Wikipediadiskussion:Projekt fåglar

Kategori:Örnar

Jag hittade den kategorin i listan över tomma kategorier. Kommer kategorin användas, eller är den överflödig eftersom örnar inte är en vetenskaplig indelning? Om den inte ska användas bör den raderas. /EnDumEn ✍ 12 februari 2008 kl. 13.46 (CET)

Jag tycker att den kan raderas. Samtidigt så finns kategorin både på engelska wikipedia och på commons, vilket ju inte är så konstigt då begreppet är så utbrett. Vad tycker ni andra? --AHA 12 februari 2008 kl. 17.13 (CET)

Håller med Aha, bör raderas. Tanzania 29 april 2009 kl. 13.56 (CEST)

Vart går gränsen mellan eklipsdräkt och sommardräkt?

Vart skulle man egentligen säga att gränsen mellan eklipsdräkt och sommardräkt går?--Fringilla 17 februari 2008 kl. 13.52 (CET)

Begreppet eklipsdräkt används främst för andfåglar och då skiljer man mellan eklipsdräkt och praktdräkt. Praktdräkt innebär att fågeln (oftast hanen), anlägger en distinktare och färggladare fjäderdräkt vid parningstid. Denna fjäderdräkt bärs under senhöst, vinter och vår. Eklipsdräkt är en diskret färgad fjäderdräkt som anläggs under sommaren. Detta är alltså med andra ord andens sommardräkt så därför talar man inte på samma sätt om andfåglarnas sommardräkt. Sommardräkt som begrepp används istället oftast för de arter som anlägger sin distinkta häckningsdräkt på vår-sommaren vilket alltså inte stämmer för merparten av änder eftersom dom påbörjar häckningssäsongen så mycket tidigare. Begreppen vinterdräkt och sommardräkt är gamla beteckningar som bara fungerar på ett genrellt plan och som inte alltid överensstämmer med den samtida forskningen kring ruggning. Ruggningen är en mycket mer komplicerad och artvarierad process än man tidigare trodde. --AHA 18 februari 2008 kl. 16.17 (CET)

Lite tillägg. Beroende på art så kan sommardräkt, häckningsdräkt och praktdräkt vara synonymer medan det inte är det för andra arter. --AHA 18 februari 2008 kl. 16.19 (CET)

Portal:Fåglar

Hej!, jag har startat Portal:Fåglar, som försöker samla alla fågelrelaterade artiklar på ett ställe. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 22 februari 2008 kl. 17.12 (CET)

Bra initiativ! Snygg portal dessutom. /Nicke L 22 februari 2008 kl. 20.20 (CET)

Tack! ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 23 februari 2008 kl. 13.38 (CET)

Ringduva

Skulle gärna se att artikeln om ringduva blir föreslagen som utmärkt nån gång i framtiden. Har någon åsikter om vad som saknas, förutom att den rent allmänt är lite kort? --oskila 23 februari 2008 kl. 14.27 (CET)

En längre inledning skulle vara bra, kanske lite fler fotnoter. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 24 februari 2008 kl. 10.16 (CET)

Håll ögonen öppna

Hej alla! Jag har vid några tillfällen upptäckt att bilder byts ut i fågelartiklar men att bildtexten blir kvar. Ofta är det någon som kanske inte är med i fågelprojektet som hittar en bild som är "snyggare" men som faktiskt inte förställer det som bildtexten beskriver. Speciellt blir det så när bildtexten uppger vilken underart som bilden förställer. Nu senast hände detta med artikeln prutgås. Så håll gärna lite extra koll på när fågelbilder byts ut så att inte bildtexten blir felaktig. --AHA 24 februari 2008 kl. 09.19 (CET)

Införa samarbete?

Många framgångsrika projekt brukar i regel ha ett samarbete där alla hjälps åt att göra en artikel så bra som möjligt inom en viss tidsperiod. Skulle det här vara något? Isåfall kunde lämpliga samarbeten vara artiklar som ligger under måttet (stub, kk, etc). ‎‎‎‎xenus 22 mars 2008 kl. 11.46 (CET)

Det är ju inte dumt. Jag är för!--oskila 23 mars 2008 kl. 14.43 (CET)

Det finns många samarbeten, och tyvärr är vissa ganska inaktiva ibland (det vill säga: den aktuella artikeln förbättras inte), vilket gör att det EMM inte är bra att skapa så många projekt. Dock är detta projekt ganska aktivt, så ett samarbete kan nog fungera. Leo Johannes 23 mars 2008 kl. 23.17 (CET)

Mitt intryck är att projekt fåglar är det mest framgångrika projektet. --Ettrig 24 mars 2008 kl. 08.18 (CET)

Leo: Min tanke bakom det här var dock att det inte skulle synas bland Wikipedia:Samarbeten, utan som ett internt samarbete mellan projektdeltagare och andra intresserade.

Ettrig: Jo, det är det nog (om man får vara lite självgod), men ett annat lyckat projekt är de wikipedianer som jobbar med kyrkobyggnader. ‎‎‎‎xenus 24 mars 2008 kl. 09.21 (CET)

Faktafråga angående fåglar

På Wikipedia:Faktafrågor#Exotiska fåglar i Billdal !!!??? har någon ställt en fråga om vilka fåglar det är på en bild. Jag känner inte igen dem, men kanske någon i projektet gör? Leo Johannes 7 juni 2008 kl. 10.52 (CEST)

Artikelbok om fåglar

I likhet med Wikimedia Deutschland tänker Wikimedia Sverige stimulera utgivandet av en (eller flera) böcker med artiklar från Wikipedia. Eftersom första boken kommer att handla om fåglar (för att det finns så många bra artiklar om dem) vill vi hemskt gärna att ni är med och bidrar till en sådan bok. Här är projektsidan. /Ainali 10 juni 2008 kl. 21.54 (CEST)

Fast nu har projektsidan flyttats, här finns den numera. LEO JOHANNES 15 juni 2008 kl. 12.17 (CEST)

Det som spciellt behövs är personer som kan gå in som sakgranskare, när sammanställning till en bok gjorts. Wanpe 15 juni 2008 kl. 12.25 (CEST)

Jag kan nog vara med och granska - beroende på tidpunkt och om jag då har tid. --AHA 1 juli 2008 kl. 14.38 (CEST)

Tanken är att vi ska börja med artikeln fåglar och sedan lista ca 30 av de vanligaste fåglarna i Sverige. Vi har gjort ett första förslag på vilka artiklar som kan ingå. Kom gärna med åsikter om vårt urval. /Ainali 26 juni 2008 kl. 21.05 (CEST)

Jag har nu gjort en preliminär disposition av boken, där jag utgått från att artiklarna från wp inte skall förkortas, vilket då innebär bara 10-15 olika fågelartiklar. Jag har försökt ha tyngdpunkt på de ar~tiklar vi klassat som utmärkta och som vaser svenska fåglar. Som synes av min lista så känner jag dock att bara en av snarlika fåglar borde tas med (en svalart, en hackspettart etc) men vet inte vilken som borde tas med. Samma med de som få jag tagit med som inte har klassats som utmärkta, är det rätt med bara lövsångare och bofink? och om man borde ta med en "stor" fågel vilken borde då tas med. Gå in på sidan och försök hjälpa till så urvalet blir det bästa både så innehållet i artiklarna blir bra och blandningen. Wanpe 10 juli 2008 kl. 17.58 (CEST)

Tack för hjälp igår med val av alternativ. Idag la jag in storleken på artiklarna och upptäckte då att än flera artiklar måste utgå. Jag har just nu krympt till 8 men tror ytterligare 2-3 måste bort. Jag tycker inte artikeln Fåglar bör krympas och tycker det är bra mer lagt till fast det äter boksidor. Jag tror fortsatt på att visa upp fylligheten på wp:artiklar även om det går ut över antalet. Stöd i det avslutande urvalet uppskattas. Är det tex inte för många småsvarta fåglar kvar (Stare, koltrast]? Wanpe 11 juli 2008 kl. 11.01 (CEST)

Vi har tydligen för många bra fågelartiklar... Koltrast prioriteras EMM högre än stare på grund av dess status som nationalfågel. Sedan kanske hackspettarna kan plockas bort? LEO JOHANNES 11 juli 2008 kl. 11.52 (CEST)

Fagelläte

Vill bara tipsa om commons:Category:Birdsong, dar finns vissa fagellaten och ar en mojlighet att unvika direktlankning till ljudfiler utanfor wikipedia/wikimedia som i t.ex. Bofink#Läte, eftersom dessa ofta ar ofria. Om eventuella fagelskadare i projektet kunde spela in nya laten sa skulle det ocksa vara guld vart. /Lokal_Profil 15 juni 2008 kl. 02.59 (CEST)

Jag har planer att filma fåglar (lite off topic), och ladda upp filmklippen till Commons så fort jag har rätt utrustning och kunskap (jag har redan en filmkamera). LEO JOHANNES 15 juni 2008 kl. 12.16 (CEST)

Jättebra initiativ! /Nicke L 30 juni 2008 kl. 19.50 (CEST)

Översätta bilder

Hej kära kollegor! Om någon som är bra på att bearbeta bilder skulle vilja översätta denna bild från engelska till svenska och denna från tyska till svenska skulle jag vara tacksam. Jag har själv för dåliga färdigheter på området för att det ska kännas vara värt besväret att försöka göra det. Själva översättningarna kan jag förstås försöka bidra till. /Nicke L 15 juni 2008 kl. 12.26 (CEST)

Skulle det fungera med en varsion med nummer/bokstaver istallet for texten och sedan oversattningen i "caption" (tillfalligt glomt det svenska ordet). /Lokal_Profil 15 juni 2008 kl. 14.28 (CEST)

Det tror jag. Det kanske inte blir lika snyggt men det viktigaste är att informationen finns med. /Nicke L 16 juni 2008 kl. 07.11 (CEST)

Gav upp på pingvinbilden, är inte tillräckligt bra på rstergrafik för att fixa den. Vad gäller den tyska så kan jag sätta svensk text på den istället, men då måste någon först översätta all texten åt mig. /Lokal_Profil 27 juni 2008 kl. 22.12 (CEST)

Den tyska bilden är redan fixad av StefanB, men tack ändå! /Nicke L 28 juni 2008 kl. 11.07 (CEST)

Ok. /Lokal_Profil 30 juni 2008 kl. 18.28 (CEST)

Mindre än 60 arter kvar!

Om ni kollar in den här listan så börjar det se bra ut. Av alla de arter som har observerats i Sverige så har vi mindre än 60 fågelarter kvar att skriva artiklar om! Så det är bara att stå på så är ännu ett delmål fixat! Trevlig helg på er! --AHA 4 juli 2008 kl. 17.39 (CEST)

Hjälp med hoaxartikel

Artikeln Skarp ser ut att vara hoax. Fågelkunniga sökes till Diskussion:Skarp! LEO JOHANNES 5 juli 2008 kl. 11.57 (CEST)

Hmm. Typiskt hittepå; det finns ingen fågelart eller släkte som heter så. xeпus 5 juli 2008 kl. 13.06 (CEST)

Granskning av artiklar före de blir upptryckta i bok

På Projektsidan om fågelboken har nu listan över artiklar som kan/bör vara med minskats till totalt åtta. Själva extraheringen och redigeringen planeras påbörjas runt den 6e augusti, då mindre beskärningar kan bli aktuella och då det kan uppkomma behov att ytterligare ta bort någon artikel eller lägga till någon. Fram till extraheringen påbörjas så är naturligtvis en granskning av artiklarna och ev synpunkter på urvalet önskvärt så bokens innehåll blir så bra som möjligt.

• w:sv:Fåglar - 95k - en imponerande artikel, men varför är den inte Utmärkt - är det något som bör tillföras?
  • Artikeln har lite Sverigeperspektiv, men det är EMM ( i alla fall mer) okej i denna bok? Särskilt om den heter något med "svenska". Den är inte uttömmande. LEO JOHANNES 11 juli 2008 kl. 13.32 (CEST)
    • Enorm utökning av Nicke L nyligen, översättning av enwp:s utmärkta artikel. Ett dåligt avsnitt med rekord, dock. LEO JOHANNES 15 juli 2008 kl. 13.45 (CEST)
• w:sv:Bofink ett måste fast den inte är utmärkt - 10k - finns det uppenbara svagheter i artikeln eller är den OK ta med?
  • Ser bra ut. LEO JOHANNES 11 juli 2008 kl. 13.32 (CEST)
    • Jag har gått igenom den och ändrat en del. Är skeptisk till delar av stycket "ekonomisk betydelse". --AHA 11 juli 2008 kl. 16.09 (CEST)
• w:sv:Koltrast utmärkt och vanlig - 46k
  • Definitiv - Sveriges nationalfågel, kandidat till omslaget, utmärkt samt vanlig. LEO JOHANNES 11 juli 2008 kl. 13.32 (CEST)
• w:sv:Skata utmärkt och vanlig - 51k
• w:sv:Ladusvala utmärkt artikel - 41k - finns det synpuntker på att denna är med i urvalet, bör den bytas mot annan?
• w:sv:Gröngöling utmärkta artiklar - 26k - kanske inte självklar kandidat, men jag tror en hackspett borde vara med
  • Jag tycker detta är en bra kandidat om inte annat för att det är en förhållandevis välbekant fågel. Jag ska lägga till lite grann om dess förväxlingsrisk med atlasgröngöling. --AHA 11 juli 2008 kl. 16.36 (CEST)
• w:sv:Gråsparv väkänd, utmärkt artikel - 58k
• w:sv:Lövsångare vanligaste fågeln - 7k - Kanske inte självklar fast vanligaste fågeln, finns det svagheter i artikeln?

Wanpe 11 juli 2008 kl. 13.20 (CEST)

Externa länkar bör tas bort ur artiklarna sedan, det har man väl ingen nytta av i boken? Men då kanske man måste skippa flera noter/referenser? Ska vi ens ha med källor? LEO JOHANNES 11 juli 2008 kl. 13.32 (CEST)

Jag tycker det är självklart att källorna ska vara med. Det är ju en garant för att texten är vederhäftig. Jag ställer mig bara lite undrande till varför det ska ges ut en bok om sex fåglar? Vem riktar den sig till? --AHA 11 juli 2008 kl. 15.37 (CEST)

Denna första bok av flera är nog mest att se som en konkret demonstration av möjligheten att utifrån Wikipedia generera böcker. Vi vill både föra fram det excellenta innehållet och visa vad det innebär med fria licenser i verkligheten (=> låga priser). Så målgruppen är mycket folk inom bokbranchen där vi vill visa potentialen till lågtlågt pris och med Vulcans print on demand logistik. Om vi lyckas så kan man tänka sig branchfolk kommer lusläsa boken för att hitta skäl till att den är sämre än en utgiven av ett förlag. Bokens inledning kommer också beröra denna fråga. Wanpe 11 juli 2008 kl. 16.17 (CEST)

Ok, då förstår jag. Trevlig helg på er alla, föresten!AHA (diskussion) 11 juli 2008 kl. 16.22 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Efter synpunkter på projektsidan så har jag lagt till tre fåglar och listan ser därefter ut som (viss nedskärning kommer bli aktuell i redigeringsfasen)

• Fåglar - 142 - en imponerande artikel,
• Koltrast utmärkt och vanlig, sveriges nationalfågel - kandidat till omslagsbild - 46k
• Gröngöling utmärkta artiklar - 26k
• Skata utmärkt och vanlig - 51k
• Bofink ett måste {{kb}}...fast den inte är utmärkt - kandidat till omslagsbild 10k
• Skräntärna^{Ifrågasatt urval} (utmärkt och vanlig - 17k ny)
• Ladusvala utmärkt artikel - 41k
• Gråsparv väkänd, utmärkt artikel - 58k

utökningskandidater

• Lövsångare vanligaste fågeln - 7k
• Ringduva 17k
• Trädkrypare 24k

Wanpe 15 juli 2008 kl. 10.49 (CEST)

Några kommentarer på denna lista:

• Om fågeltopografibilden från artikeln fåglar skall användas i boken måste den korrigeras ngt eftersom det står "tibis" istf "tibia"
• Skräntärna vore ett märkligt val med tanke på att den, utmärkt artikel till trots, sett över hela landet inte är särskilt vanlig. Sammantaget längs östersjökusten finns ca 1500 par. Vore inte strandskata ett bättre alternativ?

