Wikipedia

Wilhelm Fleischmann

tysk kemist

Gustav Friedrich Wilhelm Fleischmann, född 31 december 1837 i Erlangen, Tyskland, död 13 januari 1920 i Göttingen, var en tysk agronom, som 1876, efter flera föregående anställningar i olika delar av Tyskland och Schweiz, blev den förste föreståndare för den nyinrättade mejeriskolan i Raden i Mecklenburg-Schwerin samt professor i lanthushållning 1886 i Königsberg och 1896 i Göttingen.

Wilhelm Fleischmann
Född31 december 1837[1]
Erlangen[2]
Död13 januari 1920[1] (82 år)
Göttingen[3]
Medborgare iTyskland
SysselsättningKemist, historiker, universitetslärare
ArbetsgivareGöttingens universitet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien (1913)[1]
Frans Josefsorden
Andra klassen av Röda örns orden
Redigera Wikidata

Biografi redigera

 
Wilhelm Fleischmanns födelsehus i Erlangen

Fleischmann var son till medicinalrådet Friedrich Ludwig Fleischmann och hans hustru Caroline Wagner. Han utexaminerades från det humanistiska läroverket i Nürnberg, studerade naturvetenskap i Würzburg, Erlangen och München från 1856 och disputerade 1861 vid universitetet i Tübingen med en avhandling om bestämning av tyngdkraften. Under sina studier blev han medlem av Burschenschaft der Bubenreuther i Erlangen 1857.[4]

Fleischmann gifte sig med Anna von Harleß i Nürnberg 1864. Paret fick en son och tre döttrar.

 
Minnestavla på Fleischmanns födelsehus.

Karriär redigera

Under flera år arbetade Fleischmann som privatlärare i München, där han också arbetade en tid i Justus von Liebigs kemiska laboratorium. Från 1864 till 1867 var han anställd som lärare i naturvetenskap vid Realschule i Memmingen i Oberschwaben. Under denna tid ledde han också den jordbruks- experimentella försöksstationen i Memmingen.

Från 1867 var Fleischmann rektor för Realschule Lindau och (fram till 1872) samtidigt Allgäu jordbruksexperimentstation i distriktet Immenstadt. Han var en av grundarna av Vereins für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung, vars meteorologiska sektion han en kort tid var ordförande för.[5] År 1876 utnämndes han till chef för den första tyska mjölkkemiska experimentstationen och det högre mejeriinstitutet i Raden nära Lalendorf (Mecklenburg). År 1882 utnämndes han till "großherzoglich mecklenburgischen Professor".

År 1886 tillträdde Fleischmann en tjänst som professor vid universitetet i Königsberg, där han tog över förvaltningen av Jordbruksinstitutionen. Samma år grundade han ett laboratorium för mjölkens kemi och bakteriologi vid universitetet. År 1894/95 valdes han till rektor för Königsbergs universitet och 1896 blev han professor i jordbruk och föreståndare för Jordbruksinstitutionen samt chef för Laboratoriet för kemi och bakteriologi för mjölk, som hade flyttat från Königsberg. Här arbetade han fram till 1912.

Vetenskapligt arbete redigera

Fleischmann var en av de första jordbruksforskarna som insåg vikten av grundläggande vetenskaplig forskning kring boskapsuppfödning och mjölkproduktion. Att förverkliga denna insikt gjorde han till sitt livsverk med att utveckla nya undersökningsmetoder, såsom en formel för beräkning av mjölkens torrsubstans från dess specifika gravitation och fetthalt. Många experimentella insatser gav nya insikter om mjölkens kemiska sammansättning, liksom bakteriologiska processer vid framställningen av mejeriprodukter.

Med sitt grundläggande forskningsarbete, dokumenterat i nästan 250 publikationer, betraktades Fleischmann i flera decennier som den ledande mjölkexperten i Tyskland och redan under sin livstid som grundaren av mejerivetenskap. Hans huvudsakliga vetenskapliga arbete är "Lehrbuch der Milchwirtschaft", först publicerad 1893 och återutgiven sex gånger i reviderad form fram till 1932. Fleischmann betraktade, som en framstående specialist som forskare inom mejerivetenskap, fortfarande jordbruket som en encyklopedisk vetenskap, trots att han var en framstående specialist på området. Han föreläste inte bara om mjölkproduktion, utan även om djuruppfödning, utfodringsteori, jordbruksförvaltning, jordbrukspolitik och, under sin tid i Göttingen, även om jordbrukshistoria. Som jordbrukshistoriker har han utmärkt sig med flera skrifter om jordbruk bland romarna.

Fleischmanns självbiografiska noteringar publicerades 1942 av Alfred Schuler under titeln "Wilhelm Fleischmann: Der Begründer der Milchwirtschaftswissenschaft. Seine Lebenserinnerungen und sein Lebenswerk". Denna bok med en komplett bibliografi av Fleischmanns publikationer är ett utmärkt dokument över universitetets- och vetenskapshistoria med tidlösa exempel på kollegors ännu mer mänskliga beteenden inom akademisk undervisning och forskning.

