Wikipediadiskussion:Geografiska namn

Senaste kommentaren: för 1 år sedan av Essin i ämnet Geografiska namn med väderstreck

Platser i Danmark och Norge redigera

Jag har formulerat riktlinjer utifrån TT-språket, där man rekommenderar att de danska/norska tecknen æ och ø inte byts ut mot svenska tecken. Undantag är namn som har en vedertagen svensk form - en något subjektiv bedömning, i vilken man rekommenderar att använda NE som normerande. NE använder svensk namnform endast för Köpenhamn och Själland. /dcastor 6 januari 2006 kl.13.37 (CET)

Föreslagen riktlinje redigera

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Förslag om policy och riktlinjer

Riktlinjer behövs. Det finns kontroversiella punkter, bland annat när det gäller Indien, se Konflikten om ändringar av stadsnamn i Indien. /Yvwv [y'vov] 4 mars 2006 kl.16.55 (CET)

Visst, alla namngivningssidorna är självklara riktlinjer. Att vissa stycken är kontroversiella hindrar inte detta. // habj 5 april 2006 kl.08.39 (CEST)
Undersidor till riktlinjer passar bättre att märka upp som supplement med mallen {{Supplement}} tycker jag. MiCkE 27 mars 2008 kl. 10.44 (CET)Svara

Särskiljning redigera

Jag noterade att "nykomlingen" Nicola (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) skrev [1] och undrar därför om det nu är fritt fram att själv välja särskiljningssätt för geografiska begrepp --Rosp 3 maj 2007 kl. 18.50 (CEST)Svara

Städer på Filippinerna redigera

De officiella namnen på filippinska städer börjar antingen på City of... eller avslutas med City. Jämför City of Antipolo och Quezon City. För artikelnamn på svenska wiki föreslår jag att i de fall de officiella namnen börjar på City of... så stryker man detta och sätter enbart huvudnamnet (City of Antipolo blir då Antipolo). I de fall City kommer efter namnet så låter man detta stå kvar, vilket då ger exemplet Quezon City oförändrat. Dock, på engelska wiki sätter man konsekvent City som tillägg för alla filippinska städer, oavsett namnets officiella form, och hävdar att vilket som är korrekt. Vilket är bäst att gå efter, för svenska wiki? --Pjred 3 maj 2007 kl. 20.01 (CEST)Svara

Vet inget om Filippinerna, men för städer i Ostasien tar man bort ändelser som bara specificerar administrativ indelning (Osaka, inte Osaka-fu). Detta gäller även namn på städer i de flesta länder, och jag kan inte tänka mig att någon utlandskorre skulle rapportera att han befann sig i "City of Antipolo". --Idrougge 3 maj 2007 kl. 20.10 (CEST)Svara
Det är ungefär min uppfattning också, att City of... enbart hör hemma vid ett förtydligande av det officiella namnet. Jag är dock osäker på hur man ska behandla stadsnamnen när man lägger in artiklar på svenska wiki. Jag själv skulle nog i exemplet City of Antipolo (och liknande fall) enbart använda Antipolo, medan t.ex. engelska wiki lägger till City vilket ger Antipolo City. Därför bör man kanske arbeta fram en riktlinje för svenska wiki, så att artikelnamnen för filippinska städer följer en något så när konsekvent linje. --Pjred 3 maj 2007 kl. 21.20 (CEST)Svara
Jag, som har varit på Filippinerna vid ett par tillfällen och intresserar mig för landet, finner den föreslagna hanteringen rimlig. Alternativet är att följa engelska Wikipedia. Huvudsaken är att huvudordet, det egentliga namnet, kommer först i uppslagsordet, vilket om inte annat är i enlighet med POMMF. Fernbom2 25 september 2009 kl. 15.40 (CEST)Svara

Diskussion från WP:BOÅ redigera

Att skriva in kommuninv. antalet i ortsartikeln är en OK lösning, för tillfället. En annan lösning är att länka Umeå till Umeå (olika betydelser) enligt mitt tidigare förslag. Nackdelen är att den då blir inkonsekvent med andra tätorter. /Mikael Lindmark 9 januari 2008 kl. 14.28 (CET)Svara
Den nackdelen är tyvärr alldeles för stor, med tanke på problemets omfattning --Rosp 9 januari 2008 kl. 14.42 (CET)Svara
Jag vet inte hur många gånger jag har återställt befolkningssiffror när användare inte gjort skillnad på tätorten och kommunen. Problemet finns i alla artiklar om tätorter med samma namn som en kommun, och en eventuell lösning borde införas konsekvent.Sjö 9 januari 2008 kl. 15.11 (CET)Svara
En hållbar lösning är att slå ihop tätort och kommun i samma artikel, eftersom man oftast kopplar ihop dem --Rosp 9 januari 2008 kl. 15.20 (CET)Svara
Lättaste lösningen är, som nämnts ovan, att i alla tätorter som har en kommun med samma namn även nämna kommunens befolkning. Detta är en vanlig missuppfattning i kommuner med större städer som huvudorter. En dålig lösning vore att slå ihop artiklarna, eftersom de inte behandlar samma ämne. /Grillo 9 januari 2008 kl. 15.21 (CET)Svara
Grillos förslag är utmärkt. Eventuellt kan man dubblera invånaruppgifterna även i artikeln om kommunen. /Lars Törnqvist 9 januari 2008 kl. 15.26 (CET)Svara
Grillo har helt rätt, sammanfogning har dessutom diskuterats tidigare och ej införts --Rosp 9 januari 2008 kl. 15.28 (CET)Svara
En annan lösning (som kräver omfattande arbete) är att redirecta ortsnamnen till kommunartiklarna, och lägga krockande tätortsartiklar som Xstad (tätort). Det kan kanske vara pommf, då tätortsbegreppet mest används i statistiska sammanhang. Men en sådan ändring (eller en ändring så som Mikael Lindmark föreslår) borde i så fall först diskuteras på lämpligt ställe, t ex Wikipediadiskussion:Namngivning/Geografi. --  boivie  9 januari 2008 kl. 15.32 (CET)Svara
Kan vi flytta denna diskussion till Wikipediadiskussion:Namngivning/Geografi? Annars rinner väl frågan ut i sanden (igen). /Mikael Lindmark 9 januari 2008 kl. 17.02 (CET)Svara
Nej tack, i de flesta kommuner som inte består av en större huvudort och flera mindre landsorter skulle det leda till enorm förvirring, och skulle dessutom bryta mot principen om särskiljningar. /Grillo 9 januari 2008 kl. 20.08 (CET)Svara
Ursäkta om jag bryter in här men jag har följt diskussionen lite. Ett förslag från min sida kan ses i artikeln Örnsköldsviks infobox där båda siffrorna finns presenterade. Indianarrow 9 januari 2008 kl. 22.01 (CET)Svara

(Börjar om) Inget dumt förslag alls. Sjö 9 januari 2008 kl. 23.03 (CET)Svara

Man kan ju till exempel lägga in invånarantalet för kommunen som ett valbart värde något underställt tätortsbefolkningen. Samtidigt kanske man kan lägga in ett värde för storstadsområdet, även om det bara är tre tätorter i Sverige som har något liknande. -- JIESDEO 9 januari 2008 kl. 23.12 (CET)Svara
Om än inte idealiskt tycker jag att varianten Umeå (olika betydelser) fungerar.

Men lika problematiskt är att välja vad som ska publiceras var. Själv tycker jag det är rimligt med byar, kommundelar, sjöar etc under "kommun", medan stadsdelar och gator känns mer tätort. Några kommuner skiljer också på "administrativ historia" (t.ex. från socken till kommun) och allmän historia (i regel tätorten) Politiska förhållanden hör ju kommunen till. Etc. En praxis vore praktisk. -- Användare:Mickeno 16 januari 2008 kl. 18.52 (CET)Svara

Platser i X eller Xs platser? redigera

Finns det en konsensus i om listor/kategorier över platser i städer (o.dyl) ska ha stadens namn först eller sist? Ska det alltså heta 1) Stadsdelar i Stockholm, Byggnader i Göteborg och Torg i Malmö eller 2) Stockholms stadsdelar, Göteborgs byggnader och Malmös torg? Det verkar som 1 är vanligare och Kategori:Stockholms stadsdelar och Kategori:Göteborgs skulpturer är avvikare? Upprensning kräver nog robotjobb, men jag vill gärna ha en åsikt innan jag fortsätter att precisera kategorierna i Kategori:Malmö. / JT 30 december 2008 kl. 00.05 (CET)Svara

Namn på administrativa enheter redigera

Med anledning av denna och denna diskussion vore det bra om man kan komma fram till hur vi ska göra med artikelnamnen för administrativa enheter i olika länder. Jag tänker på områdestyper som arrondissement, county, departement, distrikt, grevskap, guvernorat, kommun, prefektur, provins, och så vidare. Och, jag tänker i första hand på de administrativa enheter som är uppkallade efter en stad. Om vi tar Rysslands oblast som exempel så namnges dessa för närvarande utan genitiv-s, som exempelvis Kirov oblast, Kostroma oblast, Kurgan oblast och så vidare. Mitt förslag är att i stället följa den regel som vi följer för exempelvis Sveriges kommuner. För kommunerna gäller att om grundnamnet slutar på vokal ger det inget genitiv-s, t.ex. Malmö kommun, Arvika kommun och så vidare. Om grundnamnet slutar på konsonant ger detta ett genitiv-s, t.ex. Kristianstads kommun, Lunds kommun, Sundsvalls kommun. Vi bör kanske, för att vara konsekventa, följa denna regel även för administrativa enheter i andra länder? Exemplen jag gav ovan för ryska oblast skulle då ge stavningarna Kirovs oblast, Kostroma oblast och Kurgans oblast. Tankar?--Pjred 3 maj 2009 kl. 11.07 (CEST)Svara

Jag tror att detta är ett bra förslag, i alla fall för oblasten. Sv-wp har som sagt haft som standard att skriva detta utan genitiv-s, men jag tror inte att det egentligen bygger på något utan att det bara är överfört ifrån en-wp. Det är synd att det inte verkar finnas någon vedertagen svensk standard för detta. Den andra frågan som diskuteras är ju vilka namn för administrativa enheter som kan skrivas på motsvarande sätt som svenska län och kommuner (alltså t.ex. Uppsala län med två ord) och för vilka detta inte fungerar (t.ex. "New York delstat"); det känns mycket bättre för oblast än för t.ex. distrikt och region, varför jag undrar om det kan ha något att göra med hur pass hemmastatt ordet är i svenskan. /Fenix 3 maj 2009 kl. 11.50 (CEST)Svara
Som du skriver: det finns nog ingen svensk standard för detta. Tyvärr. Regeln om med eller utan genitiv-s är normen för svenska kommuner, så jag tänkte att den kanske bygger på någon mer allmän grammatisk eller terminologisk regel som kan överföras till utländska områden också. Om ingen kan visa på något sådant så kanske man får göra som hittills: ta varje fall för sig.--Pjred 3 maj 2009 kl. 15.43 (CEST)Svara
Jag anser att när det gäller Rysslands oblast så ska de stå utan genitiv-s. Calle Widmann 3 maj 2009 kl. 22.18 (CEST)Svara
Ett drygt år senare blandar jag mig i. Finns det något exempel på att man i svenskan skriver utan genitiv i sådana här fall (utom vid slarvig översättning från i första hand engelska – exempelvis oblastnamnen står ju med böjning -ая på ryska wikipedia)? För mig låter det väldigt underligt med Irkutsk oblast etc. Vi skriver ju Nyköpings kommun, Västerbottens län, Älvsborgs fästning, Köpenhamns amt, Berlins katolska ärkestift etc. Alternativet är om- eller ihopskrivningar i stil med Washington (delstat) och Beratdistriktet. /Dcastor 22 augusti 2010 kl. 00.38 (CEST)Svara
Jag tycker nog vi bör ha en praxis för att förhindra att formerna med och utan genitiv-s blandas. Blandning finns vad gäller Norges fylken och kommuner. Här dominerar formen utan genitiv-s men det förekommer också ett antal med genitiv-s. Jag gjorde en ändring av kategorin Finnmark till Finnmarks fylke och det blev upprinnelsen till diskussion. Diskussioner förekommer också om detta i Diskussion:Hedmarks fylke, Diskussion:Bærums kommun samt Kategoridiskussion:Norges kommuner. /Sendelbach 26 april 2011 kl. 09.14 (CEST)Svara
Jag tror att diskussionen blandar ihop två olika frågor:
  1. Skall vi använda norska eller svenska namnformer i Norge (och motsvarande för Danmark och Island)? Detta kan påverkas av huruvida den svenska namnformen är etablerad (och man bör antingen använda det norska namnet, med norsk stavning, eller ett svenskt namn).
  2. Gäller regeln om genitiv utan s (Uppsala slott) också för nybildningar och i svenskan icke-etablerade namn (ryska oblast)? Genitiv-s används normalt också efter vokal om det inte gäller hävdvunna fasta sammansättningar.
De är förstås praktiskt om artikelnamnen bildas på standardiserade sätt, i synnerhet då det gäller masskapande av artiklar om administrativa enheter, men ett gott och korrekt språk tycker jag är viktigare.
--LPfi 26 april 2011 kl. 10.37 (CEST)Svara
Med anledning av [2] och [3]: Jag uppfattar att det ovan råder konsensus kring att svensk genitivbildning bör användas. Inget argument har framförts emot. Och om vi skall skriva till exempel norska kommunnamn utan genitivändelser så måste vi rimligen vara konsekventa och skriva hela kommunnamnet på norska, alltså "... kommune". /Dcastor 26 april 2011 kl. 11.40 (CEST)Svara
Några synpunkter vad gäller norska kommuner och fylken. Först kommuner. Det finns tre alternativa namnformer: a) Utan kommun Bærum - som de gör på bokmåls-wp mfl wikier. b) Norsk nammform - Bærum kommune som på nynorsk-wiki eller c) svensk namnform med genitiv - Bærums kommun. Den för stunden vanliga varianten Bærum kommun är alltså inte lämplig. Fall a) får problem när kommun och stad/tätort har samma namn. Se exempelvis no:Halden där det är svårt att veta vad i artikeln som gäller staden. För min del står därför valet mella b) och c). Om vi väljer svensk namnform, är det då alltid klart hur kommuner som slutar på vokal ska hanteras? Exempelvis Sandøy eller Nore og Uvdal.
Vad gäller fylkena är det mycket enklare. Ända sedan de bildades 1919 har norsk namnform använts i svenska uppslagsverk som Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok och Nationalencyklopedin. Jag föreslår att vi fortsätter i den traditionen. /rrohdin 28 april 2011 kl. 08.13 (CEST)Svara
Hallå? Är det någon här? /rrohdin 3 maj 2011 kl. 11.58 (CEST)Svara
Tydligen har ingen något att invända. Hur ser det ut med tillämpningen?
Då svenska namn är etablerade bör de användas. Man kan förstås tänka som i Helsingör/Helsingørs kommun: eftersom kommunnamnet inte är etablerat i svenskan använder man icke-svensk stavning, trots att samma namn som ortsnamn skrivs på svenskt vis (jag är dock inte säker att man tänkt så långt). I så fall kan man anta att inga norska kommuner är så omdiskuterade på svenska att de skulle ha etablerade svenska namn. Annars finns inget lätt sätt att avgöra om namnet är tillräckligt etablerat i svenskan och det enklaste är att konsekvent använda svensk namnform.
Genitiv med s används (vad jag förstått) alltid då en sammansättning inte är väletablerad. Man kan utgå från att den inte är det tills någon visar motsatsen (språkörat kan förvillas av liknande namn på andra orter).
--LPfi 3 maj 2011 kl. 15.09 (CEST)Svara
När jag nu tittar på flyttloggen märker jag att jag inte alls är så övertygad längre om vad jag skrev om genitiv-s. Porsanger kommun och Karasjok kommun låter mycket bättre än alternativet med s - och dessa slutar inte ens på vokal. Är det så att det inte alls är självklart att det är genitiv man skall använda? --LPfi 3 maj 2011 kl. 19.33 (CEST)Svara
Vad som låter bättre är en subjektiv uppfattning. Jag håller exempelvis inte med om det i de nämnda fallen. Fernbom2 9 maj 2011 kl. 13.14 (CEST)Svara
Gissningsvis håller svenskan på att överge s i vissa namn. Jag flyttade exempelvis Memmingen flygplats till Memmingens flygplats, men döm om min förvåning då jag såg att utan -s är vanligare för flygplatser på Wikipedia. Samma sak gäller för kärnkraftverk. /rrohdin 9 maj 2011 kl. 11.07 (CEST)Svara
För kärnkraftverk är det för mig normala att bara prata om t.ex. "Forsmark", alternativt "Forsmarks kärnkraftverk" (eller "Forsmark 1"). Vad jag ser i kategorierna är det bara de ryska, och sådana som slutar på vokal, som tappar ändelsen. Båda borde nog egentligen åtgärdas.
andejons 9 maj 2011 kl. 12.58 (CEST)Svara
Visst borde det rättas till! Ju längre det dröjer desto fler tokigheter blir det. Fernbom2 9 maj 2011 kl. 13.14 (CEST)Svara
Vad gäller Norges kommuner pågår ett sådant arbete nu. Principen är att skriva namnen med genitiv-s (med samma typ av undantag som gäller svenska namn), alltså Fets kommun ("Fet kommun" blir lätt absurt), men Oslo kommun. Det lustiga är att norrmännen själva inte är helt konsekventa på wp. En del namn skrivs "nakna" och det kan skilja sig mellan "målformerna". I samma veva blir det också separata artiklar för ort och kommun. --Andhanq (diskussion) 6 mars 2012 kl. 16.07 (CET)Svara