Tycker annars det verkar som ett spännande projekt. --oskila 15 juli 2008 kl. 21.07 (CEST)

Jag håller med oskila. Jag tycker också att strandskatan är ett vettigare val i detta sammanhang. --AHA 16 juli 2008 kl. 12.45 (CEST)

Att ranka fågelartiklarna ovan efter hur pass "vanliga" och "välkända" de är, tycker jag inte är bra. Gillar inte att känsloargumentera, men som huvudförfattare till Skräntärna tycker jag att det känns väldigt synd att få en artikel bortpriorterad bara för att skräntärnan är relativt sällsynt, det är imo en väldigt intressant art med intressanta fakta, inte minst vad det gäller häckningen.

Bara en fundering, om en art är "välkänd", ökar lusten att läsa då, eller vill folk hellre lära sig något nytt om någon ny fågel? Jag har för övrigt lämnat ett innehållsförslag på projektsidan. xeпus 16 juli 2008 kl. 20.04 (CEST)

Jag vill ju ha namnet Utvalda artiklar på boken, och med det mena att vi, wikicommunitien, valt ut artiklar vi speciellt vill visa upp, då vi tycker de är bra och för läsaren givande. Själv vill jag att urvalet inte är för enhanda, (bara småfåglar, bara vanliga fåglar, för många svarta fåglar, för många av samma sort etc). En sjöfågel kan nog vara bra, och skräntärna kanske då inte är den för läsaren mest givande av dem. Leo gillade Lunnefågel men den tyckte jag var för udda och svart. Strandskatan ser jag nu då som en het kandidat. Wanpe 18 juli 2008 kl. 11.53 (CEST)

Vad exakt menar du med att en fågel är svart? xenus 18 juli 2008 kl. 12.33 (CEST)

När listan var på väg innehålla Koltrast, Stare, Kaja, (Skata), Råka, Lunnefågel och Tjäder så tyckte jag det blev för mycket svart. Och ända invändningen mot att ha koltrasten som omslagsbild är också att den är svart - fåglar brukar ju associeras med färgprakt. Däremot bör Koltrasten vara första artikel och det är helt OK med också lagom antal andra svarta. Wanpe 18 juli 2008 kl. 13.45 (CEST)

Eh... va? Att skippa koltrasten på omslaget bara för att den är svart och därmed kan förknippas med deppighet och sorg ser jag som ett icke-argument.

När det gäller urvalet, skrev du ovan att "vill jag att urvalet inte är för enahanda, (bara småfåglar, bara vanliga fåglar, för många svarta fåglar, för många av samma sort". Hur ska vi ha det, bara vanliga fåglar, eller mindre vanliga också? xenus 18 juli 2008 kl. 14.01 (CEST)

Arbetsmöte 5/8

Tisdag 5 augusti 19.30 ska vi ha ett arbetsmöte på skype där intresserade är välkommna att delta. Skicka ett wikimail till mig med ditt skypenamn så lägger jag till dig. //Ainali 4 augusti 2008 kl. 21.20 (CEST)

Vi har nu spikat artiklar och versioner och är i full färd med att göra i ordning dessa till boken.Wanpe 11 augusti 2008 kl. 12.40 (CEST)

• Bofink, 5 augusti 2008 kl. 14.56, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bofink&oldid=7113653
• Fåglar, 28 juni 2008 kl. 00.44, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fåglar&oldid=6866261
• Gråsparv, 5 augusti 2008 kl. 00.00, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gråsparv&oldid=7110059
• Gröngöling, 4 augusti 2008 kl. 22.13, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gröngöling&oldid=7109419
• Koltrast, 28 juli 2008 kl. 20.06, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Koltrast&oldid=7065711
• Ringduva, 11 augusti kl. 19.08, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ringduva&oldid=7164822
• Skata, 5 augusti 2008 kl. 15.52, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skata&oldid=7113991
• Stare, 8 augusti kl. 19.28, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stare&oldid=7136962

Har varit på semester och såg detta först nu. Tycker det är synd att bofinksartikeln kom med då den är synnerligen svag i jämförelse med de andra, och många andra bättre fågelartiklar på wiki. --AHA 17 augusti 2008 kl. 17.33 (CEST)

Hjälp med översättning

När jag gör bildtexten till nedanstående har jag svårt att hitta bra ord på svenska. Någon som kan vägleda mig?

Dark colours: native; yellow, breeding summer visitor; green, resident breeding; blue, winter visitor
Light colours: introduced; light yellow breeding summer visitor; light green, resident breeding

Mörka färger: ursprungligt utbredningsområde; gult, häckningsområde; grönt häcknings- och övervintringsområde; blått, övervintringsområde

Ljusa färger: introducerat utbredningsområde: ljusgult, häckningsområde; ljusgrönt, häcknings- och övervintringsområde.

--AHA 17 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)

Tack! /Ainali 17 augusti 2008 kl. 18.53 (CEST)

Fågel-CD

Jag fick nyss en idé, inspirerad av inspelningen i kornsparvsartikeln: Kunde Wikimedia Sverige sätta ihop fågellätesinspelningar som finns på Commons till en fågel-CD och sedan sälja den? Där en manual medföljer, med lista över vilka arter det är (inte så konstigt, är ett måste för fågelskivor) men framförallt kortfattad encyklopedisk information? Vore det något att satsa på? Själv vill jag inte lägga ner tid på det, utan jag ville bara skriva ned och presentera mitt plötsliga infall. Antagligen är Projekt fåglars diskussionssida inte den bästas platsen att skriva detta på, men jag kan inte komma på någonannanstans att skriva det på. LEO JOHANNES 11 augusti 2008 kl. 12.15 (CEST)

Ingen dum idé. För kontakt är mail på WikimediaSE-L en möjlig kanal. /Ainali 16 augusti 2008 kl. 22.04 (CEST)

Tänk på...

...att vingbredd är vingens bredd och vingspann är bredden mellan vingspetsarna. Jag ser då och då att det skrivs vingbredd när det är vingspann som åsyftas. --AHA 17 augusti 2008 kl. 17.29 (CEST)

Är det rimligt att länka till GlobalTwitcher.com?

Lade märke till att 194.132.108.70 lagt till en extern länk, som kanske inte är relevant till en stor mängd fågelartiklar. Kan ni som är insatta att bedöma. Taxelson 7 oktober 2008 kl. 13.11 (CEST)

Frågan diskuteras just nu på Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia. Kanske bättre att samla diskussionen där. Ni som deltar i projektet får gärna göra ett inlägg i debatten.Sjö 7 oktober 2008 kl. 16.54 (CEST)

Strukturmall för alla djur

Det har kommit ett förslag om att alla djurartsartiklar ska använda en och samma strukturmall. Diskutera på denna diskussion. Calandrella 27 oktober 2008 kl. 12.53 (CET)

Svenska fågelnamn

Nu har det hänt! Den 16 december 2008 meddelade Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) att de har kommit med ett förslag på den allra första fullständiga förteckningen med svenska trivialnamn på alla världens fågelarter. Läs mer på SOF:s hemsidan. Tänk bara på att detta än så länge är ett förslag och att det med stor sannolikhet kommer att förekomma många diskussioner och förändringar. --AHA 17 december 2008 kl. 16.41 (CET)

En mycket välkommen nyhet! Då kan vi väl börja skriva in de namnen i artiklar. Det går ju att ändra igen om SOF ändrar sig. /Nicke L 17 december 2008 kl. 21.55 (CET)

Absolut - men vi kan ju vara duktiga med att använda "synonyms" i taxoboxen så att de eventuella äldre/andra triovialnamnen även finns kvar i artiklarna. --AHA 18 december 2008 kl. 13.29 (CET)

Nedanstående är en inkopierad Bybrunnendiskussion:

---

Jag läste nyss i tidningen att "världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn". Två ornitologer har tagit fram svenska namn åt samtliga fågelarter och deras förslag ska nu bedömas av andra fågelintresserade. Om förslaget går igenom innebär detta ett enormt arbete för oss med att namnge alla fåglar här på Wikipedia med deras svenska namn (jag vet inte om det är brukligt att döpa själva artiklarna med svenska namn, men de bör åtminstone nämnas i inledningen). Hur ska vi gå tillväga? Starta ett projekt? En tävling? Popperipopp 23 december 2008 kl. 11.40 (CET)

Kanske som ett underprojekt till Wikipedia:Projekt fåglar? //Knuckles...wha? 23 december 2008 kl. 12.05 (CET)

YES, sånt här är skitkul. Jag är med på det, vare sig det är i form av "eget arbete", tävling, projekt eller något annat. Detta blir roligt. Herr X ^(D) 23 december 2008 kl. 13.13 (CET)

Sakta i backarna. Detta diskuteras redan på Projekt fåglar. Listan har tagits fram av medarbetare till Sveriges ornitologiska förening, men den är ju inte alls helt vedertagen än. Vissa namn kommer säkerligen att ändras. Jag tycker att diskussionen bör ske på Projekt fågllars diskussionssida där den startats. Jag kopierar över denna diskussion dit. Calandrella 23 december 2008 kl. 15.25 (CET)]] 23 december 2008 kl. 11.40 (CET)

---

Slut på Bybrunnen diskussionen. Calandrella 23 december 2008 kl. 15.27 (CET)

Mitt förslag är att vi först kan sätta igång med är att leta upp fågelartiklar där svenska trivialnamn saknas och bara det vetenskapliga namnet anges och utöka med SOF:s namnförslag. Ange bara i en not eller dylikt att namnet härstammar från SOF:s lista. --AHA 23 december 2008 kl. 15.49 (CET)

Jag tycker att vi bör använda en standardiserad not, typ "Namnlista av Sveriges ornitologiska förening, läst datum. Det svenska trivialnamnet är utarbetat av medarbetare till Sveriges ornitologiska förening, men ännu ej helt vedertaget. Se SOF:s webbplats för mer --information." (Detta var bara ett första utkast.) Calandrella 23 december 2008 kl. 19.09 (CET)

Nej, varför disclaima? Använd namnen och hänvisa till källan bara. /Grillo 23 december 2008 kl. 19.33 (CET)

Nja... Åtminstone bör vi alltid ange latinskt namn, tycker jag, i anslutning. Calandrella 23 december 2008 kl. 19.40 (CET)

Jag har nu påbörjat att skriva in alla arterna på listan i vår önskelista. Jag slutade på quebrachotinamo. Tycker ni det var ett bra initiativ kan någon fortsätta där, och berätta var ni slutade, så nästa kan fortsätta. Har nämligen inte lust att göra alla själva :) Tanzania 2 maj 2009 kl. 18.40 (CEST)

Samarbete med P2-fågeln

Johan Ljungström från Sveriges Radio har mailledes kontaktat projektmedlemmarna för att undersöka möjligheterna att tillgängliggöra lätesbeskrivningar över 140 fågelarter. Jag tänkte att diskussioner kring detta kan föras här istället för via mail så att fler kan komma med kloka synpunkter och vi håller diskussionen samlad. Johan har försäkrat mig om att diskussionen kan föras öppet.

Så till saken. SR-projektet har inför relanseringen av sin nya P2-fågelsida tillgång till ett antal ljudfiler, som spelats in av Bengt-Emil Johnsson. Johan skriver:

Vi inbillar oss att detta kan vara intressant för fler än de som lyckas surfa in på Sveriges Radios hemsida. Bilder på fåglar finns det många, men läten färre. När jag tittat runt på fågelbeskrivningarna här, ser jag att det till och med är så att många saknar en lätesbeskrivning. Nu mailar jag ut till er som står uppskrivna till Projekt fåglar här på wikipedia. Jag skulle vilja ha er hjälp kring hur man skulle kunna förmedla vårt material på wikipedia. Jag är själv helt oerfaren inom wikipedia så alla synpunkter råd och hjälp är ytterst välkomna.

Visst låter det spännande med ett samarbete! Det som först måste göras klart är licensieringsfrågan. Allt material på Wikipedia lyder under fria licenser, där "fria" betyder att vem som helst ska kunna ladda ner materialet (texter, bilder, ljud) och använda detta i vilket syfte som helst, även kommersiellt. Mer om detta finns att läsa här och här, men i stora drag innebär det att Sveriges radio (som jag antar är upphosvrättsinnehavare, i annat fall Bengt-Emil Johnsson) bör bestämma sig för en lämplig licens och vara införstådda med att materialet kan komma att användas i sammanhang som SR inte längre kan styra över. Men å andra sidan kommer de väl till nytta i artiklarna också!

Jag bjuder mailledes in Johan att diskutera på denna plats, så får vi se om vi kan komma överens om något gynnsamt för båda parter! :) Jag slutar här, låt diskussionen komma igång! //Knuckles...wha? 15 april 2009 kl. 22.16 (CEST)

Vilket fint erbjudande! Jag tror att en en CC-licens (förslagsvis CC-BY-SA 3.0 och äldre) kan vara lämplig. Detta skulle säkra Johnssons anspråk på upphovsrätt. Hoppas också att SR kan svara för konverteringen till ogg-format innan uppladdning. Riggwelter 15 april 2009 kl. 22.22 (CEST)

Hej, tack Knuckles för hjälpen med att starta en diskussion här!

Jag har nu tagit reda på upphovsrättsliga aspekter på ljudklippen, och tyvärr är ljudklippen inte helt fria. En besvikelse såklart, samtidigt känns det viktigt att inte bryta mot några avtal. Så här ligger det till: upphovsrätten har Johnsson fortfarande kvar, SR har köpt rätten att ha dessa permanent liggande på SR:s hemsida. SR har dock rätten till de i text beskrivna ljuden. Så det jag kan göra här på Wikipedia är en uppdatering av länkar (många finns redan) till de fåglar som finns inspelade och addera text på de fåglar där lätesbeskrivning saknas. Det är ett arbete jag borde kunna dra igång med inom någon vecka eller två. allt gott Johan

Så där nu är den nya P2-fågelsidan uppe! http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3275 /johan

Hej Johan, ledsen att jag inte hört av mig, är rätt hårt pressad på jobbet för tillfället.. Vad synd att det inte löste sig med ljudfilerna, men vi uppskattar tanken! Och visst skulle man kunna lägga in externa länkar till SR-sidorna, det låter som en jättebra idé. //Knuckles...wha? 24 april 2009 kl. 07.18 (CEST)

Har ni sett vad fint de använder bilder från Commons! Exempel [1]. Jag märkte det nyss och de attribuerar och länkar till licensen. Kanske inte perfekt med GFDL (den är ju attans svår) men helt klart ett ärligt försök att följa licenserna. Om det hade funnits en länk till bildsidan på Commons hade det varit ännu bättre, går det att ordna? Hur som helst, så här ska samarbeten se ut, bra jobbat alla inblandade! --Ainali 22 juli 2009 kl. 18.08 (CEST)

Fågelfamilj-kategorier

Hej, vad tycker ni vi ska göra med ärlorna och piplärkarna? Se Kategoridiskussion:Ärlor. //Knuckles...wha? 27 april 2009 kl. 17.25 (CEST)

Jag föreslår en kategori som heter ärlor och piplärkor med två underkategorier som heter ärlor och den andra piplärkor. Tanzania 28 april 2009 kl. 22.30 (CEST)

Fetstilta fåglar!

Nu finns det inga fetstilta fåglar kvar och således bör nya fetstilas eller så bör informationen om det tagas bort från sidan.

Någon som har lust att fetstila lite pippisar? Tanzania 2 maj 2009 kl. 17.55 (CEST)

Aktivitet?

Är det någon som läser vad som skrivs här? —Tanzania (diskussion • bidrag) 7 maj 2009, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Stubbar

Enligt Catscan finns det inga fågelstubbar under 256 bytes kvar, således kanske vi bör ta bort den åtgärden på sidan? Tanzania 24 maj 2009 kl. 10.43 (CEST)

Jag ändrade parametrarna så att Catscan hittar korta artiklar under två kilobyte istället. Catscan hittar i skrivande stund 153 kandidater för förlängning! //Knuckles...wha? 24 maj 2009 kl. 12.03 (CEST)

Bra! Ska se om jag inte kan skriva in några av dem på sidan för dem som inte först förstår catscan (Inklusive mig....) Tanzania 24 maj 2009 kl. 12.07 (CEST)

Vireor?