Bibliografi (urval) redigera

  • Studien über das Molkereiwesen in Dänemark, Schweden und Finnland (1875; tillsammans med Petersen och Boysen)
  • Das Schwartzsche Aufrahmungsverfahren (1874; andra upplagan 1878)
  • Die Bestimmung der Größe der Schwerkraft. Diss. phil., Tübingen 1861.
  • Chemie und Ackerbau. Zum Fortschritt auf dem Gebiete der Landwirthschaft. Verlag Wilhelm Ludwig Lindau i. B., 1869 (= Landwirtschaftliche Vorträge. H. 1).
  • Über den Fön und das Verschwinden der Eiszeit. In: Schriften des Vereins für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung. 1. Jg. 1869, S. 130–138 (Digitalisat).
  • Bericht über die Thätigkeit der meteorologischen Section vom 10. Dez. 1868 bis 13. Sept. 1869, in: Schriften des Vereins für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung, 2. Jg. 1870, S. 93–95 (Digitalisat).
  • Das Molkereiwesen. Ein Buch für Praxis und Wissenschaft. Verlag Vieweg Braunschweig 1875.
  • Psychrometer-Tafeln zur Berechnung des relativen Feuchtigkeitsgehaltes der Luft in Käsekellern. Verlag Heinsius, Bremen 1877; 2. Aufl. 1888; 3. Aufl. 1895; 4. Aufl. 1922; 5. Aufl. 1931.
  • Die Bereitung von Backsteinkäsen aus Zentrifugenmagermilch. Verlag Heinsius Bremen 1884; 2. Aufl. 1890.
  • Lehrbuch der Milchwirtschaft. Verlag Heinsius Bremen 1893; 2. Aufl. ebd. 1898; 3. Aufl. ebd. 1901; 4. Aufl. ebd. 1908; 5. Aufl. Verlag Paul Parey, Berlin 1915; 6. Aufl. ebd. 1920; 7. völlig neu bearb. Aufl., herausgegeben von H. Weigmann. Verlag Paul Parey, Berlin 1932. – Übersetzungen in englischer, russischer und spanischer Sprache.
  • Die moderne Landwirtschaft in ihrem Entstehen und Albrecht Daniel Thaer. Privatdruck Göttingen 1902. – Zugl. in: Journal für Landwirtschaft Bd. 50, 1902, S. 113–139.
  • Altgermanische und altrömische Agrarverhältnisse in ihren Beziehungen und Gegensätzen. Heinsius, Leipzig 1906.
  • Caesar, Tacitus, Karl der Große und die deutsche Landwirtschaft. Verlag Paul Parey, Berlin 1911.
  • Geschichtliches über Milch und Milchzucker. In: Sudhoffs Archiv 4, 1911, S. 1–19.
  • Capitulare de villis vel curtis imperii Caroli Magni oder die Landgüterordnung Kaiser Karl des Großen. Neu übersetzt und mit Erläuterungen versehen. Verlag Paul Parey, Berlin 1919.
  • Wilhelm Fleischmann. Der Begründer der Milchwirtschaftswissenschaft. Seine Lebenserinnerungen und sein Lebenswerk. Herausgegeben von Alfred Schuler. Verlag der Molkerei-Zeitung, Hildesheim 1942.

Utmärkelser och hedersbetygelser redigera

[Redigera Wikidata]

Fleischmann,

  • utnämnds till riksråd sedan 1894,
  • tilldelades hedersdoktorat
    • 1911 av University of Natural Resources and Life Sciences i Wien och
    • 1918 av Münchens tekniska universitet.
  • Han utnämndes till hedersmedlem
    • 1876 Agricultural Association i Bayern,
    • 1886 Agricultural College i Amsterdam,
    • 1886 East Prussian Dairy Association,
    • 1895 Royal Agricultural Society of England och
    • 1912 Dairy Association.

År 2013 tillägnade en av hans ättlingar till Fleischmann en ny bakterieart (Listeria fleischmannii), som upptäcktes på ost.[6]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Wilhelm Fleischmann, 26 mars 2021.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ernst Höhne: Die Bubenreuther. Geschichte einer deutschen Burschenschaft. II., Erlangen 1936, S. 187.
  5. ^ Harald Derschka: Der Verein für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung. Ein Rückblick auf einhundertfünfzig Jahre Vereinsgeschichte 1868–2018. In: Schriften des Vereins für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung, 136, 2018, S. 1–303, hier: S. 219.
  6. ^ D. Bertsch, J. Rau, M. R. Eugster, M. C. Haug, P. A. Lawson, C. Lacroix, L. Meile: Listeria fleischmannii sp. nov., isolated from cheese. In: International journal of systematic and evolutionary microbiology. ISSN 1466-5034, Band 63, Pt 2 Februar 2013, S. 526–532, doi:10.1099/ijs.0.036947-0, PMID 22523164.

Vidare läsning redigera

  • Conrad von Seelhorst: Geh. Regierungsrat Prof. Dr. Wilhelm Fleischmann †. In: Journal für Landwirtschaft Bd. 68, 1921, S. 1–3 (mit Bild).
  • Georg Wiegner: Zu Wilhelm Fleischmanns Gedächtnis. In: Die landwirtschaftlichen Versuchs-Stationen Bd. 97, 1921, S. 261–292 (mit Bibliographie).
  • Nachruf in: Schriften des Vereins für Geschichte des Bodensees und seiner Umgebung, 49. Jg. 1921, S. XVI–XXI (Digitalisat)
  • Bodo Pundt: Die Milchwirtschaftliche Lehr- und Untersuchungsanstalt Raden, Kreis Güstrow. Eine Untersuchung zur Persönlichkeit W. Fleischmanns. Diss. Humboldt-Universität Berlin 1970.
  • Heinz Brandsch: Wilhelm Fleischmann (1837-1920). In: Jahrbuch der Albertus-Universität zu Königsberg/Pr. Bd. 29, 1994 (1995), S. 679–689 (med bild).

Externa länkar redigera



Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilhelm_Fleischmann&oldid=51187560”