Dubbla småorter behandlas som i samma artikel? redigera

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Namnförvirring. --MagnusA 24 september 2009 kl. 18.54 (CEST)Svara

Genom en mindre diskussion på Diskussion:Kvistofta kyrka (småort) har det framkommit att det ibland kan leda till lite förvirring när lantmäteriet och SCB gör sin småortsindelning. Enligt exemplet finns det två småorter med anknytning till Kvistofta: en samling hus längs Södra Kvistoftavägen och Aspavägen, som av SCB kallas Kvistofta och sedan den historiska kyrkbyn, som nu alltså kallas Kvistofta kyrka. Tydligen har denna förvirring uppstått eftersom det samhälle som SCB kallar Kvistofta blivit småort före det historiska Kvistofta, som inte förrän 2005 uppnådde kraven. Det visade sig sedan att det fanns fler fall av underliga småortindelningar, som till exempel Fjälkinge (östra delen) och Oppmanna (nordöstra delen) i Kristianstads kommun.

Jag tyckte därför att det skulle vara intressant med en principdiskussion i det här ämnet. Ska vi på Wikipedia följa myndigheternas indelning och ha en enskild artikel om varje småort, eller ska vi behandla dessa som en kulturell enhet och slå ihop artiklarna? Jag förespråkar det senare, eftersom det oftast handlar om en liknande bygd med en gemensam historia och att man helst enkelt kan förklara den statistiska biten i artikeln. -- jiˈesˌdeːo ] 22 september 2009 kl. 11.57 (CEST)Svara

