Vilhelm Ludvig Peter Thomsen, född den 25 januari 1842, död den 12 maj 1927, var en dansk filolog och professor i Köpenhamn 1887-1912.

Vilhelm Thomsen
Född25 januari 1842[1][2][3]
Köpenhamn
Död12 maj 1927[2][4][5] (85 år)
Köpenhamn
Medborgare iDanmark
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningSpråkvetare[5], författare[6], universitetslärare, turkolog[7]
Befattning
Rektor, Köpenhamns universitet (1901–1902)[8]
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
SläktingarCarl Thomsen (syskon)
Utmärkelser
Dannebrogordens hederstecken (1892)[9]
Förtjänstmedaljen i guld (1896)[9]
Storkors av Dannebrogorden (1909)[9]
Riddare av Elefantorden (1912)[9]
Pour le Mérite
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Banbrytare redigera

Thomsen uppnådde banbrytande resultat efter att ha identifierat germanska och baltiska element i östersjöfinska språk.

Han dechiffrerade också de fornturkiska piktogrammen i Orchon 1893 och studerade de indoeuropeiska språkens fonetik. Thomsen studerade också de romanska språkens samt de lykiska och etruskiska språkens historia.

Uppslagsverket Facta betecknar honom som en varm Finlandsvän.

Thomsen invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1905 och som hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[10]

Namnet rus etymologi redigera

Ursprunget till namnet har varit ett föremål för omfattande dispyt, men E. Kuniks och Vilhelm Thomsens hypotes blivit allmänt accepterad. Enligt dem härrör benämningen från finska språk. Namnet på Sverige är på finska "Ruotsi", på estniska "Rootsi", vilket i sin tur härstammar från Roslagen. I forntiden kallades ett område som i dag täcker Uppland, Södermanland och östra Gotland Rođer eller rođin. Thomsen föreslår i anslutning till detta att Rođer sannolikt härrör från rođsmenn eller rođskarlar, som betyder sjöfarande roddare.

Idag återfinns namnet rus i nationsbeteckningen "Rossija", dvs. Ryssland.

Bibliografi redigera

  • Den gotiske Sprogklasses Indflydelse på den finske (1869)
  • Ryska Rikets Grundläggning genom Skandinaverna (1882)
  • Berøringer mellem de finske og de baltiske (litauisk-lettiske) Sprog (1890)
  • Inscriptions de l'Orkhon déchifrées (1896)
  • Turcica (1916)
  • Samlede Afhandlinger (4 bd, 1919-1931)

Litteratur redigera

  • Facta, 9 (1971)

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Vilhelm Thomsen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, Vilhelm Ludwig Peter Thomsen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Vilhelm Thomsen.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, universitetshistorie.ku.dk.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Vilhelm_Thomsen, läst: 25 februari 2024.[källa från Wikidata]
  10. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018