Heter det Vireor eller Vireos? Osäker... Tanzania 25 maj 2009 kl. 22.03 (CEST)

Sveriges ornitologiska förening använder vireor, så det är säkert ok. Mvh Höstblomma 25 maj 2009 kl. 22.06 (CEST)

Tack. Jag sände iväg den frågan med några andra frågor om vireor via mail till dem, hoppas på svar. Tanzania 26 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)

Namn på fåglar

Hur bör vi förhålla oss till SOF:s namnlista? De framhåller ju att de inte är officiellt antagna, men det finns ändå många svenska fågelnamn där. Skall vi på Wikipedia ta efter oaccepterade namn i brist på andra namn eller skall vi använda de latinska? Tanzania, den 9 november 2009 kl. 17.55 (CET)

Jag tycker definitivt att vi ska använda oss av denna lista. Vissa namn kommer säkert att uppdateras och förändras i och med förändringar av systematik och liknande. Det är en långsam process och just nu pågår diskussion kring namnförslagen, bla här: Kommentera namnförslagen. Men i det långa loppet kommer de flesta namn att accepteras och redan idag är det den mest ansedda namnlistan vad gäller svenska trivialnamn och många auktoriteter använder sig av dessa förslag. --AHA 2 januari 2010 kl. 11.10 (CET)

Jag håller med på grund av att den har fått stor acceptans. Vi får dock vara noggranna med att kolla eventuella namnändringar. //Tanzania ^[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 11.49 (CET)

Bra början på 10-talet

Vi har nu inga fågelartiklar (om arter eller högre taxa) som understiger 1kb! --AHA 2 januari 2010 kl. 11.02 (CET)

Det är ju jättebra! I och för sig är det nog taxoboxen som gör mycket av det, men det betyder ju även att den är utbredd. //Tanzania ^[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 11.49 (CET)

Vad fick du det ifrån förresten? Hittade bl.a. kapgräsuggla//Tanzania ^[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 11.51 (CET)

Du har helt rätt Tanzania... jag hade gjort en för grund sökning med Cat Scan. Men jag fixade den och kapuggla så nu tror jag att påståendet stämmer. --AHA 2 januari 2010 kl. 16.39 (CET)

Nästan inga, ser bara Änkor, Urfåglar och Salangan förutom några hönsraser vid en sökning här men sen beror det ju på hur man räknar. Det är en herrans massa hönsrasstubbar, kanske borde dessa införas i en längre artikel med omdirigeringar? Av 134 artiklar var nästan 100 hönsraser.. //Tanzania ^[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 17.01 (CET)

Änkorna fixade - men Salangan är ett taxon som inte används längre så det känns inte så akyuellt att utveckla och urfågelartikeln får nån anna ta tag i :-) --AHA 2 januari 2010 kl. 17.34 (CET)

Nej precis. Kan ta tag i urfåglarna sen, men hur gör vi med hönsraserna? //Tanzania ^[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 17.51 (CET)

commonscat eller commonscatbox?

Det finns flera olika sätt att länka till relevant material på commons och wikispecies. Finns det nån överenskommen standard för vilken som skall användas för fåglar? Om inte, tycker någon mer än jag att det behövs?--oskila 5 mars 2010 kl. 12.06 (CET)

• Wikimedia Commons har media som rör Projekt fåglar.
  Bilder & media

Bilder & media

Bilder & media

Det vore kanske bra med en standard? Om inte annat så har vi ju även denna: --AHA 5 mars 2010 kl. 15.50 (CET)

• Wikimedia Commons har media som rör Projekt fåglar.
  Bilder & media

Faktakoll av rosenkakadua

Artikeln Rosenkakadua har varit märkt för faktakoll väldigt länge. Skulle ni kunna hjälpa till att ta en titt på den?? För gärna eventuell diskussion på Diskussion:Rosenkakadua så att framtida redigerare har diskussionen lätt tillgänglig. hejkompis 4 april 2010 kl. 09.56 (CEST)

Ta gärna en titt på artikeln Tjäder också / Elinnea 18 juni 2010 kl. 15.36 (CEST)

25 arter kvar

Nu är det bara 25 arter kvar i listan över vilka fåglar som observerats i Sverige. (Lista över fågelarter observerade i Sverige (taxonomisk)). --AHA 14 augusti 2010 kl. 11.33 (CEST)

Och nu är det bara 15 kvar!!! --AHA 13 september 2010 kl. 18.32 (CEST)

Bara 3 snäppor, 2 tärnor, 1 flugsnappare och några sångare kvar. --AHA 15 september 2010 kl. 15.43 (CEST)

Jag fortsätter tjata! Nu är det bara 7 sångare kvar!!!! --AHA 5 oktober 2010 kl. 12.53 (CEST)

Lista över artnamn på svenska.

Baserat på den fullständiga svenska artbeteckningen med fåglar har jag gjort en lista med all världens fågelnamn på svenska, och bredvid detta på latin. Den hittas på Användare:Tanzania/fågellista. Nu är den en mastodontlista, som tar år att ladda. Jag tänker försöka dela upp den som ses på Användare:Tanzania/fågellista/1. Tanzania 15 augusti 2010 kl. 10.02 (CEST)

Toppen! Men är det inte bättre att skriva som vanligt exemeplvis Gråtrut (Larus argentatus) istället för att dela upp det i två tabeller med siffror?! --AHA 13 september 2010 kl. 17.34 (CEST)

Verkligen utmärkt! Har börjat gå igenom de svenska trivialnamn som är föråldrade och de arter som saknar omdirigering av det vetenskapliga artepitetet. Går som en dans! --AHA 13 september 2010 kl. 18.32 (CEST)

Angående det första, så var det för att minska arbetet.. :) Det gick ganska bra som det var nu med AWB, men det hade varit svårt att få det som Gråtrut-exemplet. Bra med det andra! Tanzania 13 september 2010 kl. 21.32 (CEST)

Ok - helt förståeligt! Bra, hur som helst! --AHA 13 september 2010 kl. 23.28 (CEST)

Det borde i alla fall underlätta arbetet en del, det kan inte vara många artnamn som saknas där! Tanzania 14 september 2010 kl. 12.51 (CEST)

Japp. Vi får bara hålla koll på namnkommitténs allehanda uppdateringar. --AHA 14 september 2010 kl. 16.58 (CEST)

Som inte verkar vara jättemånga.. SOF verkar i alla fall ha godkänt den! Men du har rätt. Befintliga namn borde nog behålals om listan föreslår ett nytt, till exempel. Tanzania 14 september 2010 kl. 17.51 (CEST)

Koltrasten som Sveriges nationalfågel

Jag har blivit tillfrågad på min diskussionssida av Cactus26 från tyska Wikipedia om vilken betydelse det har att koltrasten har valts till Sveriges nationalfågel. Är det allmänt känt att koltrasten är Sveriges nationalfågel? Bör det nämnas i tyska Wikipedias artikel? Någon som kan besvara frågorna? /Nicke L 25 augusti 2010 kl. 20.51 (CEST)

Det blir ganska många träffar på att det är Sverige nationalfågel om man gör en sökning - men jag tror inte så många vet att det bara rör sig om en läsaromröstning i DN från 1962. Jag vet faktiskt inte riktigt hur mycket tygnd man ska ge dylik information. --AHA 13 september 2010 kl. 17.40 (CEST)

Alla observerade fåglar i Sverige har nu en artikel!

Det är med viss stolthet som jag kan meddela att i och med artikeln bergstaigasångare så har alla fåglar som hittills har observerats i Sverige en egen artikel! --AHA 25 november 2010 kl. 09.43 (CET)

Härligt! Tanzania 25 november 2010 kl. 09.44 (CET)

Kvalitets- och relevansmall för projektets artiklar?

Vad säger ni om en kvalitets- och relevansmall för fågelartiklar? Jag tycker att det skulle kunna vara ett bra hjälpmedel för att få en överblick av vad som behöver göras. Se ett förslag här: Malltest. Jag har kopierat Mat och Dryck-projektets mall. Dock tycker jag att vi skulle kunna lägga in någon/några fler graderingar mellan kort - ok - rekomenderad. Exempelvis att en viss aspekt saknas: som föda, taxonomi etc. --AHA 6 april 2011 kl. 17.33 (CEST)

Jag tycker att det är en mycket bra idé. Jag tycker mallarna är ett mycket bra sätt att koordinera arbete inom projekt på. Tyvärr är min aktivitet här på Wikipedia inte skyhög för tillfället, men jag hjälper gärna till att malla när det finns tid. Tanzania 6 april 2011 kl. 19.26 (CEST)

Jag säger ungefär som Tanzania: Det verkar vara en bra idé, men min aktivitet för tillfället är så låg så jag tror inte jag kommer att bidra så mycket under den närmaste framtiden. /Nicke L 7 april 2011 kl. 20.12 (CEST)

Ni kan ju kika på Mall:InSveKv och se om det finns någonting där som går att använda. /Julle 7 april 2011 kl. 20.16 (CEST)

Hej Julle! Ambitiösa och vettiga kvalitetskriterier som ni har skapat! Vad jag gillade med mat- och dryckmallen var att artiklarna placeras i kategorier efter de olika graderingarna så att det blir lättare att ha en överblick. Men Mall:InSveKv hade ju helt klart fler välformulerade kriterier. --AHA 8 april 2011 kl. 08.23 (CEST)

Översikt är aldrig fel, men som alltid vid åtgärder likt denna finns risken att mer tid läggs på kvalitetsgranskning än kvalitetshöjning. Å andra sidan kan kvalitetsgranskning vara mycket bra för att veta var man ska börja med kvalitetshöjningen; jag är ingen motståndare till förslaget. Som följd av min relativa frånvaro från Wikipedia kan tyvärr dock inte jag heller vara särskilt behjälplig med granskningen. Calandrella 9 april 2011 kl. 15.45 (CEST)

Angående kategorierna, så vill jag inskjuta att det sker här också -- se Kategori:Wikipedia:Projekt Internet i Sverige: Kvalitetsmärkning. Men det bästa är ju förstås att plocka det man gillar från olika mallar och sätta samman till en bra helhet. /Julle 11 april 2011 kl. 00.55 (CEST)

Bra idé! Jag hjälper till när jag har tid vilket inte är särskilt ofta nuförtiden.--oskila 13 april 2011 kl. 13.22 (CEST)

Användning av ringmärkningsbilder

Hej medprojektdeltagare! Jag har varit ute en del och assisterat i ringmärkningen av fåglar på Landsorts fågelstation. Under mina Landsortsbesök har jag fotograferat en del, och följdaktligen har jag några bilder från ringmärkning av olika arter. Nästan alla mina bilder är av fåglar när de hålls i handen, vilket gör att de blir generellt mycket skarpa, och fjäderdräkten syns tydligt. (Tyvärr har jag än inte särskilt många bilder - jag har kanske ett tiotal arter, bara.) Dessa bilder har fördelen att de är så skarpa, men nackdelen att de kan anses "onaturliga" jämfört med bilder som visar fåglar ute i naturen. Frågan är: vilken eventuell nytta har Wikipedia av sådana fågel-i-hand-bilder? Att ladda upp till Commons kan ju göras i vilket fall (de bidrar ju till fri kunskap), men med den tämligen inarbetade strukturen på fågelartiklar är frågan var någonstans i artiklarna de är relevanta, om alls. Som huvudbild i faktarutan? Nja, här ger väl en "naturlig" bild mer information om arten. Under "Utseende och läte"? Kanske, då de som sagt oftast väl illustrerar fågelns fjäderdräkt. Under "Arten och människan"? Ja, om forskningen på arten räknas hit torde väl även ringmärkningen göra det - men hur bör isåfall bildtexten utformas ("Ringmärkning av blåmesar bidrar till människans kunskap om arten. Här en blåmes ringmärkt på Landsorts fågelstation i Sverige."?)? "Status & hot"? Är det kanske istället hit forskning på arten bör räknas (bildtext: "Ringmärkning av blåmesar bidrar till kunskapen om artens status och utveckling. Här en blåmes ringmärkt på Landsorts fågelstation i Sverige.")? Vad tycker ni? Calandrella 22 oktober 2011 kl. 15.18 (CEST)

I vissa fall kan jag tycka att en handhållen bild funkar bra i avsnittet om utseende. Speciellt om det rör fåglar som har små fjäderdetaljer som man vill påpeka. Du kanske kan lägga dem under en ny commonskategori som, "handheld birds" eller nåt? Berätta gärna var dom ligger. Kul att du varit med och ringmärkt, btw. Mvh --AHA 8 november 2011 kl. 12.01 (CET)

Robotpyssel som även berör fåglar

Jag är igång med ett projekt för att utveckla våra djurartiklar med robot, som även berör djuren i klassen Aves. Projektet diskuteras här. Välkomna med förslag och synpunkter. Lsj 1 februari 2012 kl. 21.26 (CET)

Editathon/redigeringsträff

Wikimedia Sverige kommer under året att ha några redigeringsträffar där man tillsammans kan sitta och redigera. Det kommer att finnas möjlighet till referensmaterial och ibland kanske vi kan bjuda in experter. Den första kommer att vara i slutet av mars och preliminärt ske på Wikimedia Sveriges kontor (men med lite tur kanske i en intressantare miljö). Skulle några ur projekt fåglar var intresserade av att delta i ett sådant med just temat fåglar? Det kommer att finnas en budget så ett visst resebidrag kan betalas ut. --Ainali 26 februari 2012 kl. 17.40 (CET)

Det skulle absolut vara intressant att arbeta med typ de robotskapade fågelartiklarna på en sådan träff! Att faktiskt skriva om fåglar - snarare än att putsa upp sådana artiklar i behov av, eh, upputsande - är jag tyvärr inte så bra på; jag har helt enkelt för begränsad encyklopedisk kunskap. Calandrella 1 mars 2012 kl. 00.08 (CET)

Putsning av artiklar kan vara en bra sak att göra tillsammans. Ochh får vi in några experter kan du säkert vara en guide i hur man kanaliserar deras kunskap in i artiklar. Förslag på att hålla detta 24 mars finns, jag kollar hur det är praktiskt möjligt. Ainali (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.38 (CET)

Nu har vi spikat datumet till 24 mars, och vi håller till på Wikimedia Sveriges kontor. Ainali (diskussion) 9 mars 2012 kl. 19.08 (CET)

Jättebra! Tyvärr vet jag inte hur man ska kanalisera ornitologernas kunskap till vår väv av artiklar, för jag har noll erfarenhet av sådant här, men jag ska förstås försöka hjälpa till så gott jag kan med att förklara Wikipedia för fågelmänniskorna och fåglar för Wikipedia-människorna. Så får vi hoppas att det dyker upp några fågelmänniskor också - jag har annonserat ut detta på en Facebook-grupp för fågelskådare med över 900 medlemmar i hela Sverige samt personligen bjudit in mina ~fågelskådande Facebook-vänner. Roligt blir det i vilket fall! :-) Calandrella (diskussion) 9 mars 2012 kl. 23.07 (CET)

Kvalitetskontroll/genomgång/"inventering" av våra artiklar om svenska fågellokaler och -tidskrifter

Hej! Inför ovanstående editathon har jag påbörjat en liten kontroll av kvaliteten på våra artiklar om de 30 mesta fågellokalerna i Sverige (sett till antal arter rapporterade i Svalan) samt de stora svenska fågeltidskrifterna. Sammanställningen finns som en undersida till projektet. Utöver att gå igenom kvaliteten letar jag också efter material på Internet som kan användas för att utöka/källbelägga artiklarna. Alla är varmt välkomna att hjälpa till! :-) Calandrella (disk) 22 mars 2012 kl. 23.47 (CET) ps. Något vi kanske först och främst bör skapa är artikeln fågellokal. Märkligt att vi inte har beskrivit det så grundläggande begreppet... ds.