Håller med Jsdo om att vi bör slå ihop artiklarna om inte något talar emot. Att följa myndighetsdirektiv blir ibland lite tveksamt rent generellt eftersom det ju inte är svenska myndigheter som kan anses vara rättesnöre bara för att språket är svenskt. Ztaffanb 22 september 2009 kl. 12.00 (CEST)Svara
Förvisso bör inte svenska myndigheters direktiv vara rättesnöre bara för att detta är svenskspråkiga Wikipedia, men för alla språkversioner bör svenska myndigheters direktiv ha relevans för orter på svenskt territorium. För orter på andra länders territorium bör dessa länders motsvarande myndigheters direktiv få motsvarande tillämpning. DG 22 september 2009 kl. 13.25 (CEST)Svara
I Jönköpingstrakten finns också flera fall där tätortsavgränsningarna inte överrensstämmer med de områden som i andra sammanhang benämns som en ort. SCB är naturligtvis den högsta auktoriteten vad gäller tätorter, men deras strikta regler för hur tätorter ska avgränsas skapar problem vid namngivningen. Andra instanser som också skulle kunna ses som auktoriteter för ortnamn kan vara kommuner, i hur orter benämns i exempelvis kommunala planer, och Vägverket med dess skyltning. --BoİviE 22 september 2009 kl. 14.15 (CEST)Svara
I de enkla fall där en av småorterna (eller tätorterna) inte har något annat namn än "X (södra delen)" eller liknande stödjer jag sammanslagning utan förbehåll, det lär knappast finnas mycket mer än statistiken att skriva om ett område som inte ens har ett "riktigt" namn. Jag har gjort några sådana sammanslagningar på Vilshärad, Hedkärra och Bispgården, men de kunde förstås göras smidigare om ortsfaktamallen anpassades för uppgifter om flera orter. Mer komplicerade fall som Vätterstad och Uppsala ska man nog vara mer försiktig med (se t ex diskussion:Uppsala#Uppsalas invånarantal). //Essin 22 september 2009 kl. 14.36 (CEST)Svara
Vi får aldrig glömma bort principen om minsta möjliga förvåning. En statistisk uppdelning från SCB är ofta inte särskilt relevant. Det verkar som att det har funnits en överdriven tendens här på svwp att skapa separata artiklar om samma sak. Ett exempel på märkliga tätortsartiklar är Stockholm (del av) (Huddinge kommun) (som numera är omdirigerad). Eller fallet med Lilla Essingen som tidigare hade två olika artiklar Lilla Essingen (ö) och Lilla Essingen (stadsdel). Vi bör göra det enkelt för läsaren - dvs ha en artikel, men förklara att det kan finnas vissa olikheter i betydelse. --Kildor 22 september 2009 kl. 17.27 (CEST)Svara
Hur gör vi med byar och orter som heter en sak på vägskylten och en annan på kartan, i Hedemora kommun har vi t.ex. Herrgården (skyltning) resp. Garpenbergs gård (karta). Vivo 22 september 2009 kl. 20.53 (CEST)Svara
Tilläggas bör att Herrgården även inkluderar Garhyttan och möjligen även andra "byar" på kartan. Vivo 22 september 2009 kl. 20.56 (CEST)Svara
I fallet diskussion:Löfstad slott kom vi fram till att vägverket på sina egna skyltar (med grön, blå, gul bakgrund) brukar följa namngivningen enligt Lantmäteriets kartor, men att vägskyltar med vit (industrier) och brun bakgrund (sevärdheter) ofta följer ägarens egna önskemål. Olika stavning och namnformer kan förekomma på skyltar av olika färg. När svenska vägskyltar åberopas som källa, bör man ange vilken färg skylten har. --LA2 22 september 2009 kl. 21.12 (CEST)Svara
I fallet Herrgården har den blå skylt med vit text. Jag är dock inte säker på samhällets (numera byns) gränser. "Garpenbergs gård" är egentligen bondgården som tidigare hörde till Garpenbergs herrgård, men namnet "Herrgården" kommer givetvis från själva herrgården. Vivo 22 september 2009 kl. 22.16 (CEST)Svara
Talet om bondgården som hörde till herrgården låter i mina öron aningen förvirrat. Du menar kanske att Garpenberg var namnet på egendomen, vars mangårdsbyggnad är det som idag avses med namnet Herrgården? När man hör Lö(f/v)stad(s) slott, är det lätt att tro att här ligger Lövstad och där ligger dess slott, ungefär som Stockholms slott ligger i Stockholm. Men Löfstad (eller Lövstad) är namnet på själva egendomen och dess innehavare lät på 1600-talet uppföra en ny mangårdsbyggnad i sten, av den typ som kallas slott. Det finns alltså inget annat Lövstad än själva slottet (med tillhörande mark). Det är farligt att skriva artiklar utan att veta något om ämnet. Jag ägnar mig själv åt det ibland, men det viktiga är att känna till farorna. --LA2 22 september 2009 kl. 22.52 (CEST)Svara
Jag stödjer helt klart att åtgärda märkliga namngivningar. Man bör dock i artikeln tydligt ange vilket ortsnamn statistiken handlar om. Dessutom bör man påpeka att det gäller en av SCB definierad småort/tätort, inte en församling, gammal socken eller annan indelning som vi brukar ha under andra artikelnamn. Jönköping och Huskvarna är väl en av de mest kända konflikterna för den delen. Där har man väl löst det rätt så smidigt. Ett annat exempel är Skanör med Falsterbo, där den gemensamma namngivningen har existerat i hundratals år, men fortfarande inte riktigt accepteras av de boende i orterna. Det har lösts genom att dels ha en samlingsartikel och dels ha en artikel per ortsdel. /Grillo 23 september 2009 kl. 17.36 (CEST)Svara
Skanör och Falsterbo är kanske okontroversiellt att skilja på och jag har inget att anmärka mot detta, men när det gäller mindre orter kan vi väl å andra sidan inte ägna oss åt att bara "tycka till" kring vad ställen heter och hur de skall delas in? Krav på verifierbarhet gäller även här, och tätortsbegreppet har en definition (där jag antar att avståndet mellan Skanör och Falsterbo råkar vara något för litet). Således ska det väl till starka indikationer för att avvika från den publicerade tätortsförteckning till indelning och namngivning. Tomas e 11 januari 2010 kl. 19.26 (CET)Svara
Gammal diskussion nu men jag får ändå hoppa in och påpeka att bakgrunden till att Skanör och Falsterbo är en enhet är att städerna var för små för att administreras var för sig (stadsstatusen är förmodligen en gammal kvarleva från sillatiden, från 1600-talet och fram till mitten av 1900-talet var orterna små fattiga fiskebyar som nominellt hade stadsstatus), och de slogs därför på 1700-talet samman till en administrativ enhet, trots att de låg avskilda. Först på 1960-talet växte de ihop till en ort, men växte då också ihop helt och hållet, så idag finns inget som påminner om att de en gång varit åtskilda förutom en vägskylt som markerar när man kör in i den andra orten, samt det faktum att de fortfarande utgör skilda postorter samt har egna stadsparker (tre totalt, Skanör har två) och egna kyrkor. De har alltså sedan 1700-talet varit en gemensam enhet, men då (fram till 1971) av administrativa skäl, idag av statistiska. /Grillo 10 juni 2010 kl. 04.27 (CEST)Svara

Mallanpassning redigera

En liten sidonotering. Jag ändrade lite i mall:Ortsfakta Sverige för att möjliggöra att man kan skriva in fakta för flera orter i samma mall. Det funkade fint för befolkningen, men de ytterligare värdena för area (areaort1, areaort2) och täthet (täthet1, täthet2) ville inte visa sig om inte area- och täthet-fälten var ifyllda. Skillnaden som jag kan se det är att befolkningsraden använder mall:Geobox2 data plain i mall:Geobox, medan täthet och area använder mall:Geobox2 unit. Någon som för det första har en aning om vad jag pratar om och för det andra kan ha en aning om vad problemet är? Se artikeln om Kvistofta för exempel. -- jiˈesˌdeːo ] 22 september 2009 kl. 20.58 (CEST)Svara

Nu har jag fått tätheten att fungera, men arean fortsätter vägra visa sig, även om jag gjorde exakt samma sak som med tätheten. -- jiˈesˌdeːo ] 22 september 2009 kl. 21.29 (CEST)Svara
Det är möjligt att det finns praktiska problem med en förändring, men vem söker information om en byråkratiskt bestämd småort med ett onaturligt namn? Jag har själv studsat till när jag sett sådana artiklar - just nu kan jag inte anföra något exempel ur minnet. Dessa bör omdirigeras till namn som har lokal förankring. Fernbom2 25 september 2009 kl. 15.36 (CEST)Svara
SCBs tätortsindelning behöver inte vara den enda auktoriteten över vad ett ortnamn omfattar. Vägverkets skyltar kan ibland vara en klart veriferbar och officiell källa över vad orter heter. Dokument från kommunen över till exempel planer för bostadsbyggande eller liknande är också officiella och verifierbara. SCBs indelning har nackdelen att de först utifrån vissa parametrar bestämmer var gränserna ska gå, och därefter försöker hitta lämpligaste namn för de orter de har hittat. Vägverket och kommunen har inte den begränsningen, utan kan använda de gränser för de ortnamn som stämmer bäst med befolkningens uppfattning. -- bvİe 11 januari 2010 kl. 20.32 (CET)Svara
Vägverkets skyltar sitter lite hursomhelst, och inte helt sällan väldigt väldigt fel. -- Lavallen 26 april 2011 kl. 09.19 (CEST)Svara

Namngivning av småorter redigera

Apropå diskussionen ovan har jag sett två olika sätt att namnge småorter med "dubbelnamn" på svwp: "A och B" eller "A-B", och motsvarande för "trippelnamn" "A, B och C" eller "A-B-C". SCB själva verkar använda "A + B", men det känns väldigt artificiellt. Är någon av formerna att föredra? Den senare kanske tydligare visar att det inte är frågan om ett särskiljningsled i trippelfallet? (För övrigt anser jag att särskiljning med komma är en anglicism som inte borde användas på svenska förutom för orter i länder där den sortens särskiljning är etablerad i allmän facktext, främst USA, Australien och de engelsktalande delarna av Kanada, men där är vi inte än på länge, så tills vidare får även jag ta hänsyn till förekomsten av särskiljning med komma.) //Essin 19 januari 2010 kl. 03.21 (CET)Svara

Så här drygt tre år senare... När jag har stött på dessa har jag även skapat omdirigeringar då jag märkt att SCB inte alltid är konsekventa med att använda "och" respektive "+". /Hangsna (disk) 11 augusti 2013 kl. 12.54 (CEST)Svara

Olika platser med samma namn redigera

Jag skulle vilja diskutera hur artiklar om olika platser med samma namn ska/bör namnges.

Jag håller just nu på att arbeta med artiklar som handlar om Stockholms skärgård och har irriterat mig på den spretiga floran av namngivningar (varav jag är skyldig till flera, just pga otydliga riktlinjer). Exempel:

De två sista är de jag har irriterat mig mest på, men också de som är besvärligast att namnge eftersom de ligger så nära varandra.

En bra grundregel tycker jag är att en artikel bör namnges efter det största geografiska område inom vilket namnet är unikt. Dvs i fallande ordning land, län, kommun, kommundel eller område. Jag vill gärna höra flera åsikter. /Kemikungen 19 maj 2010 kl. 10.06 (CEST)Svara

Har haft liknande funderingar runt Nyland, Kramfors kommun, en mig nära liggande serviceort. Nyland är ett mycket vanligt namn här och jag är medveten om flera stycken just i denna kommun. Det vore dock olyckligt om vi kallade just detta Nyland för något annat. Lokalt är det nämligen självklart vilket Nyland som avses eftersom resten är små byar och enstaka gårdar (men som ändå sannolikt skulle anses relevanta) medan detta är en före detta köping och lokal centralort. -- Lavallen 19 maj 2010 kl. 10.34 (CEST)Svara
Jag ser gärna att vi slutar med de här kommatecknen vi fått från enwiki, och är konsekventa med parenteser för särskiljningsled. Men angående den här frågan får man väl fundera lite på vad som kan vara POMMF. Kanske: det största geografiska område inom vilket det är självklart vad namnet avser. Det viktigaste är i alla fall att det är tydligt länkat från namnet utan särskiljningsled. Då går det att hitta utan att veta exakt artikeltitel. -- bOiVİe 19 maj 2010 kl. 11.31 (CEST)Svara
Jag håller i allmänhet med Boivie. När det gäller vilka områden man ska ta till efter kommun funderade jag lite på det i Diskussion:Hagby, Hagby socken (Uppsala stift). (Häradet, som senare gav namn till en numera avskaffad kommundel, är sannolikt det enda som kan särskilja Hagby sydväst om Uppsala med ett enda särskiljningsled.) En annan sak man kan fundera på är om man kan använda längre, unika men mindre använda namnformer i särskiljningssyfte. Hagby, Skuttunge församling kallas t ex ibland Skuttunge-Hagby. //Essin 19 maj 2010 kl. 15.28 (CEST)Svara
Hagby var en knepig rackare. Uppsala kommun är ju ganska stor, har den inte kommundelar man kan använda? T.ex. Hagby, Almunge samt Hagby, Skuttunge? /Kemikungen 19 maj 2010 kl. 16.39 (CEST)Svara
Jag håller med om att detta med kommatecken är mindre lyckat. Undantaget är orter i ett visst land, där det nog får betraktas som POMMF att använda just kommatecken. -- Lavallen 19 maj 2010 kl. 17.18 (CEST)Svara
I fallet kommatecken vs. parenteser har jag inga särskilda preferenser. I båda fallen funkar det ju att hugga av rumpan med ett |. Jag har bara noterat att kommatecken dominerar i geografiska artiklar och parenteser används i övrigt. /Kemikungen 20 maj 2010 kl. 07.26 (CEST)Svara
Uppsalas kommundelsnämnder avskaffades vid utgången av 2002. De distriktsnämnder som enligt Gamla Uppsala#Gamla Uppsala som kommundel infördes då verkar också vara avskaffade. Däremot verkar ett nytt system med "geografiska kommundelar" ha införts (i princip identiskt med kommunindelningen 1952-1967, bortsett från att Uppsaladelen av Olands kommun verkar räknas till Rasbo), men hur allmänt känt det är vet jag inte, speciellt som Uppsala kommun är notoriskt dålig på att använda ett konsekvent system för geografisk indelning (det verkar finnas åtminstone två separata definitioner av stadsdelar). Det ena Hagby ligger i Hagunda härad/Hagunda (gammal kommundel)/Södra Hagunda (geografisk kommundel)/Hagundaområdet (nivå 2 i nyckelkodindelningen), medan det andra ligger i Bälinge härad/Björklinge-Bälinge/Bälinge/Bälingeområdet. Vete sjutton om inte Hagby (Hagunda) vore en vettig särskiljning ändå... Apropå kommatecken, se Kategoridiskussion:Orter i USA och Användardiskussion:Essin#Sidflytt. //Essin 19 maj 2010 kl. 17.52 (CEST)Svara
Angående "längre, unika men mindre använda namnformer" diskuterades det tydligen (för fallet församlingar) på Wikipediadiskussion:Namngivning#Församlingars namn. Vilka effekter den diskussionen fick vet jag inte riktigt. //Essin 25 maj 2010 kl. 15.06 (CEST)Svara
Kommatecken är helt enkelt inte svenska och används över huvud taget inte så på svenska. Man kan inte använda titeln på en sida med amerikaniserat ortsnamn och inkludera i en text, eftersom texten då är felskriven på svenska. Det heter Tuscon i Arizona och inget annat. Praxis att kopiera USA av slöhet måste avskaffas genast. Skall man nödvändigtvis undvika parenteser, så måste man kalla sidan "Tuscon i Arizona". Men det är knappast vare sig Tuscon, Arizona eller Tuscon i Arizona som man skriver som uppslagsord i texten, så jag skulle nog föredra parenteser i alla fall. Fredrik Östman (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.15 (CET)Svara

Angående det största geografiska område inom vilket namnet är unikt och kommun som särskiljningsled vill jag passa på att påpeka att jag ibland håller på att bli rabiat när någon tillämpar dessa regler mekaniskt (på Åbolands skärgård). Då det finns närliggande orter (eller öar, som här) med samma namn finns det i allmänhet också en etablerad praxis om hur de särskiljs, i allmänhet enligt kommunen.

