Sir William Maddock Bayliss, född 2 maj 1860, död 27 augusti 1924, var en brittisk fysiolog.

William Maddock Bayliss
Född2 maj 1860[1][2][3]
Wolverhampton, Storbritannien
Död27 augusti 1924[4][2][3] (64 år)
London
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidWadham College
University College London
SysselsättningFysiolog, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity College London
Utmärkelser
Croonian Medal and Lecture (1904)
Royal Medal (1911)
Balymedaljen (1917)
Copleymedaljen (1919)[5]
Knight Bachelor (1922)[6][7]
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Bayliss studerade ursprungligen medicin och därefter zoologi. Han blev professor i allmän fysiologi vid University College London. Han erhöll Royal Medal 1911 och 1919 Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen. År 1922 adlades han. Bland Bayliss vetenskapliga undersökningar märks: om hjärtats elektriska företeelser, om hjärtnerver och blodomloppets reglering, om bukspottsavsöndringen, om tarmarnas rörelser samt om hormonernas inverkan (tillsammans med Ernest Starling). Dessutom undersökningar om den vasomotoriska mekanismen, monografier över olika kapitel av fysiologin, särskilt över enzymatiska processers kinetik. Bayliss är mest känd genom sitt stora encyklopediska verk Principles of general physiology (1914).

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Sir William Maddock Bayliss, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, William Bayliss, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Who Named It?, Bayliss William Maddock, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Britannica.com Inc., läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ The London Gazette 32716, 32716, s. 4319, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ The London Gazette 32730, 32730, s. 5354, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera