World Trophy
  • Samtliga matchserier avgjordes i bäst av sju matcher
  • Slutspelet inleddes den 9 april och avslutades den 27 maj
  • I åttondelsfinalerna vann New England med 3-0 i matcher mot Cleveland och San Diego vann med 3-2 mot Phoenix
Kvartsfinaler Semifinaler Final
         
C1 Winnipeg 4
C4 Edmonton 0
C1 Winnipeg 4
Canadian
C3 Calgary 1
C2 Quebec 1
C3 Calgary 4
C1 Winnipeg 4
U1 Houston 0
U1 Houston 4
U4 San Diego 2
U1 Houston 4
USA
U3 New England 2
U2 Indianapolis 3
U3 New England 4

WHA awards

redigera
1975–76 WHA awards
Avco World Trophy Winnipeg Jets
Gordie Howe Trophy Marc Tardif, (Quebec Nordiques)
Bill Hunter Trophy Marc Tardif, (Quebec Nordiques)
Lou Kaplan Trophy Mark Napier, (Toronto Toros)
Ben Hatskin Trophy Michel Dion, (Indianapolis Racers)
Dennis A. Murphy Trophy Paul Shmyr, (Cleveland Crusaders)
Paul Deneau Trophy Václav Nedomanský, (Toronto Toros)
Howard Baldwin Trophy Bobby Kromm, (Winnipeg Jets)
WHA Playoff MVP Ulf Nilsson, (Winnipeg Jets)

Se även

redigera

Externa länkar

redigera