När kommuner slås samman, vilket hänt tätt här, är det genast någon som ändrar särskiljningsleden till den nya kommunens namn. Ingen mänska i Åboland talar om "Själö, Väståboland" eller "Berghamn, Väståboland". De är "Nagu Själö", "Nagu Berghamn" o.s.v. Ofta är namnet inte unikt i den nya kommunen, också om endast en viss av öarna för tillfället har artikel på Wikipedia. Den som ursprungligen skrivit artikeln har i allmänhet lokalkunskap nog att avgöra vad som är POMMF.

Det största geografiska området kan vara en bra tumregel, då det är frågan om orter som normalt inte kan förväxlas och därför inte har en etablerad särskiljaningsled, men om den tillämpas mekaniskt har den samma problem, endast i större skala.

--LPfi 28 maj 2010 kl. 18.48 (CEST)Svara

Har en ort med ett namn som inte är lokal-POMMF här uppe. Orsaken är att artikeln är skapad utifrån SCB's statistik och inte utifrån IRL, så det konstiga namnet får stå kvar tillsvidare. Artikeln består i huvudsak av statistik från just SCB. -- Lavallen 28 maj 2010 kl. 20.46 (CEST)Svara
Det LPfi skriver om "lokalt etablerade särskiljningsled" verkar vara en vettig princip som förstahandsval, och anknyter (IMHO) lite till det jag skrev om Skuttunge-Hagby ovan. Skulle det t ex innebära att man skulle särskilja Järna, Vansbro kommun med "Dalarna" i stället för kommunen eftersom orten också kallas Dala-Järna (om man nu inte ska använda Dala-Järna rakt av, se diskussion:Järna, Vansbro kommun), och Vånga, Kristianstads kommun med "Villand" (häradet) pga det alternativa namnet Villands Vånga? Om inget "färdigt" särskiljningsled finns skulle jag hellre se "det största geografiska område inom vilket det är självklart vad namnet avser" än "det största geografiska område inom vilket namnet är unikt", eftersom det stämmer bättre överens med att en ort som är den överlägset mest kända med namnet inte får något särskiljningsled alls. //Essin 2 juni 2010 kl. 21.38 (CEST)Svara

, redigera

Det vanligaste just nu är det kommatecken när det är ett geografiskt område efter ordet t.ex. X-sjön, Y-landet medan det är parentes vid enhet som X-sjön (sjö). Jag har sällan sett X-Sjön (Y-landet) eller X-Sjön, Sjö. Håller med om det största geografiska område inom vilket namnet är unikt. --NERIUM 28 maj 2010 kl. 22.49 (CEST)Svara

Skrivsättet "X-sjön, Y-landet" förekommer inte på svenska och får enligt Wikipedias regler inte användas någonstans i text, bildtext e.dyl. Det är därför mycket olyckligt att just detta skrivsätt fått breda ut sig i artikelnamnen. Riktigt skrivsätt är förstås "X-sjön i Y-landet" och alla länkar till geografiska artiklar måste skrivas på detta sätt med lodstreck före det konstiga artikelnamnet. Det är ett evigt fixande och helt onödigt. Fredrik Östman (diskussion) 18 maj 2015 kl. 11.00 (CEST)Svara

Wales redigera

Vad får principen om 1) etablerade namn på svenska 2) lokalt mest använda namn för konsekvenser för Wales? Jag har sett en del artiklar flyttas fram och tillbaka utan att det riktigt funnits någon konsekvens i det. Lokalt mest använda namn är rimligtvis de kymriska i områden med kymrisktalande majoritet, men exakt vilka områden är det? All statistik jag har sett (t ex [4]) verkar inte vara mer detaljerad än kommunnivå, och Wales kommuner är rätt stora. Enligt statistiken är det Anglesey (Ynys Môn), Gwynedd, Ceredigion och Carmarthenshire (Sir Gaerfyrddin) som har kymrisktalande majoriteter, men dessa är förmodligen ojämnt fördelade inom kommunerna (en:Ceredigion#Language anmärker "Non-Welsh speakers tend to be more concentrated in and around the two university towns and along the coast"). Sedan är också frågan vilka namn som kan anses vara etablerade på svenska. När det gäller Anglesey (ett fornnordiskt namn, om man nu ska ta hänsyn till det) verkar den kymriska formen Ynys Môn främst användas i samband med internationella öspelen på svenska.

De ortsartiklar som eventuellt skulle flyttas är för övrigt Beaumaris (Biwmaris), Cardigan (Aberteifi), Carmarthen (Caerfyrddin), Holyhead (Caergybi), Menai Bridge (Porthaethwy) och Newborough (Niwbwrch). Sedan tillkommer artiklar om andra geografiska företeelser i kymrisktalande områden. //Essin 1 juli 2010 kl. 14.14 (CEST)Svara

Som ett exempel, utan att ta desto mera ställing i frågan, kan jag berätta att i Finland namnges platser enligt majoritetsspråket på kommunnivå. På svenska har detta ingen betydelse eftersom svenska namn uteslutande används på svenska oberoende av språkförhållanden, men i t.ex. engelska Wikipedia används svenska namn för alla byar där majoriteten av kommuninvånarna talar svenska och vice versa på finska. Det finns flera exempel på byar med nästan uteslutande svenskspråkig befolkning, men där kommunens majoritetsspråk är finska och därmed används också byns finska namn på engelska och inte det svenska. Detta är inte alltid den bästa lösningen, men någonstans måste man dra en gräns. En möjlighet är kommunnivå, en annan kunde t.ex. vara postnummernivå eller något annat område för vilken man kan få statistik. --Migro 2 juli 2010 kl. 10.18 (CEST)Svara
Nu har jag hittat data för communities (ungefär socknar): Welsh language profile. Dessa data visar dock inte hur många som har kymriska som förstaspråk utan bara hur många som har kunskaper i kymriska (förstår talad kymriska, talar kymriska, respektive talar, läser och skriver kymriska). Det är alltså inte bara så enkelt som att sätta en gräns på 50 %, men om det är mindre än 50 % som uppger att de talar kymriska kanske det åtminstone är en indikation på att kymriska inte är det mest talade språket på orten. Av de orter jag listade ovan har Beaumaris, Carmarthen och Holyhead mindre än 50 % kymrisktalande, och ingen annan av de orter som ser ut att ha engelska namn i Kategori:Orter i Wales har mer än 50 % kymrisktalande enligt tabellen. //Essin 2 juli 2010 kl. 13.38 (CEST)Svara
Man måste komma ihåg också att många sådana platser var kymriska är inte längre majoritetspråk har varit helt kymriskspråkiga platser ännu några årtionde förut. Alltså på många platser är det väldigt ny demografisk ändring att kymriska är inte längre majoritetspråk. Jag tänker att det borde vara självklart att vi skriver sådana platsnamn på kymriska var kymriska är nuförtiden majoritetspråk men för övrigt tänker jag att vi borde skriva namn på kymriska också om platsen har haft kymriskspråkig majoritet ännu i 1900-talet. I oklara fall borde vi skriva hellre på kymriska än på engelska därför att också Wales egen språkpolitik bestämmer att det kymriska namnet måste vara på första platsen t.ex. på vägskyltarna också i sådana område var engelska är majoritetspråket. Det är också frågan om språkrevitalisering vilket namn ska vi acceptera som det primära namnet. Vill vi hellre främja språkrevitalisering av kymriska eller språkkolonialism av engelska i Wales? 81.197.30.163 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Wikipedia bör varken främja språkrevitalisering eller språkkolonialism. Wikipedia ska i första hand använda de former som normalt används i det svenska språket. Bοⅰⅵе 22 september 2014 kl. 12.09 (CEST)Svara
Men vilken form används normalt i det svenska språket när vi talar om sådana småa platser i Wales som den stora majoriteten av svenskspråkiga aldrig hört om? Det finns inga etablerade namn för sådana platser på svenska. Frågan är alltså om vi vill etablera kymriska eller engelska namn till svenskan. Beslutet är ett värderingsval mellan språkrevitalisering och språkkolonialism i alla fall om vi vill det eller inte. Men därför att Wales har själv beslutat att använda kymriska namn som primärt skulle vårt val att använda också kymriska namn vara mer neutralt val än det om vi beslutar att använda engelska namn som primärt emot Wales egen språkpolitik som grundar sig på språkrevitalisering. 81.197.30.163 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Det nedan flyttat till befintlig diskussion av Essin (diskussion) 21 september 2014 kl. 00.26 (CEST)Svara