En fågel på önskelistan

På portal djurs önskelista finns uppskrivet "större bergand". Det finns en artikel om bergand och en om mindre bergand. Eftersom vi nu kan antas ha artiklar om nästan alla fågelarter undrar jag om "större bergand" helt enkelt kan avse bergand? I så fall kan man stryka den från önskelistan. Jag hittade inget vid sökning och Greater Scaup är ju bergand? Höstblomma (disk) 27 mars 2012 kl. 16.13 (CEST)

Det finns ingen art som heter större bergand på svenska, så ta bara bort den. Mvh --AHA (disk) 27 mars 2012 kl. 17.36 (CEST)

Tack för svar, jag gissade att det kunde vara så men var inte säker. Jag har tagit bort den nu. Höstblomma (disk) 27 mars 2012 kl. 17.39 (CEST)

Finemang! --AHA (disk) 27 mars 2012 kl. 17.57 (CEST)

Veckans tävling - robotskapade fågelartiklar II

Tack vare flera flittigas arbete i sommar är nära hälften av de från början cirka 8 000 robotskapade fågelartiklarna tillfixade. Det passar att uppmärksamma med en tävling tyckte jag, så den här veckan går Wikipedia:Veckans tävling/Robotskapade fågelartiklar II av stapeln! Välkomna att delta, det är bara att skriva upp sig på tävlingssidan! Förra gången robotskapade fågelartiklar var tävling åtgärdades nästan 200 på en vecka, kan vi slå det nu? :) Höstblomma (disk) 27 augusti 2012 kl. 08.22 (CEST)

Referenslitteratur

I Wikimedia Sverige pågår ett projekt för att hjälpa till att skaffa bra referenslitteratur. Finns det någon i projektet som skulle ha nytta av något speciellt verk så hör gärna av er så fixar vi det. Ainali (disk) 29 augusti 2012 kl. 22.17 (CEST)

Fågelsynonymer

I samband med mitt botskapande av svampar utvecklade jag botkod för att lägga till synonymer i taxoboxen för befintliga artiklar, så här. Det skulle vara enkelt att sätta Lsjbot på att köra igenom alla fågelartiklarna och lägga till de synonymer som finns i Catalogue of Life. Ska jag göra det? Lsj (disk) 8 december 2012 kl. 22.35 (CET)

Sent svar till dig Lsj, men jag tycker att det låter som en mycket bra idé. --Ainali (diskussion) 21 april 2014 kl. 11.19 (CEST)

Olika släkten med samma namn

Jag upptäckte att det finns två släkten som båda har det vetenskapliga namnet Oenanthe, dels fågelsläktet Stenskvättor, dels växtsläktet stäkror (se t. ex. vattenstäkra). För att undvika förvirring bör därför Kategori:Oenanthe delas upp i två, så att inte fåglarna och växterna blandas i samma kategori. Innan jag gör något åt detta tänkte jag bara kolla om någon har synpunkter på hur detta bör hanteras eller om det finns någon vedertagen metod. En möjlighet är att införa kategorierna Kategori:Oenanthe (fågelsläkte) och Kategori:Oenanthe (växtsläkte). Eller är det bättre med Kategori:Oenanthe (Muscicapidae) och Kategori:Oenanthe (Apiaceae), för att inte blanda vetenskapliga och svenska termer i kategorinamnet? Egentligen bör väl även något göras åt omdirigeringssidan Oenanthe, kanske göra om den till en förgreningssida? /Pontus (disk) 3 januari 2013 kl. 21.44 (CET)

Lsjbot ska ju snart sätta igång och skapa artiklar om alla arter, och då blir det problem som du tar upp akut. Jag ska se till att lägga in i botkoden att boten kollar så att arter hamnar i rätt kategori när namn dubbelanvänds (finns tyvärr hundratals fall). Rent praktiskt kommer det första taxon boten kommer till att få första tjing på namnet, medan taxon nummer två med samma namn får särskiljningsled. Enklast och tydligast är nog som du föreslår med Kategori:Oenanthe (Apiaceae). Boten kommer däremot inte att göra förgreningssidor av omdirigeringssidor som Oenanthe, det är alldeles för stor risk att det blir fel. Jag föreslår att fortsatt diskussion om detta förs på Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla arter. Lsj (disk) 7 januari 2013 kl. 17.05 (CET)

Diskussionen fortsätter här. /Pontus (disk) 7 januari 2013 kl. 20.14 (CET)

Fågelstationer

På Sundre fågelstation ställs frågan om alla fågelstationer är relevanta. Jag har ingen aning så jag tänkte att jag lägger en blänkare här för de som är kunniga att avgöra. Ainali (disk) 30 augusti 2013 kl. 20.04 (CEST)

Jag tycker att det kan vara relevant. --AHA (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.15 (CEST)

Att Göra - Ny taxonomi

Kanske skulle detta in på Att göra-listan men jag var osäker på om det passade in så jag lägger det här. Taxonomikommittén har gjort den del förändringar som kan leda till att flera artiklar kan behöva uppdateras. Se denna skrift: BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (Tk) (PDF-fil, 1,2 MB). --Ainali (diskussion) 21 april 2014 kl. 11.25 (CEST)

Ja, det skulle väl vara bra. Jag har påbörjat arbetet. Jag försöker skapa en lista där vi kan stryka vad som gjorts. --AHA (diskussion) 22 april 2014 kl. 12.39 (CEST)

Här följer en lista på taxonomiska förändringar för holarktiska fågelarter. --AHA (diskussion) 22 april 2014 kl. 13.22 (CEST)

Använda detta som källa: '<ref name="VF">BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) ''[http://www.sofnet.org/1.0.1.0/1529/download_20856.php Förändringar i listan över holarktis fåglar]'', [[Vår Fågelvärld]], vol.73, nr.2, sid:36-45</ref>

• Amurjärpe och granjärpe flyttas till släktet Falcipennis - skapa gärna artikel om släktet Falcipennis.
• Asiatiska och afrikanska frankoliner (Francolinus) placeras i skilda släkten
• Rörhönan delas upp i två arter: rörhöna & amerikansk rörhöna - kan även behöva uppdatera artiklar om släkte, familj etc?
• Ändrad släktestillhörighet hos flera småvadare i släktet Calidris
• Nytt svenskt namn på dominikanertrut - kelptrut - kan behöva uppdatera artiklar om släkte, familj etc?
• Småtärnan delas upp: småtärna & Saunders småtärna. Även artikeln om familjen tärnor behöver uppdateras.
• Svensk stavning av ”tajga-” - kan behöva uppdatera artiklar om släkte, familj etc?
• Afrikansk dvärguv delas upp i tre arter: Afrikansk dvärguv, sokotradvärguv, arabisk dvärguv - kan behöva uppdatera artiklar om släkte, familj etc?
• Tretåig hackspett delas upp: tretåig hackspett & vedspett. - kan behöva uppdatera artiklar om släkte, familj etc?
• Nya släkten hos östliga näktergalar: Calliope & Larvivora - här saknas artartiklar och artikeln Flugsnappare måste uppdateras.
• Arabstenskvätta och maghrebstenskvätta urskiljs som egna arter ur sorgstenskvätta - Artikeln sorgstenskvätta är uppdaterad. Behöver skapa de båda nya artiklarna arabstenskvätta och maghrebstenskvätta och uppdatera Stenskvättor.
• Guldtrasten delas upp i två arter: guldtrast & tigertrast. Även artikeln om släktet behöver uppdateras.Guldtrast är uppdaterad.
• Rödstrupig sångare delas upp ytterligare.
• Nordsångaren delas upp i tre arter: nordsångare, kamtjatkanordsångare & japansk nordsångare. Även artiklar om släkte och möjligen familj måste uppdateras.
• Hyrkanmes urskiljs som egen art ur balkanmes. Även artiklar om släkte och möjligen familj måste uppdateras.
• Nötväckan delas upp i två arter: Nötväcka och jakutisk nötväcka. Även artiklar om släkte och möjligen familj måste uppdateras.
• Pungmesen delas upp i fyra arter: pungmes, svarthuvad pungmes, vitkronad pungmes och kinesisk pungmes.
• Indisk sommargylling urskiljs som egen art ur sommargylling. Även artiklar om släkte och möjligen familj måste uppdateras.
• Isabellatörnskatan delas upp i två arter: isabellatörnskata och turkestantörnskata. Även artiklar om släkte uppdateras.
• Iberisk varfågel (Lanius meridionalis) urskiljs som egen art ur ökenvarfågel.
• ökenvarfågel får vetenskapliga namnet Lanius elegans.

Taxonomisk auktoritet

Nybörjare här, men rutinerad fågelkännare. Är inte helt glasklart vilken taxonomisk auktoritet som används, vare sig för mig som redigerare eller för läsare. SOF har ju övergivit holarktislistan till förmån för en västpalearktisk lista. Där har man också övergivit Clements till förmån för IOC, som verkar vinna mer och mer mark som en internationell baslinje. IOC:s taoxonomi ligger också till grund för den fastslagna listan på svenska fågelnamn, Därtill har ju Birdlife och HBW kommit men en visserligen kontroversiell men väldigt omfattande ny taxonomi. Alltså: vad har vi för auktoritet? Och vilken hållning bör vi ha? Mitt förslag är att vi väljer IOC som baslinje, men att även arter som erkänts av Clements, HBW/BIrdlife och/eller H&M får en egen sida. Det borde framgå i varje artikel vilken auktoritet som gäller. Silltruten (diskussion) 6 december 2014 kl. 08.37 (CET)

Hej och varmt välkommen Silltruten! När vi på ett mer systematiskt sätt började ta tag i fåglarnas taxonomi här på svenskspråkiga wikipedia så verkade Clements et al. överensstämma bäst med många av de tyngre internationella auktoriteterna. Därför följer fortfarande merparten artiklar denna taxonomi. Däremot i olika uppdaterade versioner - från Clements et al. (2009) 6.4 till Clements et al. (2013) 6.8. I flertalet artiklar finns det också väl källhänvisat vilken systematik artikeln lutar sig emot, exempelvis som i artikeln bergsparv. Dock saknar många av de artiklar som skrevs tidigare inte denna information - och det gäller såklart ofta fåglar som är vanligare i Nordeuropa, som exempelvis silltrut. Jag håller jag med dig om att IOC:s taxonomi nog verkar bli allt mer relevant och jag anser att taxon som har artstatus i deras taxonomi bör få egna artiklar men att diskrepansen mellan de olika taxonomierna tydligt ska anges i artikeln (även i släktartiklar). Jag tycker inte detta är problematiskt så länge det tydligt framgår i texten och är väl källbelagt, och att vi inte börjar använda oss av för många olika taxonomiska källor utan bara de som är absolut mest relevanta. I vissa fall har jag gjort som i artikeln Bandad bivråk/sulawesibrivråk/filippinsk bivråk. Att utöka med ett antal extra artartiklar är ju egentligen inte det största problemet utan det är mer komplicerat när Clements och IOC väljer att behandla släkten olika. Jag har inget generellt förhållningssätt till hur vi bör förhålla oss till detta utöver att informationen om de olika taxonomiska slutsatsterna mer än gärna får beskrivas på ett bra sätt i artikeltexterna. --AHA (diskussion) 6 december 2014 kl. 10.49 (CET)

Tack för snabbt svar AHA! Håller med om att så länge det är tydligt spelar auktoritet ingen roll. Tänker ändå att det blir konstigt när den svenska auktoriteten nu namngett hälften av världens arter och följer IOC samtidigt som svenska Wiki grundar sig på Clements. I fler och fler fall är Clements allt mer undantaget än något annat. Samtidigt följer fortfarande Club 300 Clements. Vi får väl avvakta helt enkelt. Men har fått ordentligt kött på benen för hur jag vill jobba vidare, tack för det! Silltruten (diskussion) 6 december 2014 kl. 13.00 (CET)

Är inne på att ändra bl a släktesindelningar nu, tänker att Clements fortsätter vara baseline, men att det anges tydligt om denna hållning är avvikande gentemot IOC, HBW, IUCN och H&M. Tänker jag rätt? Silltruten (diskussion) 20 december 2014 kl. 21.57 (CET)

Jag uppskattar er standardisering av svenska namn i allmänhet. Men madagaskarjaçana verkar vara ett misstag av SOF. Bokstaven "ç" finns inte i svenska. Visst kan den förekomma i svensk text, i namn som hör hemma i andra språk. Men nu var ju uppgiften att hitta på ett namn på svenska. Om vi då inte följer svenska stavningsmönster har vi ju helt förfelat själva uppgiften. Vi bör mycket hellre göra som engelska Wikipedia "jacana". --Ettrig (diskussion) 10 december 2014 kl. 16.53 (CET)

Eller jassanor, så uttalet leder rätt. Ja, det finns ett antal namn som enligt min mening är olyckligt valda i slutversionen från SOF. Men tänker att är de fastslagna, så är de.Silltruten (diskussion) 20 december 2014 kl. 21.52 (CET)

"är de fastslagna, så är de" är inte riktigt. SOF har ingen auktoritet att bestämma vad som är det svenska namnet. Det finns det ingen kommité som har. (Och SOF är bara en förening av intresserade.) Så vi på Wikipedia är hänvisade till oss själva att komma fram till vad som är bäst. Att gå efter SOF's lista är förstås jättebra i allmänhet. Men när de använder en bokstav som inte ens finns i det svenska alfabetet. Då är det uppenbart tokigt. SOF är nog våra bästa auktoriteter på fåglar. Men de har inte auktoritet att införa nya bokstäver i svenska språket. --Ettrig (diskussion) 22 december 2014 kl. 01.36 (CET)

Birdlife/HBW

Vi borde uppdatera hotklassificeringarna efter Birdlife International/HBW:s nya taxonomi för icke-tättingar. Ett stort antal arter har delats upp, vilket komplicerar saker och ting. Ett exempel är mindre nandu som tidigare var NT, men som nu efter att den delats upp i två arter är LC för nominatrasen och NT för resten. Hur hanterar vi detta snyggt? Skriver både och i faktarutan och utvecklar i fotnot? Silltruten (diskussion) 6 december 2014 kl. 13.23 (CET)

Till att börja med så är det såklart bra att beskriva förhållandena i brödtexten. Det går inte att uppge flera olika hotstatus i taxoboxen/faktarutan, däremot går det att skriva exempelvis (se text) efter fotnoten i taxoboxen. Om du skriver om brödtexten så kan jag kolla på det om du skulle ha några problem med wikiformateringen eller så? --AHA (diskussion) 7 december 2014 kl. 10.15 (CET)

Silltruten: Jag löste det så här så länge. --AHA (diskussion) 8 december 2014 kl. 10.25 (CET)

Snyggt! Jag snor tankesättet rakt av. Silltruten (diskussion) 9 december 2014 kl. 09.00 (CET)

Ny övergripande systematik

En stor studie av fåglarnas systematik har just publicerats Sciencemag vilket verifierar flera indikationer. Initiallt bör brödtext i många artiklar uppdateras men några större taxoboxförändringar (exempelvis på artnivå) tycker jag att vi väntar med. Det är bättre att låta en bot ta sig an det när denna systematik än mer har satt sig. --AHA (diskussion) 13 december 2014 kl. 09.59 (CET)

Här är hela artikeln: Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds och vidare läsning A flock of genomes. --AHA (diskussion) 13 december 2014 kl. 10.02 (CET)

Snart framme delmål 1!

Äntligen är jag framme vid ett pyttelitet delmål jag satt upp för mig själv! Nu finns artiklar för alla icke-tättingar (minus en handfull) som är allmänt erkända (både Clements, Birdlife och IOC). Skriver detta inte i syfte att framhäva mig själv utan mera få igång nån slags grupp-pepp: nu kör vi! Har börjat med tättingarna, men där finns fortfarande många som saknas, ffa bland solfåglarna. Sen återstår resten av IOC-arterna som har svenska namn. Och så förstås fortfarande kanske runt tusen nya svenska trivialnamn sedan SOF:s slutgiltiga lista från i höstas. Plus uppdaterade (och nyskapade) artiklar för släkten, familjer, ordningar. Jag har följt Clements rakt av, förutom med frankolinerna där Clements är i ordentlig minoritet. Om du ska ändra det svenska trivialnamnet på en art som redan har en artikel, passa på att uppdatera IUCN-länken – äldre än 2012 pekar fel. Jobbigt och tidskrävande – men kul! Silltruten (diskussion) 25 mars 2015 kl. 20.51 (CET)

Fantastiskt bra jobbat!!! Och bra att du skriver om framstegen här så att vi får en känsla för hur projektet går framåt. Jag gör namnuppdateringar lite mindre strukturerat, men det blir några arter då och då, när det finns tid. --AHA (diskussion) 25 mars 2015 kl. 21.50 (CET)

Morus både växt- och fågelsläkte

De här länkarna borde nog ses över av någon med koll på ämnena: Special:Länkar_hit/Morus. ⬤Bοⅳⅰе 20 april 2015 kl. 19.19 (CEST)

Delmål två på gång

Rapport #2 från sisyfosarbetet med att uppdatera fågelnamnen. Icke-tättingarna i princip klara, där (nästan) alla har korrekt svenskt namn och alla arter erkända av IOC har en artikel. Majoriteten av släktena har också egen artikel. Familjerna är dock orörda och ej uppdaterade efter det senaste. Oscinerna börjar snart bli klara på artnivå, ett hundratal svenska namn kvar att byta och ungefär lika många arter som väntar på nya svenska namn. De allra flesta släktena som har ett svenskt namn (exvis gulhakar) är skapade, de som saknar ett unikt svenskt namn återstår många. Suboscinerna är det värre med, där återstår både namnbyte och artikelskapande. Vill du bidra är det förstås fantastiskt vad du än gör, men så här tänker jag mig en att-göra-lista:

• Artnivå
  • Varje fågel erkänd som art av IOC ska ha en egen artikel, med korrekt svenskt namn efter SOF:s namnkommittés senaste uppdatering och motsvarande omdirigerande artikel för det vetenskapliga namnet (eller namnen för synonymerna). Basic: rostmes. Jag har konsekvent använt Clements som baseline, utom två typer av undantag:
    • där Clements uppenbart är efter gängse rön och där IOC är mer aktuellt. Ex: Cercomela-skvättorna som till viss del inkluderas i stenskvättor enl IOC och forskning, men ännu inte av Clements.
    • där det svenska fågelnamnet (som ju baseras på IOC) uppenbart hänvisar till IOC:s taxonomi. Ex: mexikansk sparvuggla
  • Egen artikel för fågelarter enbart erkända av Clements (en handfull).
  • Arter som har en egen artikel men som numera inte erkänns som art varken av IOC eller Clements bör flyttas till sin "moderart". Ska försöka skaka fram en lista.
  • Uppdatera taxonomi efter senaste Clements även i artiklar med korrekt svenskt fågelnamn (släkte, familjetillhörighet)
  • Uppdatera hotstatus och/eller korrekt länk till IUCN (länkar äldre än 2011 pekar fel) samt korrekt hotstatus efter BLI-splittar
  • Uppdatera de artiklar där svenska namnet och det vetenskapliga är korrekt, men där svenska namnet på familjen ändrats. Ex: cistikolor
  • Bild till varje artikel! Många arter saknar bilder, ofta tomt i WikiCommons också men hittar ett stort antal på flickr med CC-rättigheter, men väldigt tidskrävande att ladda upp. Här behöver vi verkligen hjälpas åt!
  • Egen artikel för BIrdlifes (visserligen kontroversiella) splittar. Lågprioriterat.
• Släkte
  • Varje släkte har en egen artikel med åtminstone en bild och en lista på fågelarter (ex Peucaea). Kan man urskilja ett svenskt gruppnamn som är unikt för släktet bör det vara artikelns rubrik. Se gulhakar. 
  • Existerande artiklar för släkten uppdateras vad gäller taxonomi och fågelnamn
• Familjer
  • Varje familj har en egen artikel med åtminstone generell beskrivning av utbredning. Här blir IOC baseline även om dess familjeindelning är mindre aktuellt än Clements.
  • Existerande artiklar uppdateras med namn och innehåll. Är familjen stor räcker länkar till släkten snarare än arter.

Tacksam för all form av hjälp så ska vi väl få allt i hamn innan årsskiftet i alla fall ;-)! Silltruten (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 13.22 (CEST)

Fantastiskt arbete @Silltruten:! jag tycker att @Lsjbot: borde kunna hjälpa oss med släkt- och familjeartiklar men samtidigt är det ju hårt tryck på boten så jag vet inte om tid finnes? Mitt redigerande är tyvärr ganska sporadiskt men jag försöker göra ändringar när jag får lite tid. Ska försöka hålla mig till din lista så att det blir gjort något så när konsekvent. --AHA (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 14.06 (CEST)

"Alla" artiklar uppe!

Puh, äntligen en hyfsat stor milstolpe uppnådd: artiklar finns nu för i princip alla arter, släkten och familjer erkända av IOC och därmed också med officiella svenska namn! Även sidor för ytterligare släkten och familjer som Clements men inte IOC erkänner finns nu. Ett tiotal kniviga saknas, men det kommer det med. Hojta till om något saknas! Om inte är det nu "bara" att ge sig i kast med att expandera och uppdatera de som finns! En liten upparbetad to do-list:

• Fler artiklar

Egen artikel för fågelarter enbart erkända av Clements (en handfull) plus Birdlifes egna (visserligen kontroversiella) splittar.

• Ihopslagning

Arter som har en egen artikel men som numera inte erkänns som art varken av IOC eller Clements bör flyttas till sin "moderart". Ska försöka skaka fram en lista.

• Uppdatering
  • Taxonomi efter senaste Clements el IOC
  • Hotstatus och/eller korrekt länk till IUCN (länkar äldre än 2011 pekar fel) samt korrekt hotstatus efter BLI-splittar bland icketättingar
  • Wikilänkar i artiklar där svenska namnet på familjen ändrats. Ex: cistikolor
  • Mall för illustrationsbehov om bidl saknas

• Expandering
  • Foto/illustration
    • Många arter saknar bilder, ofta tomt i WikiCommons också. Hittar ett stort antal på flickr med CC-rättigheter, men väldigt tidskrävande att ladda upp. Här behöver vi verkligen hjälpas åt! Jag kan leverera en lista med länkar för hugade. Kanske ett ämne för en Veckans Tävling?
    • Byt ut illustration mot foto – enligt min mening dock hellre en illustration än ett dåligt foto
  • Innehåll
    • Utseende: jag använder de fågelböcker jag har i hyllan som källa, de som har tillgång till HBW Alive kan ju med fördel använda det (där är kort beskrivning av familjer gratis men för arter bakom pay wall)
    • Externa länkar: läten på xeno-canto och bilder på Flickr & Internet Bird Collection
    • Status & hot från IUCN
    • Taxonomi: Snor ofta resonemang om taxonomi från John Boyds Taxonomy In Flux. Hans referenslista är den digraste på nätet.

Kom igen nu så kör vi allihopa! Om du har andra tips på källor, idéer, tankar, frågor eller tycker jag är ute och cyklar, hör av dig! Silltruten (diskussion) 27 januari 2016 kl. 09.09 (CET)

Bra initiativ! Förr fanns det en ganska bra snabbvariant för att föra över flickr-bilder till commons. Ska se om jag hittar den. --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 16.37 (CEST)

Jag hittade denna som gör det enkelt att föra över flickr-bilder till commons: http://tools.wmflabs.org/flickr2commons/ --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 19.09 (CEST)

Liggande bild plus länkar

Tröskar vidare med att expandera artiklar och har upptäckt följande:

• Wiki i mobilappen (enligt min högst ovetenskapliga intuition den väg allra flesta tar del av Wikipedia) tar in bara liggande bilder. Är huvudbilden stånde bild fokuserar den på mitten av bilden, vilket ger en komisk effekt: ett stort antal av artiklarna har bilder på huvudlösa fåglar som headline. Jag försöker så gott det går byta ut mot liggande bilder. Gör gärna detsamma, alternativt beskär och lägg upp på nytt
• Wiki i mobilappen verkar också komprimera faktarutan till en flik. Vis av erfarenheter från mitt day job är det få som klickar vidare, man skrollar hellre. Vilket betyder: ingen ser den bild som är image2. Jag försöker lägga den i huvudartikeln istället.
• De eminent utformade svenska artiklarna har generellt lite gamla länkar. Länken till SOF, t ex, funkar ej.

Silltruten (diskussion) 19 mars 2016 kl. 09.53 (CET)

Hej Silltruten! Har helt missat detta inlägg. Intressanta saker att förhålla sig till - men det vore väl bättre om mobilversionen kunde anpassas istället för tvärt om? --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 16.33 (CEST)

Hej! Jo, det skulle ju vara mer praktiskt och man kan ju försöka, men misstänker att appen är konstruerad "centralt", om det nu finns något sådant i wikivärlden. Andelen som använder desktop dyker hela tiden, varvid normen är hur det ser ut i mobilen. Hur gör man utvecklare av wiki-appen uppmärksammade på detta? Silltruten (diskussion) 15 maj 2016 kl. 18.50 (CEST)

Jag börjar med att lägga upp det på Bybrunnen. --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 19.01 (CEST)

Jag använder inte appen själv utan surfar via Safari på mobilen. Tycker det funkar mkt bättre. --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 19.06 (CEST)

Appen har ganska mycket mindre besökare än de som surfar via mobil webb. Testa att ändra på "plattform" i detta verktyg så ser ni hur mycket det skiljer. Bilden till appen hämtas från Wikidata, så ska ni ändra till liggande format, gör det där. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 maj 2016 kl. 11.08 (CEST)

Kashmirgransångare

Vv kolla upp ändrinagran gjorda i den artikeln, inklusive namnet.Yger (diskussion) 15 maj 2016 kl. 15.49 (CEST)

Bra att du har koll. Det var en helt korrekt ändring av Markus Lagerqvist. Med stor sannolikhet är användaren Markus Lagerqvist från SOF:s Taxonomikommitée - en av de som arbetat fram de svenska namnen på världens fåglar. (se här) Vi kan isf känna stort förtroende för att hans redigeringar är faktamässigt korrekta men kan så klart innehålla med wikipediamässiga missar som vi kan vara behjälpliga med. Mvh --AHA (diskussion) 15 maj 2016 kl. 16.31 (CEST)

Det är inte bara med stor sannolikhet, det ÄR Markus Lagerqvist från SOF:s Taxonomikommitté. Bra om han också kan få behörighet att radera artiklar, i detta fall krävdes radering av berggransångare för att flytta kashmirgransångare till densamma. Hur nominerar man? Silltruten (diskussion) 15 maj 2016 kl. 18.47 (CEST)

Kragtrapp - häckning

Jag läste i artikeln om Arabiska oryxreservatet att det är det enda område som kragtrappen häckar i. Men i artikeln Kragtrapp nämns fler häckningsplatser. Kan nån kragtrappskunnig reda ut hur det ligger till? Zquid (diskussion) 30 november 2016 kl. 20.35 (CET)

Det är många nivåer av felaktigheter som spökar. Ursprungskällan (UNESCO) anger "The only wild breeding sites in Arabia of the endangered houbara bustard". Då är vi nere på att reservatet är enda platsen där arten häckar på Arabiska halvön. Men om man dubbelkollar med IUCN så anger de att arten häckar över stora delar av Arabiska halvön. Det som gör det hela extra komplicerat är att kragtrappen ganska nyligen har delats upp i två arter varför kragtrappen (som häckar i Asien) idag har det vetenskapliga namnet Chlamydotis macqueenii. Den andra arten ökentrapp, som bär det ursprungliga vetenskapliga namnet Chlamydotis undulata häckar i norra Afrika. Kanske beror missförståndet från UESCO på denna avhandling som just studerat kragtrappens förekomst i bla Arabiska oryxreservatet? Kragtrappen är hotad, speciellt på Arabiska halvön, men UNESCO-källa verkar ha fel om att den är så pass hotad. IUCN är den trovärdigaste källan i sammanhanget. --AHA (diskussion) 1 december 2016 kl. 14.31 (CET)

Jag är ganska ny på Wikipedia och vet inte bästa sättet att fixa problemet. Ska jag lägga in på Kragtrapp-artikelns diskussionssida att man ska ändra? Såg också på artikeln om Ökentrapp, fågeln på bilden kallas för Kragtrapp. Känns förvirrande. Men kanske jag ska skriva nåt på den sidan också? Zquid (diskussion) 7 december 2016 kl. 15.04 (CET)

Det senare var troligen bara en miss då namnet kragtrapp tidigare användes för Chlamydotis undulata. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 december 2016 kl. 15.11 (CET)

Projekt Expandering

Hej! Blev peppad av AHA:s artikel om tundratrut att försöka inleda Projekt Expandering, dvs att försöka förlänga fågelartiklarna. Framför allt AHA har gjort ett jättejobb med de svenska fåglarna. Nu tar vi resten! Miminum med rubrikerna utbredning, utseende, systematik och hotstatus. Om man ska prioritera tänker jag mig följande:

1. Fågelarter sedda i Sverige – drygt 20-tal arter kvar

2. Europeiska häckfåglar – cirka 35

3. Häckfåglar i övriga Västpalearktis – cirka 85

4. Fåglar påträffade i Västpalearktis

Det lär hålla oss sysselsatta ett tag. Är vi två (är du med AHA?) fixar vi de översta tre om vi tar en om dagen fram till sommaren! Är vi flera går det givetvis fortare. Jag tänker huvudsakligen använda mig av följande källor:

• Utseende och levnadssätt: Fågelguiden
• Utbredning och systematik: Clements et al, HBW Alive plus eventuella enstaka forskningsstudier
• Hotstatus: IUCN

Vad säger ni, vilka är med? Silltruten (diskussion) 15 februari 2017 kl. 09.38 (CET)

Jag är på :-) Silltruten Vi börjar väl med att utgå ifrån denna bedömningslista för fåglar i Sverige? --AHA (diskussion) 15 februari 2017 kl. 09.55 (CET)

Jag tar mig genast ann praktejdern. --AHA (diskussion) 15 februari 2017 kl. 10.14 (CET)

Superbra lista, den har jag missat! Jag ger mig på sångarna (lundsångare, nordsångare, flodsångare och vassångare.) De 20-talet jag menade är de som är stubbar, som ökenstenskvätta. Men alla dessa är rena rariteter. Silltruten (diskussion) 15 februari 2017 kl. 11.38 (CET)

Har du den listan på stubbar så kan vi kanske beta av dem? Jag har inte koll på vilka 20 arter det gäller? Artikeln om praktejder blev för övrigt ganska matig :-) --AHA (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.01 (CET)

Silltruten Fixade till ökenstenskvätta. --AHA (diskussion) 15 februari 2017 kl. 21.52 (CET)

Tjusigt, både praktejdern och ökenstenskvättan! Här är listan, efter lite rensning enbart 15: dvärgsävsparv, dvärgörn, gråhuvad sparv, vitgumpseglare, masktörnskata, mindre beckasinsnäppa, mindre gulbena, mongolpiplärka, polyglottsångare, rallhäger, ringnäbbad mås, sandsnäppa, spansk sparv, starrsångare, ökentrumpetare. Silltruten (diskussion) 15 februari 2017 kl. 22.24 (CET)

Så Silltruten, nu är fyra arter i stubblistan utökade. AHA (diskussion) 19 februari 2017 kl. 12.14 (CET)

Riktigt tjusigt AHA! Har börjat lite på dvärgörn och mindre gulbena men vardagsrealiteter gör sig tyvärr påminda så det dröjer. Silltruten (diskussion) 19 februari 2017 kl. 12.41 (CET)

Verkligheten är ju ganska viktig och vi har egentligen inte så bråttom. AHA (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.38 (CET)

Bra jobbat AHA, ser att du mäktat med tre till! Jag trampar fortfarande vatten. Och upptäckte ännu en stubb: taggstjärtseglare. Silltruten (diskussion) 7 mars 2017 kl. 05.07 (CET)

Tack Silltruten! Trots vattentrampet så ser jag allt att du jobbar på bra med fågelartiklar på andra sätt. --AHA (diskussion) 8 mars 2017 kl. 08.53 (CET)

Äntligen, tre arter i stubblistan fixade, AHA. Nu är det bara sex kvar! Innan helgens slut kanske? Silltruten (diskussion) 26 mars 2017 kl. 10.10 (CEST)

Men så bra! Vi har verkligen en fin samling svenska fågelartiklar. --AHA (diskussion) 26 mars 2017 kl. 16.13 (CEST)

Taggstjärtseglare fixad, ser också att du eminent expanderat sandsnäppa, AHA! Fem kvar bara, inklusive mörkögd junco som sågs på Svenska Högarna i helgen. Silltruten (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.46 (CEST)

Oj, sågs det en junco Silltruten!? Det har jag missat. Fast med tanke på att den är ganska vanlig som burfågel så är det väl kanske risk att den inte kommer bedömas som spontan. --AHA (diskussion) 16 maj 2017 kl. 13.54 (CEST)

Tror att den absolut kan bli betraktad som spontan! Den är riktigt vanlig i Nordamerika och har setts ett 40-tal gånger i Storbritannien. Amerikanerna sångsparv, vitstrupig sparv och brokig kardinal har ju alla betraktats som spontant förekommande i Sverige. Dessutom känns både tid och plats som tecken på ett spontant förekommande. Svenska Högarna stoltserar för övrigt med Sveriges enda fynd av en annan amerikan, rostskogstrast. Mindre gulbena för övrigt avklarad, om än rudimentärt. Dock har vi missat en: glasögonflugsnappare, ett fynd från, just det, Svenska Högarna... Alltså följande fyra har vi kvar: spansk sparv, mindre beckasinsnäppa, mörkögd junco, glasögonflugsnappare. (diskussion) 20 maj 2017 kl. 08.38 (CEST)

Projekt expandering v 2.0

En liten uppdatering på expansionsfronten. Först i februari kommer nästa uppdatering från namnkommittén, så lägger kraft och tid på expandering fram tills dess. Nu borde det finnas en ordentligt artikel för alla fåglar som observerats i Sverige, inklusive D-arterna, dock ej ännu mörkögd junco eftersom den inte formellt godkänts. Har också försökt expandera dem alla till att övergå 5000 tecken, bara svart stork, jungfrutrana och rödstrupig sångare återstår. Möjligen en godtycklig gräns, men jag ville ha ett mått och det krävs rätt mycket för att uppnå 5000 tecken. AHA, du får jättegärna checka av och uppdatera den eminenta bedömningslistan, känner mig lite osäker om kraven är uppnådda och superbra med en second opinion. Hojta till när du är klar så ska jag försöka komplettera det sista!

Ser för övrigt att det behövs lite uppdaterande på följande sidor:

• Wikipedia:Projekt fåglar – brutna länkar, gamla referenser, osv.
• Wikipedia:Projekt svenska_fåglar/Kvalitetsbedömning av bilder till fågelartiklar

Plus lite uppdatering och kanske radering av vissa artiklar?

• Uppdatera Lista över fåglar i Sverige, Lista över fågelarter observerade i Sverige, Sveriges_fågelfauna och Lista över fågelarter observerade i Sverige (taxonomisk) – kan tycka att det behövs lite renodling här, att någon av dessa tas bort. Det tar tid att se till att alla är uppdaterade!
• Denna känns överflödig.

Nästa projekt för mig är att beta av Europas häckfåglar och också expandera dem från stubb till 5000. Jag har kommit en bit på vägen. Här är de kvarvarande, i prio-ordning.

• Grupp 1: häckare på europeiska kontinenten, öar i Medelhavet samt i Skottland

svart frankolin, rödhöna, berghöna, klipphöna, sibirisk beckasin, rödhalsad nattskärra, iberisk gröngöling, lagerlärka, cypernstenskvätta, cypernsångare, herdesångare, rostsångare, moltonisångare, glasögonsångare, tyrrhensk flugsnappare, Krüpers nötväcka, korsikansk nötväcka, skotsk korsnäbb

• Grupp 2: Atlant-endemerna och gränsen mot Kaukasus/Sibirien

rödnäbbad tropikfågel, monteirostormsvala, oceanlöpare, desertaspetrell, makaronesisk lira, lagerduva, kanarieduva, tajgagök, enfärgad seglare, kanariepiplärka, svartkronad järnsparv, madeirakungsfågel, koboltmes, grancanariablåfink, azorisk domherre, större rosenfink

Avvaktar med de taxonomiskt struliga scopolilira och Cyanopica cooki. Längre fram stundar expandering av introducerade arter som har friflygande populationer i Europa plus E-arter i Sverige. När jag är klar med Europa tänkte jag ge mig i kast med att uppdatera och komplettera familjeartiklarna och se till att varje familj har en 5000+-art! / Silltruten (diskussion) 26 november 2017 kl. 15.36 (CET)

Toppen!! Jag ska ta och kolla upp artiklarna, gentemot listan och även kolla upp de andra så gott jag kan. --AHA (diskussion) 26 november 2017 kl. 17.49 (CET)

Härligt! Kom på ett annat projekt som på svenskspråkiga Wikipedia kanske är än mer prioriterat än europeiska häckfåglar, nämligen alla fågelarter sedda i Finland. Följande behövs kompletteras (kan ha missat nån): bandhavsörn, mindre sultanhöna, willet, dvärgsnäppa, tajgabeckasin, wilsonbeckasin, rubinnäktergal, svart buskskvätta, tjocknäbbad sångare, östlig kronsångare, rödbrun sparv, rosträvsparv. /Silltruten (diskussion) 30 november 2017 kl. 10.01 (CET)

Nu har jag gått igenom de texter som var markerade som "korta" i Mall:Kvalitetstabell/Fåglar i Sverige. De flesta har flyttats upp till "ok" men några är kvar. Dessa saknar framförallt antingen stycke om "status och hot" eller om ekologi. --AHA (diskussion) 30 november 2017 kl. 09.43 (CET)

Bra jobbat! Jag kikar och går igenom. /Silltruten (diskussion) 30 november 2017 kl. 10.01 (CET)

Fast nu blev jag tvungen att "backsteppa" en del efter att ha kollat sådana som tidigare bedömts som "ok" - flera av dem saknar "hot och status". --AHA (diskussion) 30 november 2017 kl. 10.31 (CET)

Puh! Nu tror jag att jag har jag gått igenom alla artiklarna i kvalitetlistan. Jag var tvungen att dra tillbaka en hel del artiklar, som visserligen är långa, men som saknar viktiga avsnitt - främst om "Status och hot". Vissa av dessa skulle till och med kunna hoppa direkt från kort till OK+ om vi bara fick dit detta stycke. --AHA (diskussion) 3 december 2017 kl. 13.25 (CET)

Grymt, då fixar jag det! Silltruten (diskussion) 5 december 2017 kl. 10.33 (CET)

Du @Silltruten: har gått fram som en furie och fyllt i hotstatus. Grymt bra! Fattar inte hur du hunnit. Jag har åter igen gått igenom Kvalitetslistan och nu är vi nere på bara 10 artiklar som på olika sätt är för korta/saknar väsentlig information. --AHA (diskussion) 10 december 2017 kl. 10.01 (CET)

@AHA: copy & paste, vet du! Grymmt jobbat du med. Lundsångaren fattar jag inte dock, är det för torftigt om ekologi? Silltruten (diskussion) 10 december 2017 kl. 10.19 (CET)

Ja, jag tyckte det. Lite mer borde vi kunna kräva, eller vad tycker du? --AHA (diskussion) 10 december 2017 kl. 10.34 (CET)

Absolut, kan klämma in en mening eller två till. Silltruten (diskussion) 10 december 2017 kl. 12.55 (CET)

Jamen @AHA: då var vi klara med expandering 2.0! Har fixat till de sista i kvalitetlistan och bockat av både svenska, finska och Europahäcklistan med kompletta artiklar med minst 5000 tecken. Mycket småpill kvar, men det får bli bonus. Hojta till om jag missat nån! Tre undantag dock. Väntar med huvudvärkarna purpurhöna, scopolilira och iberisk blåskata. Här finns nämligen namnmässiga problem. Exempelvis splittar SOF gulnäbbad lira på sin världslista (som följer IOC) i gulnäbbad lira (Calonectris borealis) och scopolilira (Calonectris diomedea). På sin VP-lista behåller de dem som en och samma art, gulnäbbad lira (C. diomedea). Hur göra? Inväntar därför februari månads dom från SOF för att se om det kommer något nytt där. Nästa steg för mig är att fortsätta beta av (1) sällsynta gäster i övriga Europa (prio ett Norge & Danmark med bland annat tjocknäbbad dopping) (2) införda etablerade arter i Europa (halsbandsparakit med flera) och (3) resterande häckfåglar i VP utanför Europa vars artiklar inte expanderats ännu (av typen svartstjärt). Inte så jättemånga kvar, runt 150 arter (varav en herrans massa skogssångare) men tar en paus ett tag för att ägna mig åt ting i den verkliga världen en stund! Silltruten (diskussion) 7 januari 2018 kl. 18.47 (CET)

Fantastiskt!!! Makalöst bra jobbat. Jag bockar och bugar för ditt samvetsgranna arbete. Jag drog till Halland idag och kollade in den större gulbenan - ett fint livskryss att börja året med :-) --AHA (diskussion) 7 januari 2018 kl. 18.51 (CET)

Jaha, @AHA: och andra som kan tänkas vara intresserade. Ett år till har gått och jag tror jag nått nån slags milstolpe till på expanderingsfronten. Nu finns en expanderad artikel för i princip alla arter som påträffats i Palearktis (cirka 20 saknas fortfarande, mestadels perifera arter). Nu väntar en genomgång för att få de existerande artiklarna kompletta och minst 5000 tecken, liksom att se till att släktes-, familje- och ordningsartiklar är korrekta. Några småfel och hotstatusuppdateringar ska in också. Snart kommer en ny rapport från BirdLife Sveriges Tk liksom ny uppdatering med svenska namn, den ska även den implementeras. Därefter blir det Wikipedia-semester för mig ett tag, det är liksom lite väl kul detta för att vara nyttigt. Silltruten (diskussion) 13 mars 2019 kl. 15.35 (CET)

Du är helt fantastisk @Silltruten: och din insats är beundransvärd! Jag är glad att höra att du fortfarande tycker att det är kul :-) Som du kanske har märkt har jag släppt fågelartiklarna något, eftersom jag vet att de är i trygga händer. Hur har vi det på släkt- och familjenivån för taxon som förekommit i Palearktis? Där saknas det kanske något? Jag ska se om jag inte kan ta och kolla lite på det. När du väl tar wikisemester så är du verkligen värd den! Vem vet - vi kanske ses på Södra udden nu till Kristihimmelsfärd? Vänligaste --AHA (diskussion) 13 mars 2019 kl. 18.52 (CET)

Tack @AHA:, det värmer! Och det är verkligen fortfarande kul, så mycket man lär sig. Släktes- och familjenivån ligger helt klart efter, både vad gäller faktakoll och omfång, det får man gärna ge sig i kast med. Ja, kommer troligen vara där då också! Silltruten (diskussion) 13 mars 2019 kl. 19.11 (CET)

Principer för kategorier?

Jag flyttade nyss några artiklar från kategori Tringa till kategori Snäppor. De tretton artiklarna om arter i Tringa var fördelade på båda. Nu är de samlade i Snäppor. Man skulle också kunna tänka sig att samla dem i Tringa. Vilka principer avgör detta val? Jag tycker att de är tillräckligt många för en egen kategori. Var går den gränsen? Vi verkar ha en åtskillnad mellan omdirigeringar från vetenskapliga namn och artiklar med det svenska namnet som titel. För Tringa verkar det inte finnas något svenskt namn. Betyder detta att omdirigeringar och artiklar ska samlas i samma kategori? Eller ska vi hitta på ett svenskt namn (Släktet Tringa?) för att kunna skilja dem åt? --Ettrig (diskussion) 23 december 2018 kl. 11.03 (CET)

Vet inte varför, men nån slags "regel" verkar vara att fågelarter med svenska namn kategoriseras i familjer, vilket gör din flytt till snäppor helt korrekt, eller vad man ska säga. Det vetenskapliga namnet kategoriseras i släktet. Logiken i detta ställer jag mig lite frågande till. Någon som har en idé till en konsekvent kategorisering? Silltruten (diskussion) 13 mars 2019 kl. 15.39 (CET)

Borde Larus flyttas till en underkategori till Måsar? De utgör ungefär hälften av 75 artiklar i Måsar. Vad borde den nya kategorin i så fall heta? Kategorin Larus är ju upptagen. --Ettrig (diskussion) 23 december 2018 kl. 17.06 (CET)

Larus bör placeras i "måsfåglar" tycker jag, det svenska namnet på familjen! Silltruten (diskussion) 13 mars 2019 kl. 15.39 (CET)

De vetenskapliga namnen har ett kategoriträd och trivialnamnen har ett kategoriträd (detta gäller i stort alla artiklar om djur på sv.wiki). Då en hel del släkten saknar ett svenskt trivialnamn så hamnar arter från dessa släkten i familjekategorin. Hoppas detta klargör strukturen. --AHA (diskussion) 13 mars 2019 kl. 20.11 (CET)

Radering av länkar till sofnet.org

Jag og upp denna fråga på Wikipedia:Robothjälp, men lägger även om en tråd om det här. Sveriges ornitologiska förenings gamla webbadress sofnet.org har tagits över av något oseriöst företag som bland annat kör med en fejkad Aftonbladet-sida, förmodligen för att få tag på folks inloggningsuppgifter och liknande. Jag tycker att det vore bra om vi fick bort dessa länkar från sv.wiki, men de är ganska många eftersom de bla används i källhänvisningar till fåglars svenska namn etc. Många av dessa notlänkar har idag visserligen adderats med Wayback-länk så informationen finns kvar, men samtidigt så ligger länken till den oseriösa sidan kvar. Att radera länkarna för hand skulle ta lång tid varför det skulle vara bra om det kunde göras av en bot, men jag förstår samtidigt att det kan vara problematiskt. Hur tycker ni att vi ska gå till väga? Sveriges ornitologiska förenings nuvarande adress är http://birdlife.se. --AHA (diskussion) 6 maj 2019 kl. 15.46 (CEST)

Jag tittade lite på vilka olika länkar som finns. Av cirka 6 200 länkar till sajten är det cirka 5 700 som gå till en och samma sida, den här listan med namn. Dessa 5 700 länkar bör kunna fixas på ett och samma sätt. Frågan är då om länken till sofnet.org helt enkelt ska tas bort och den existerande länken till arkivet, den jag använde ovan, vara kvar. Eller finns samma/motsvarande sida på den nya sajten, birdlife.se. Och i så fall kanske man ska se till att den sidan redan från början arkiveras och det är denna nya arkivlänk som finns kvar i alla artiklarna. Det beror väl på om länken ska betraktas som en källa till det som står i artikeln, då är det bra om den är fryst/arkiverad, eller om den ska vara en ingång till en ständigt(?) uppdaterad sida på birdlife.se och där det inte gör något om "gamla sanningar" försvinner. --Larske (diskussion) 6 maj 2019 kl. 19.10 (CEST)

BirdLife.se verkar numera ha namnlistorna som ett antal pdf-filer: Icke-tättingar, Tättingar, Utdöda före 1500, Familjer och Ordningar. Jag har bara tittat på några få av de nuvarande länkarna men det verkar gå att byta rakt av. Listorna är versionsnumrerade så man kanske bör införa en mall som mellanled för att kunna uppdatera alla artiklar från ett ställe när det kommer nya versioner. Man skulle också kunna arkivera för att bevara gamla listor. Plumbum208 (diskussion) 6 maj 2019 kl. 19.57 (CEST)

Notlänkar för trivialnamn för arter bör hänvisas till Icke-tättingar eller Tättingar. Dock är jag osäker på om de nuvarande sofnet-länkarna är uppdelade på ett tydligt sätt utifrån dessa två katagorier? Om det inte är så bör vi istället länka till birdlife.se/tk/. --AHA (diskussion) 9 maj 2019 kl. 14.44 (CEST)

Sen på bollen här, men har i stor utsträckning försökt byta ut namnnoten mot BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter. Även länk till SOF:s raritetskatalog bör bytas ut, men det är så få så det kan göras manuellt. Silltruten (diskussion) 15 juli 2019 kl. 21.45 (CEST)

Läten i faktamallen

Borde inte faktamallen ha en parameter för läte? Jag lade in en lätesfil i artikeln Berguv och placerade den alldeles under faktamallen, men det skulle vara både snyggare och mer informativt att ha den i faktamallen, precis under bilden. Just berguvar ser man ju i princip aldrig, men man kan höra dem om natten. /Ascilto (diskussion) 12 maj 2019 kl. 18.54 (CEST)

Håller helt med! Jag har tidigare påpekat att läte borde ingå i taxoboxen, utan resultat. (I all välmening bör du dock be någon radera informationen här ovan om var berguven häckar eftersom de är mycket känskliga för störning under häckningen, minskar kraftigt i Sverige, är eftertraktade av äggtjuvar och officellt döljs häckningar när man rapporterar på artportalen.) Vänligaste, --AHA (diskussion) 12 maj 2019 kl. 19.23 (CEST)

Tack för svar, tog till mig. Ska lämna en begäran. - Dock är lokalen välkänd, mängder av fågelskådare tar vägen upp till vårt hus istället för rätt väg. /Ascilto (diskussion) 12 maj 2019 kl. 19.31 (CEST)

Ja, ok. Men alltid bra att ha livrem och hängslen när det kommer till vissa arter :-) --AHA (diskussion) 14 maj 2019 kl. 19.27 (CEST)

Kategorier för släkten

Hej, användaren Couiros22 var idag i färd med att kategorisera fågelsläkten enligt djurgeografiska regioner. Enligt det vad jag känner från andra djurgrupper så kategoriseras bara arter på detta sätt, men kanske vill ni som främst sysslar med fåglar ha även släkten med i kategorierna? Kanske bäst att ta upp det direkt med användaren. Jag påbörjade redan en diskussion och svaret kom på engelska. Vänligen, --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 oktober 2019 kl. 13.58 (CEST)

Spontant låter det inte alls som en bra idé att blanda släkten och arter i dessa kategorier. Kanske borde vi förändra kategorinamnen till "Fågelarter i palearktiska regionen" etc, för att undvika liknande saker i framtiden? --AHA (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 15.32 (CEST)

Ja, det låter vettigt. Så får botarna ett jättejobb på sig. Ställer vi samma fråga i diskussionen för djurprojektet eller kan vi vara djärv och ansöker robothjälp direkt? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 oktober 2019 kl. 15.44 (CEST)

Jämförelse mellan artikelomdirigeringar i svwp och svenska namn enligt BirdLife Sverige

Jag har jämfört de svenska namnen i (Excelversionerna av) Den officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter, version 13 utgiven 29 juli 2021 för Icke-tättingar och Tättingar med namnen på de svwp-artiklar som de vetenskapliga namnen omdirigeras till.

I de sorterbara tabellerna nedan finns de skillnader som jag har hittat.

• För de flesta skillnader finns det svenska namnet enligt BirdLife som en omdirigering till samma svwp-artikel som det vetenskapliga namnet är omdirigerat till, men för några namn saknas det en svwp-artikel (=rödlänk i tabellen) för det svenska namnet och i andra fall kanske omdirigeringarna behöver ses över. Hur är det till exempel med Apterygiformes som är omdirigerad till Struts? Är det korrekt?

• Några namn som Rödbrun karsttimalia och Grå karsttimalia verkar "omkastade" mellan BirdLife Sverige och svwp.

• I några fall verkar det finnas dubblettartiklar i svwp som i något fall kanske borde omdirigeras till "huvudfåran" om vi inte vill ha mer än en artikel om samma vetenskapliga namn.

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	nowiki	enwiki	frwiki	eswiki	itwiki
d:Q1060452	Tretömmad klockkotinga	29	Tretömmad klockkotinga	Treflikklokkefugl	Three-wattled bellbird	Araponga tricaronculé	Procnias tricarunculatus	Procnias tricarunculatus
d:Q10701970	Tretömmad klockkotinga	29	Tretömmad klockkotinga	Treflikklokkefugl	Three-wattled bellbird	Araponga tricaronculé	Procnias tricarunculatus	Procnias tricarunculatus
d:Q249695	Snårsångare	33	Snårsångare	-	Streaked scrub warbler	Dromoïque vif-argent	Scotocerca inquieta	Scotocerca inquieta
d:Q65196487	Orientsnårsångare	1	Orientsnårsångare	-	-	-	-	-
d:Q21962227	mangroveskogssångare	36	Gul skogssångare	-	Yellow warbler	Paruline des mangroves	Setophaga petechia	-
d:Q60967399	Mangroveskogssångare	1	Mangroveskogssångare	-	-	-	-	-

Jag vet inte hur pålitlig listan från BirdLife Sverige är, men utan någon kunskap om dessa namn tror jag mig ändå förstå att det finns en del felstavningar i listan där jag tror mer på stavningen i svwp. Exempel på detta är

• Ochotsksmygångare, som rimligen borde vara Ochotsksmygsångare
• Bladtangare , som rimligen borde vara Bladtangara
• Spetttangara, som rimligen borde vara Spettangara
• Cerradotagara, som rimligen borde vara Cerradotangara

Icke-tättingar (21 skillnader)

Tättingar (28 skillnader)

--Larske (diskussion) 16 augusti 2021 kl. 12.52 (CEST)

Omdirigering från Apterygiformes till struts är verkligen superfel och har aldrig varit rätt vad jag vet. Däremot räknades kivifåglarna förr (och antagligen fortfarande enligt IUCN) till ordningen strutsfåglar. Om det finns så här mycket stavfel i aktuell lista från BirdLife skulle de säkert bli glada för att få ta del av korrekturen. Listan uppdateras om jag minns rätt kontinuerligt av namnkommittén, men 100 fel är ju en frekvens på under en procent :D --oskila (diskussion) 18 augusti 2021 kl. 21.04 (CEST)

Superbra genomgång, stort tack för detta! Jag tar mig an diskrepanserna och feedbackar namnkommittén om korrekturfelen, stryker dem i listorna ovan när det är åtgärdat. Vissa av skillnaderna beror helt enkelt på att jag inte hunnit ta mig itu med de senaste namnändringarna (taiwan- och kinesisk niltava är ett sådant exempel). Andra skillnader beror på när en familj enbart innehåller en art. Exempelvis leder tallsmygar (en familj) till artikeln om både arten och familjen tallsmyg. När det också saknas en artikel för familjen eller ordningen och det bara finns en av den förra i den senare pekas det också.

En svårighet jag inte fått bukt med är hur man gör när det är olika artgränser mellan BirdLife Sveriges VP-lista och listan för namn på världens fåglar. Ett exempel är snårsångaren, som är uppdelad i orientsnårsångare och maghrebsnårsångare på VP-listan, men inte på världslistan. Där har jag valt att ha kvar en artikel om snårsnångaren, en om orientsnårsångaren (snårsångaren i begränsad mening) och en om maghrebsnårsångaren. Frågan är till vilken artikel det vetenskapliga namnet bör peka? Ett annat, omvänt, är mangroveskogssångaren och gul skogssångare som urskiljs som två arter av IOC som BirdLife Sveriges världslista lutar sig på (petechia respektive aestiva). I VP-listan inkluderas dock mangroveskogssångaren i gul skogssångare, då med latinska namnet petechia istället på den senare. --Silltruten (diskussion) 2 september 2021 kl. 16.22 (CEST)

Har nu briefat namnkommittén och tagit bort ur ovanstående lista (1) de fall av uppenbara korrekturfel som namnkommittén ska åtgärda (2) de fel på Wikipedia som är åtgärdade (där alltså namnen i namnlistan är de korrekta och (3) de fall där omdirigering är ett resultat av att det helt enkelt bara finns ett taxon, eller åtminstone en artikel i det taxonet (Trogonidae -> Trogoniformes eller hypokolier -> hypokolius). Fortsätter med de övriga och betar av! --Silltruten (diskussion) 2 september 2021 kl. 22.12 (CEST)

Ett sätt att hålla avsnittet "Utvalda artiklar" på projektsidan automagiskt uppdaterat

@AHA, Silltruten: Avsnittet Wikipedia:Projekt fåglar#Utvalda artiklar på projektsidan har inte uppdaterats på länge och avspeglar därför inte det aktuella läget för Utmärkta artiklar och Bra artiklar om fågelarter. Bland de 31 artiklar som listas som Utmärkta artiklar är bara omkring hälften som idag är Utmärkta. Å andra sidan har det tillkommit ett antal artiklar som idag är Utmärkta trots att de saknas i listan.

Ett bekvämt sätt att hålla en sådan lista aktuell utan att behöva redigera den när det tillkommer nya artiklar eller artiklar ändrar sin status är att använda en Listeria. Ett exempel på en sådan, där jag även har inkluderat Rekommenderade artiklar om fågelarter, finns här i Sandlådan.

En Listeria kan läggas antingen direkt på projektsidan eller, om den anses för skrymmande där, som en undersida som länkas från en mer tidsoberoende beskrivning på huvudsidan. Bilderna kan man ju göra mindre eller helt strunta i om man vill ha en kompaktare lista.

Tanken är att en Listeria skall uppdateras automatiskt varje dygn om någon ändring av status har skett, men den funktionen verkar ha "tagit en paus". Det är dock mycket enkelt att då och då klicka på länken "Uppdatera listan nu" som finns till höger ovanför listan. De som har sidan på sin bevakningslista blir också uppmärksammade på alla ändringar i Listerian och ändringen kommer med i Senaste ändringar vilket möjligen kan locka några nya deltagare till projektet. -- Larske (diskussion) 9 februari 2022 kl. 15.25 (CET)

Deltagarkategori

Hej! På Kategoridiskussion:Wikipedia:Projektdeltagare har det föreslagits att deltagarkategorier som inte används, t ex för att projekten är inaktiva, ska avvecklas. Om det här projektet fortfarande har nytta av Kategori:Wikipedia:Projekt fåglar - deltagare, svara här eller där så blir kategorin kvar. //Essin (diskussion) 23 juni 2023 kl. 15.14 (CEST)

@AHA, Tanzania, Silltruten: Pingar er eftersom ni är uppskrivna som deltagare och har redigerat nyligen. Är projektet aktivt? Om så, finns det något intresse för (den i nuläget tomma) kategorin? //Essin (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 22.42 (CEST)

Projekt fågel blir liksom aldrig klart – något inte minst Silltruten idoga arbete visar – men jag vet inte hur relevant själva projektsidan är? --AHA (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 11.28 (CEST)

Tre nya stycken behövs i strukturen: ”Forsknings‑ och nomenklaturhistoria” och ”Artnamnets och trivialnamnens etymologier” och ”Namn på svenska folkmål”

Högt ärade medwikipedianer!

I Sverige blir ofta de vetenskapliga namnens etymologier njuggt behandlade i texter om arter, liksom forsknings‑ och nomenklaturhistoria, och namn på svenska folkmål.

Jag föreslår tre nya rubriker i Wikipedia:Projekt_fåglar#Strukturförslag_för_fågelartiklar. Här nedan är en förkortad versions av strukturen, med mina föreslagna tillägg.

Jag har gjort tillägg som visar vad jag menar i Hjälmkakadua och i Geranium solanderi, som är en växt, men alla artartiklar borde ha de tre nya rubrikerna.

FLERA STYCKEN ÖVERHOPPADE

'''Svenskt artnamn''' (obestämd form singularis) (''vetenskapligt namn'') är …

== Utseende och läte ==
Färg, storlek m m

== Utbredning och systematik ==
=== Utbredning ===
Häckningsort, stann/flytt/strykfågel, m m

FLERA STYCKEN ÖVERHOPPADE

== Forsknings‑ och nomenklaturhistoria ==
Vem som först gav vetenskapligt namn; ändringar av vetenskapligt namn; viktiga bidrag till publiceringen av artens beskrivning och utbredning 

== [[Artnamn|Art#Konstruktionen_av_vetenskapliga_artnamn]]ets och [[trivialnamn]]ens [[etymologi]]er ==
Har släktet egen artikel skriv ”För släktnamnets” etymologi se (länk till relevant släkte här).” Om icke, ange släktnamnets etymologi. Sedan artepitets etymologi. Sedan alla trivialnamns etymologier; om arten bara finns utanför svenska språkområdet, kan information ges om viktiga trivialnamn på andra språk. Om trivialnamn uppenbart saknar etymologier värda att nämna, modifiera rubriken till ”Artnamnets etymologi och trivialnamn”. Länka alltid orden [[etymologi]], [[släktnamn]], [[artepitet]] och [[trivialnamn]]. Wikilänka alltid från ordet ”artnamn” till Art#Konstruktionen_av_vetenskapliga_artnamn.

== Namn på svenska [[folkmål]] ==

== Arten och människan ==
Kulturhistoria m m

== Status och hot ==
Status, hot 

OCH SÅ VIDARE, SOM I NUVARANDE STRUKTURFÖRSLAG

Med utmärkt högaktning

Jan Arvid Götesson (diskussion) 6 november 2023 kl. 09.42 (CET)

Jag ändrar nu i strukturförslaget enligt mitt förslag, eftersom ingen invänt. Jan Arvid Götesson (diskussion) 1 december 2023 kl. 20.51 (CET)

Jag har ett förslag till för strukturen. Det vore naturligt att beskriva underarter tillsammans med utbredningen, eftersom beskrivning av utbredningen av en art i de flesta fall blir en beskrivning av underarter, och dessa två ämnen kan knappast skiljas åt. Högre taxa, evolution och släktskap med andra taxa beskrivs helst efter Ekologi och levnadssätt. Det vore bäst att låta de första stycken beskriva arten – Utseende och läte, Utbredning och underarter, Ekologi och levnadssätt – och först därefter beskriva evolution, släktskap, forskningshistoria med mera. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 december 2023 kl. 06.10 (CET)

Slutlig sammanfattning av mina strukturförslag. Jag har funderat länge på strukturen, och tycker nu att jag har fått till ett logiskt förslag. Det logiska ligger i att stoffet blir ordnat i tre stora sjok:

1. Arten som den är i dag (Utseende och läte, Utbredning och underarter, Ekologi och levnadssätt, Biotop och habitat, Häckning, Föda,
2. Människans utforskning av arten (Evolution och systematik, Nomenklatur‑ och forskningshistoria, Namns etymologier
3. Arten och människan Status och hot (tyvärr beror ju status nästan alltid på Homo sapiens, Kulturhistoria, Folkmålsnamn m. m.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 december 2023 kl. 06.49 (CET)

Hej Jan Arvid Götesson! Du kanske kan invänta att göra ändringar i strukturförslaget tills några andra som redigerar mycket djur och växtartiklar har sagt sitt? En idé hade varit att pinga in några? Jag förstår dina intentioner och håller med om en hel del - dock blir det svårt att skriva om underarter och inte skriva om systematik. Se exempelvis på artiklar om artkomplex, som ärtsångare. Inom definitionen av systematik ingår utbredning, varför jag tycker att det är självklart att de måste beskrivas parallellt. "Arten som den är idag", som du skriver, är enligt mig en föråldrad syn på naturen. Arter är i flux - artbildning pågår hela tiden – och det som definieras som en art är en mänsklig konstruktion. Däremot kan jag se att forskningshistoria och historiska genomgångar över hur vetenskapen sett på taxonet status, läggs under en egen underrubrik. Kanske till och med under huvudrubriken "Taxonet och människan". --AHA (diskussion) 21 december 2023 kl. 12.06 (CET)

Jag pingar in @Silltruten: i diskussionen, eftersom det idag är han som redigerar flest fågelartiklar. --AHA (diskussion) 21 december 2023 kl. 12.11 (CET)

”Arten som den är i dag” var en dålig formulering av mig. Men jag använde ej de orden i i strukturförslaget. Man kan ändra till Arten/artkomplexet/taxonet i sig och dess variabilitet eller dylikt – vilket fortfarande icke är ett rubrikförslag, bara min sammanfattning på, vad de första styckena i en djur artikel vanligen handlar om. Det jag ville fånga med formuleringen var, att läsaren väntar sig att finna detta först:

• hur arten ser ut och låter
• var arten finns (vilket leder till artkomplexfrågor, vilket troligen är en nyhet för många läsare)
• hur arten lever

Så skrivs ju artiklar redan idag, som i Bofink. Där kommer först saker som man kan se i naturen, tillsammans med AKTUELLA uppgifter om artkomplexfrågor. Äldre systematik på artnivå/artkomplexnivå omnämns i Bofink med ordet ”traditionellt”, inte med detaljer.

Där finns två poler i informationen om en art (eller ett artkomplex) Viss information är observerbar och människo-oberoende: kungsgjusen flyger i luften, kungspingvinen ej; kungspingvinen finns ej på Hokkaido, men det gör fiskgjusen.

Annan information är historisk och människo‑beroende: auktor, namns etymologier. Etymologi, forskningshistoria och dylik människo‑beroende information vill jag införa mer av, men efter den observerbara informationen.

Systematik på artkomplexnivå är delvis ”mänsklig konstruktion”, men har en observerbar grund. Högre systematik är också mänsklig konstruktion; bland annat måste man ju ha en teori om evolution för att bedriva systematik i modern mening. Men rekonstruerad evolution är till stor del människo-oberoende fakta.

Min tanke var, att försöka flytta det människo‑beroende stoffet nedåt, och det människo‑oberoende stoffet uppåt, förutom att man självfallet måste inleda artikeln med artens namn.

Låt mig nämna ett exempel på information, som jag skulle flytta. I Röd glada läser vi, efter, utseende, läte och utbredning dessa ord:

”Röd glada beskrevs första gången taxonomiskt 1758 av Carl von Linné i hans verk Systema naturae under det vetenskapliga namnet Falco milvus.

Röd glada delades 1995 upp i de två underarterna M. milvus och M. fasciicauda av Hazevoet, men denna uppdelning är omdiskuterad och stöds inte av auktoriteter som exempelvis BirdLife Taxonomic Working Group.

Den röda gladan kan hybridisera med brun glada…” och så vidare.

Informationen om Carl von Linné och Systema naturae och årtalet 1758 är ”historisk” information, som avbryter presentationen av den ”observerbara” informationen.

Jag föreslår alltså, att grupperna ”observerbar” information och ”historisk” information behandlas i den ordningen, i möjligaste mån. ”Observerbar” information är information som fortfarande vore aktuell, om Homo sapiens doge ut, och gröna marsmänniskor komme i ett flygande tefat, och började på ny kula med naturforskning på jorden. Att vi observerar populationer, och brottas med artkomplexfrågor, är till betydande del människo‑oberoende information; marsianska biologer skulle nog ha ett artbegrepp, och skulle nog välja mellan ungefär samma alternativ som vi, även om de skulle bestämma sig för lite annorlunda artindelning.

Jag har inte en föråldrad syn på naturen. Min tanke var, att där finns två frågor inom systematiken. Den första frågan är, hur vi människor förstår artkomplexen. Den frågan blir en fråga om underarter, eventuell en fråga om uppdelning i två eller flera arter, och en fråga om populationernas utbredning. Här finns förvisso mänskliga konstruktioner. Men det vi kallar artkomplex har oftast en yttre gräns, som inte är en mänsklig konstruktion. Arter är i flux i det långa loppet, men vi lever i ett geologiskt ögonblick. En ärtsångare ingår, i vårt geologiska ögonblick, i ett komplex, som objektivt är angränsat från andra fåglar, oberoende av mänskliga konstruerade kategorier. Min tanke var, att artkomplexsystematiken må behandlas tillsammans med ”utbredning”.

Men där finns också en lite högre systematik, som handlar om tydligt åtskilda taxas evolution. En fråga om lite högre systematik är frågan, om vilken klad som är systerklad till artkomplexet ärtsångare? Jag menade, att den sortens frågor skulle kunna behandlas kortfattat efter att läsaren i de första styckena får fakta och hur det ligger till med arten/artkomplexet i vårt geologiska ögonblick. Det mesta av sådan högre information om systematik skulle finnas i artiklar om släktet, familjen och högre taxa. Men i artikeln Fläckpardalot har jag skrivit, att ”Eftersom den tidigare erkända arten Pardalotus xanthopygus nu räknas som underarten Pardalotus punctatus xanthopyge blir den närmaste släktingen tasmanpardaloten.” Det är ju en uppgift om systematik, som ligger på en högre nivå än artkomplexsystematiken. Därför skrev jag in den längre ner i Fläckpardalot.

Jag har nu skrivit ”systematik över artnivå” i beskrivningen av innehållet i min andra avdelning, som jag kallat ”Människans utforskning av arten”. Sådan systematik är ju en fråga om att försöka rekonstruera evolutionens historia med indirekta metoder, medan artkomplexfrågorna dessutom kan utforskas genom att man direkt studerar hur individer och populationer beter sig i dag, hur lika deras DNA är, med mera.

Ursäkta min mångordighet om systematik. Mitt huvudärende var inte placeringen av uppgifter om systematik. Mitt huvudärende var:

• att släktnamns och artepitets etymologier noggrant behöver utredas i artiklar, inklusive att ange grekiska ord med grekiska alfabetet, eller kinesiska ord med kinesiska tecken, när det är aktuellt.
• att forskningshistorien behöver beskrivas, med uppgifter om första beskrivning, auktorer, årtal, med mera.
• att mycket information skall finnas med om trivialnamn och deras etymologier, folkmål och dylikt.

Ovannämnda frågor ofta blir njuggt behandlade i de flesta publikationer, icke blott på Wikipedia. Många biologiintresserade vet inte vad pardalotus, harpalyce, bothriochloa, delosperma och crocea betyder, för att nämna några saker, som jag nyligen skrivit in i Wikipedia. Jag studerar aldrig en art, utan att studera och memorera släktnamnets och artepitetets etymologier.

Min modifierade gruppering av stoffet är:

1. Arten/artkomplexet/taxonet i sig och dess variabilitet (Utseende och läte. Utbredning; Aktuell systematik för eventuella underarter och artkomplex – övergivna synsätt på systematik nämns kortfattat. Ekologi och levnadssätt: Biotop och habitat; Häckning, Föda,
2. Människans utforskning av arten (Evolution och systematik över artnivå med hänvisning till artiklar om högra taxa. Nomenklatur‑ och forskningshistoria. Namns etymologier.
3. Arten och människan Kulturhistoria, folkmålsnamn m. m.. Status och hot.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 december 2023 kl. 06.25 (CET)

Hej igen Jan Arvid Götesson! Tack för klarläggandet.

Jag håller med dig om:

• att släktnamns och artepitets etymologier noggrant behöver utredas i artiklar, inklusive att ange grekiska ord med grekiska alfabetet, eller kinesiska ord med kinesiska tecken, när det är aktuellt.
• att forskningshistorien behöver beskrivas, med uppgifter om första beskrivning, auktorer, årtal, med mera.
• att mycket information skall finnas med om trivialnamn och deras etymologier, folkmål och dylikt.

Alla dessa punkter tycker jag passar bra under huvudrubriken "Taxonet och människan". Däremot anser jag att delar av systematiken behöver komma tidigare i artikeln - speciellt i artiklar om taxon där systematiken är komplex eller omdiskuterad, för annars blir det obegripligt.

Jag fortsätter att invänta @Silltruten:s åsikter i frågan eftersom jag tror att han kan ha bra tankar om detta. Mvh --AHA (diskussion) 22 december 2023 kl. 09.17 (CET)

Jag skulle gärna ha allting, som har med systematik och evolution att göra, på samma ställe i en artikel. Men jag undrade ovan, huruvida risken finns, att det blir avbrott i informationsflödet? Om man noggrant redovisar övergivna synsätt på systematik, och släktskap med andra arter, då blir det ju mycket läsning, innan man kommer fram till de observerbara egenskaperna. Eftersom systematik drar till sig en massa intressant information om evolution, befarar jag att långa, genomarbetade artiklar om arter kommer att ha väldigt mycket information innan texten kommer fram till var djuret gör och äter.

Men min tanke att ha bara den nödvändigaste artnivåsystematiken högt upp i artikeln, och ha evolution längre ner, är nog omöjlig.

Att jag alls skrev om systematik var en bieffekt. Egentligen ville jag poängtera, att det vore bra, om strukturförslaget sade tydligare, att den mänskliga sidan av kunskapen om arten behöver beskrivas. Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 december 2023 kl. 11.09 (CET)

@AHA Jag föreslår att jag ändrar tillbaka, så att systematikfrågor bara nämns på ett ställe i strukturförslaget. Det vore ingen förhastad ändring, eftersom jag bara tar tillbaka min ändring. Det kan inte hjälpas, att en utförlig artikel kommer att ha information om djurets levnadssätt ganska långt ner. ”Systematik och evolution” kan ju bli ett långt stycke.

Frågan är, hur strukturen skall hantera, att systematik i många fall handlar om två olika saker: dels underartsindelning, dels släktskapen med andra arter och taxa. Älgar och några andra artiklar har rubrikerna ”Inre systematik” och ”Yttre systematik” för de två sakerna. ”Inre systematik” och ”Yttre systematik” är tydligen lån från tyskspråkiga Wikipedia, men är inte etablerade facktermer. Jan Arvid Götesson (diskussion) 25 december 2023 kl. 00.47 (CET)

Ändra tillbaka så länge. Det blir ju väldigt mycket arbete ur som helst med en ändring i strukturen, så vi kanske ska ta det lite pö om pö, och sen får vi väl se hur det utvecklas. Fortsatt trevlig julhelg! --AHA (diskussion) 25 december 2023 kl. 13.25 (CET)

Hej! Vilket trevlig engagemang för struktur i fågelartiklarna! Jag tycker du har fina förslag. Håller med AHA om att systematik bör framgå tidigare, eftersom exempelvis utbredning hänger på den valda systematiken. Följande ordning har jag jobbat med: utseende+läte, utbredning+systematik, levnadssätt, status & hot (tycker jag bör vara fristående, inte alltid att arten minskar på grund av människan) och människan (med underavdelningar taxonomisk historia, namn och kultur om relevant). Indelningen i ytterligare underrubriker kan behövas för stora artiklar, men det kan kännas upphackat om artikeln är kort, vilket de flesta ju är. Silltruten (diskussion) 31 december 2023 kl. 08.53 (CET)

Med det sagt, här kommer min större invändning mot det hela, nämligen om det verkligen är på just enhetlig struktur som vi bör rikta vår energi. De största problemen på svenska Wikipedia, även bland fåglarna, är snarare dels informationsbrist, dels ålderstigen information. Även om jag svettas på så är det ruskigt mycket jobb att bara utöka och uppdatera. Jag har jobbat i flera år med detta, ändå är det långt kvar till att varje fågelart har ens rudimentär och korrekt information om utseende, utbredning, systematik och status. Det vill säga, jag uppskattar ditt engagemang, men tror den skulle göra störst nytta med att expandera artiklarna! Silltruten (diskussion) 31 december 2023 kl. 08.53 (CET)

Jag skall fatta mig kort!

1. Systematik må komma tidigt och sammanhållet – alla är överens.
2. Staus och hot på rubriknivå nummer 2 – håller med om det.
3. Att fastställa en enhetlig struktur är inte slöseri med energi, tycker jag, eftersom arbetet är litet jämfört med att förbättra tusentals fågelartiklar, och vinsten med en enhetlig struktur vore stor (tycker jag). Vi kan lika gärna fortsätta lite till med strukturen.
4. Jag skriver artiklar nästan enligt Silltrutens ovan beskrivna ordning. Enda skillnaden är att jag har Forsknings‑ och nomenklaturhistoria högre upp, efterföljt av etymologier. Orsaken är att nomenklaturhistoria traditionellt är en del av vetenskapen, medan Arten och människan skulle kunna handla om ovetenskapliga saker, som vidskepelsen att härfågeln förebådar krig.
5. Se på Hjälmkakadua, som jag har nyss redigerat. Vad skulle behöva ändras i strukturen som jag har i den artikeln?
6. Upphackning med underrubriker i korta artiklar är inget problem, tycker jag. Hjälmkakadua är fortfarande lite kort, men underrubrikerna stör inte, enligt min mening. Jan Arvid Götesson (diskussion) 31 december 2023 kl. 14.56 (CET)

Nystart?

Inspirerad av @Jan Arvid Götessons engagemang i struktur, vad sägs om en kollektiv nystart av Projekt fåglar? Jag har pillat på i mitt eget hörn, med två mål: (1) att expandera alla artartiklar till att omfatta åtminstone det allra enklaste med utseende, läte, levnadssätt, utbredning, systematik och hot; och (2) att hålla dem á jour, helst med de senaste forskningsrönen, åtminstone så felaktigheter undanröjs (ny hotstatus, ändrad systematik, nya namn). Jag inser att det är övermäktigt och behöver dels hjälp, dels är allt roligare när man gör det tillsammans.

Det som först behövs göras är att bygga en struktur här på Projekt-sidan för att lista saker som behöver åtgärdas akut, rena felaktigheter. Så kan vi bocka av dem tillsammans. Jag är inte så haj på vad som vore bäst där, tror @AHA att du kan hjälpa till? Vi skulle också kunna rensa och uppdatera här på projektsidan och ta bort irrelevant information eller gamla länkar. Även en struktur för vilka artiklar som bör expanderas kan vara bra, likt den vi haft för svenska arter, men är ju hemskt utrymmeskrävande om alla världens arter, släkten, familjer och ordningar ska in. Silltruten (diskussion) 31 december 2023 kl. 09.06 (CET)

Hej Silltruten och gott nytt år! Ja, det är tidskrävande att hålla så här många artiklar ajour med alla små förändringar som hela tiden sker inom fältet. Om vi ska ha någon form av möjlighet att uppdatera artiklarna på ett strukturerat sätt så skulle jag nog välja att gå efter systematiken. Vi börjar med Struthioniformes, går igenom de artiklarna och bockar av dem (lite enkelt att börja med något litet) och går senare vidare till Rheiformes osv, osv.

Då skulle vi kunna göra listor lik dessa:

• Kort: Artikeln som helhet är för kort eller någon av de viktigare avsnitten saknas eller är för kort.
• Ok: Artikeln som helhet tar upp de viktigaste aspekterna och inget avsnitt saknas.
• Ok+: Artikeln håller en kvalitet som räcker för rekommendering, eller högre kvalitetsbedömningar.

F, S, A etc står för familj, släkte, art...

Strutsfåglar

Artikel	Saknas	Stub	Kort	Ok	OK+	Bra	Utmärkt
F Strutsar
A struts
A Somaliastruts

Nanduer

Artikel	Saknas	Stub	Kort	Ok	OK+	Bra	Utmärkt
F Nanduer
S Protorhea
A Större nandu
A Mindre nandu

(Jag lade in Protorhea bara för att visa den möjligheten. Det är ju ett utdött släkte som vi kanske borde lämna därhän).

Mina intervall när jag redigerar är väldigt ojämna – ibland redigerar jag mycket ibland inte alls under ganska lång tid, så jag kan inte ta på mig något specifikt utan jobbar mer "luststyrt". Ska vi ta på oss detta projekt på ett strukturerat sätt så kommer vi behöva vara några stycken som hjälps åt. --AHA (diskussion) 3 januari 2024 kl. 08.41 (CET)

Svenskspråkiga Wikipedias största problem är att skribenterna är få. Det vore bra att gå efter systematiken, men det skulle taga många år – vilket inte är något hinder för att börja!

Fast jag har en fråga om förslaget att gå efter systematiken. Frågan är vilka noder i det fylogenetiska trädet, som vi skulle skriva artiklar om. Alla klader och alla noder i det fylogenetiska trädet finns på riktigt, fast vi har inte bevisat alla detaljer i det fylogenetiska trädet. Där finns i princip inget skäl, varför vi skulle skriva bara om de klader, som benämns med de enklaste nivåbeteckningarna, som ”släkte” och ”familj” och ”ordningȝ. En klad, som just nu av de flesta kallas en ”tribus” eller en ”underfamilj” eller en ”överfamilj”, eller är en klad utan rang, skiljer sig i princip inte från de klader, som ju nu kallas släkten eller familjer eller ordningar. Om vi har en artikel om Struthioniformes skulle vi kunna ha en artikel om dess systerklad Notopalaeognathae, som av nu levande fåglar, innehåller Rheiformes, Tinamiformes, Apterygiformes, Casuariidae och Dromaiidae.

Jag tycker fortfarande, att överenskommelse om struktur icke är slöseri med tid. I Hjälmkakadua har jag inarbetat det viktigaste som sagts om struktur: all systematik under samma andranivårubrik, och Status och hot som eget stycke med andranivårubrik. Har ni någon invändning mot strukturen i Hjälmkakadua? Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 januari 2024 kl. 07.26 (CET)

Diskussionen har avstannat, vilket beror på att skribenterna på svenskspråkiga Wikipedia är få. Heder åt er som som redigerat hundratals och tusentals fågelartiklar, men någon nystart sker ej. Jag har under en tid försökt avsluta mitt diskuterande, eftersom användarna låter ett rasistiskt skrivsätt om Sveriges nationella minoriteter råda på svenskspråkiga Wikipedia. Jag slutar nu diskutera på svenskspråkiga Wikipedia. Jag gör några justeringar i strukturförslaget, som ni andra föreslagit eller stödjer, så vitt jag förstår. Jan Arvid Götesson (diskussion) 24 januari 2024 kl. 00.19 (CET)