Wales egen språkpolitik bestämmer att det kymriska namnet måste vara på första platsen t.ex. på vägskyltarna. Den här bestämningen gäller i hela Wales, alltså också där kymriska inte längre är majoritetsspråk. Dessutom finns det sådana områden i Wales där kymriska är majoritetsspråk och till och med över 80% talar det. Om områdets majoritet talar kymriska och Wales egen språkpolitik också bestämmer att det kymriska namnet är primärt, tycker jag att utlänningarna borde föredra kymriska namn och inte främja engelsk språkkolonialism i Wales. Det är samma sak som att vi nuförtiden också skriver till exempel Grönlands toponymer på grönländska och inte längre på danska.81.197.30.163 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Slut på flyttad text

Fjärd eller Fjord redigera

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Fjärd eller Fjord.

Flyttar det från min användarsida Användardiskussion:Svenboatbuilder#Tjäröfjorden

Utefter vilka Svenska kuststräckor eller insjövatten använder man fjärd eller fjord i del av namn, och var går avgränsningen mellan dessa. Enligt bland annat smhi så här. Enligt Eniro går gränsen vid Ronneby, enligt andra användare helt korrekt. Sökning på Eniro Eftersom det verkar oklart för flera användare vad som är vad kan det var lämpligt att reda ut dessa förvirringar i begreppen. --boatbuilder 6 januari 2011 kl. 20.18 (CET)Svara

Vad anger de historiska kartorna? Uppenbarligen finns båda formerna. Dagens ekonomiska kartan säger Karlshamnsfjorden. Karlshamnsfjärden ger 328 googleträffar medan Karlshamnsfjorden verkar ge 95. Sofi uppger ett belägg på Karlshamnsfjärden 1963 och Karlshamnsfjorden 1973. --FBQ 6 januari 2011 kl. 21.06 (CET)Svara
Tjäröfjord/fjärden verkar enligt Sofi endast finnas registrerad under namnet Tjäröfjorden i Sofi - dels från ekonomiska kartan 1973 dels som lokalt upptecknat namn 1988. Tjäröfjorden är det namn som uppges på dagens ekonomiska karta.--FBQ 6 januari 2011 kl. 21.36 (CET)Svara
Detta handlar väl om lokalt namnbruk, där det väl knappast kan vara fel att använda ett visst vedertaget namn? Länsstyrelsen i Blekinge skriver här om "Tjäröfjorden" (rapportens sid 8). Så då heter den väl det, även om den inte är en "riktig" fjord? Vad är problemet? Janders 6 januari 2011 kl. 21.41 (CET)Svara
Gammal trätofråga som vanligen lösts med att på östkusten heter det fjärd och västkusten fjord. --NERIUM 6 januari 2011 kl. 21.44 (CET)Svara
Länsstyrelsen i Blekinge skriver här om "Tjäröfjärden" (rapportens sid 5). D.v.s författaren byter namn från det ena till det andra i dokumentet. --NERIUM 6 januari 2011 kl. 21.58 (CET)Svara

EU NUTS-regioners namn på svenska redigera

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Översättning av geografiska namn. --MagnusA 15 februari 2011 kl. 10.13 (CET)Svara

I samband med diskussion:Greklands regioner hittade jag EU:s publikationshandboks förteckning över NUTS-regioners namn på svenska. Skulle den vara användbar vid val av artikelnamn? Svwp har visserligen i princip aldrig artiklar om NUTS-regioner i sig, men när de sammanfaller med administrativa enheter finns ofta artiklar, som ibland verkar ha fått namn som översatts lite på en höft. Många översättningar på listan känns bekanta, men kanske inte precis alla, så jag skulle gärna vilja veta om andra tycker att listan i sig kan användas som argument för att flytta artiklar. //Essin 9 februari 2011 kl. 01.29 (CET)Svara

Jag tycker absolut att det kan vara motiverat att flytta artiklar med hänvisning till EU-dokument, som ofta håller en hög standard vad gäller översättningar mellan de olika EU-språken. Bland annat utvecklas Google Translate genom att låta programvaran jämföra och analysera de officiella översättningarna av EU-dokumenten. »Wolfgangus Mozart 9 februari 2011 kl. 09.11 (CET)Svara
Klart intressant stöd i arbetet. Tyvärr skiljer man inte alltid på begreppen, exempelvis - om jag nu tolkar listan rätt - översätts i fallet Spanien både städerna och de autonoma regionerna Madrid och Valencia, med Madrid resp Valencia. Det vill säga båda begreppen (stad resp autonom region) får samma namn och kan inte skiljas på. Finns säkert fler, jag tog dem jag fann närmast till hands. (Artiklarna bör självfallet stå kvar för sig och inte flyttas ihop [skriver ut det självklara]) Vi borde ha länkar till alla sådana här listor i en "hjälp"-bank. --Xauxa 9 februari 2011 kl. 09.21 (CET)Svara
Fast jag tycker gott att Severozapaden kan få heta Severozapaden på svenska också, och inte "Nordvästra Bulgarien". Den heter ju trots allt det på både engelska, portugisiska och turkiska wikipedia. /Kemikungen 9 februari 2011 kl. 12.50 (CET)Svara
Jag ser fram emot att Storbritannien flyttas till Förenade kungariket i enlighet med EU: språkkoder. Palmerston 9 februari 2011 kl. 15.40 (CET)Svara
Ett mycket gott hjälpmedel hade varit artikeln Lista över NUTS-regioner om inte det var så otrendig. --NERIUM 9 februari 2011 kl. 23.05 (CET)Svara
Vem har påstått att den är otrendig? Vad jag kan se har den listan inte ens funnits, än mindre raderats och ännu mindre med motiveringen "otrendig". Om det är en bra lista, så varför inte skapa den? --MagnusA 10 februari 2011 kl. 09.56 (CET)Svara
Senaste året raderas artiklar med namn som börjar med Lista över så det vore dumt att lägga ner tid på att göra en Lista över NUTS-regioner. --NERIUM 10 februari 2011 kl. 10.11 (CET)Svara
Att det finns olika åsikter om hur man bygger upp en bra encyklopedi får vi acceptera. Att några personer anser att listor som inte går att göra fullständiga, som inte är avgränsade med tanke på urvalet eller inte kan hållas aktuella inte är uppslagsverksmaterial bör respekteras, precis som att det kan finnas det motsatta. Konsensus får avgöra vad som behålls och inte. Listor som fyller en verklig funktion, går att avgränsa och göra kompletta och kan hållas någorlunda beständiga ser jag sällan klagomål på. Höstblomma 10 februari 2011 kl. 10.22 (CET)Svara
(redigeringskonflikt) Långt ifrån alla listor raderas! Se till att den är avgränsad och innehåller mer information än vad som kan fås i en kategori så är det nog inga problem. Det tjänar ingenting till att vara paranoid eller ha förutfattade meningar. /-nothingman- 10 februari 2011 kl. 10.24 (CET)Svara
Ja, där ser ni. Om listan uppfattas som om den inte är encyklopedisk så raderas den. Skulle någon göra en sådan lista skulle den med största säkerhet uppfattas som om den vore likställd med en kategori eftersom det skulle vara svårt att lägga till information om NUTS-regionerna. Jag kan bara se att det skulle bli en lista rakt upp och ner som skulle ge rätt namn åt varje region och som skulle ge information om vilka regioner som har en artikel och om de som inte har någon artikel. Nu får man gå över på ENWP för där finns det en artikel av typen "Lista" om varje lands NUTS-regioner men då vet man inte vilka artiklar som finns på SVWP och inte har man någon koll på stavningen. --NERIUM 10 februari 2011 kl. 10.41 (CET)Svara
Om man vill använda listan för att se vilka artiklar som saknas och liknande går det ju alltid att lägga den i någon annan namnrymd än artikelnamnrymden. /-nothingman- 10 februari 2011 kl. 10.44 (CET)Svara
Men informationen om vilka NUTS-regioner som finns är ju intressant för läsaren. Om listan skall ersättas med en kategori bör det alltså finnas åtminstone en stub om varje region. Och dessa stubbar får inte raderas. Att som kategori underhålla vad som de facto är en lista är rätt omständligt. I praktiken måste man alltså ha listan och underhålla den, men hålla den gömd för vanliga användare, som hänvisas till kategorin. En lista som kan göras komplett, men som innehåller poster som inte bör ha artiklar, skall inte ersättas med en kategori. --LPfi 10 februari 2011 kl. 10.54 (CET)Svara
Ber om ursäkt på förhand om jag trampar i klaveret nu, detta är inte mitt ämne. Av denna sida att döma borde det väl vara möjligt att skapa en (flera?) avgränsad lista uppdelad efter administrationsnivå? Om inte borde det väl vara möjligt att infoga listor i artikeln Nomenklatur för statistiska territoriella enheter och göra dem kollaps-bara om de blir väldigt långa? /-nothingman- 10 februari 2011 kl. 11.20 (CET)Svara

Jag vill inbjuda er alla att bidra till engelska Wiktionary, där det finns ett växande antal svenska uppslagsord, både svåra ord och egennamn. Till exempel hovrättsassessor och Befrielsetorget. Ange källor när det är möjligt. --LA2 9 februari 2011 kl. 16.30 (CET)Svara

Den engelska artikeln (en:Nomenclature of Territorial Units for Statistics) är exemplarisk. Där finns varje lands uppdelning omnämnd och med länkar till respektive landsartikel, enligt min mening en artikel som lämpar sig väl för översättning och utveckling via länkade landsartiklar. N.B också att en kategori inte har samma egenskaper som en lista. En lista är till exempel spårbar, och till en kategori kan (och bör) länkas även artiklar som inte skulle ha kommit med på "motsvarande" lista. Var sak har sin plats, utveckla listorna till artiklar, så borde det inte vara något problem med att få ha dem kvar. De är ofta mycket arbetsbesparande och ger översikt på ett annat sätt än kategorier. --Xauxa 10 februari 2011 kl. 18.15 (CET)Svara
Det brittiska exemplet understryker att det finns fall där även andra namnformer än de som EU använder är etablerade på svenska. Den diskussionen tänker inte jag fördjupa mig i (pga kompetens- och tidsbrist), men jag har gått ut lite löst med att flytta några regioner i Tjeckien och Grekland som inte verkar ha andra etablerade namn på svenska (vid Googlesökningar verkar många sidor vara autogenererade, möjligtvis utifrån Wikipedia). //Essin 12 februari 2011 kl. 15.25 (CET)Svara

Flerlandsföreteelser redigera

Jag hittar ingenting skrivet om hur man bör hantera exempelvis berg eller floder på gränsen mellan eller delade mellan två eller flera länder med olika huvudspråk. Att båda (resp. alla) namnen bör nämnas i artikelupptakten och länkas från är väl självklart; men det borde skrivas. Vilkendera som bör vara artikelnamnet (om det inte finns en klart etablerad svensk namnform, som för Donau) är inte lika uppenbart. Se även den pågående diskussion:Mount Speke! Jörgen B 28 december 2011 kl. 15.30 (CET)Svara

Tvåspråkiga orter i Schweiz redigera

I samma anda som angående #Wales ovan undrar jag hur vi ska göra med tvåspråkiga orter i Schweiz. En del kommuner har ett officiellt namn som består av namnen på två språk med snedstreck emellan, t ex Disentis/Mustér, främst i Graubünden. Via folkräkningsdata från 2000 kan man få fram vilket språk som är det faktiska majoritetsspråket. Borde artiklarna läggas under namnet på detta språk, som vi gör annars och som vi redan har gjort med Biel?

En relaterad fråga är hur vi gör med orter där majoriteten talar ett annat språk än vad det officiella namnet ger sken av. Det är inte lika vanligt, men jag har hittat två exempel: Evilard (Leubringen) och Wallenried (Esserts). Ska man hålla fast vid det officiella namnet eller ska man följa majoritetsspråket? //Essin (disk) 1 augusti 2012 kl. 22.25 (CEST)Svara

För att konkretisera: de aktuella "snedstrecksartiklarna" är Bergün/Bravuogn, Breil/Brigels, Brienz/Brinzauls, Disentis/Mustér, Domat/Ems, Feldis/Veulden, Lantsch/Lenz, Sils im Engadin/Segl, Tumegl/Tomils och Waltensburg/Vuorz. Vuorz, Breil och Mustér har rätoromanskspråkig majoritet, övriga tyskspråkig. En komplicerande faktor är att det finns annat som heter Ems, Brienz och Tomils (i det senare fallet en sammanslagen kommun som inte fick behålla dubbelnamnet), så man kan meditera över om det är lika bra att behålla dubbelnamnen för särskiljningsändamål. //Essin (disk) 2 augusti 2012 kl. 22.45 (CEST)Svara
Eftersom ingen svarat tolkade jag det som att flyttar är okej. Bergün ligger kvar tills vidare pga kretsen med samma namn, men där borde nog kommunen få företräde. Disentis är det tyska namnet på både kommunen Mustér och kretsen Cadi, men det löstes med omdirigeringar och topplänkar. I övriga fall med namnkollisioner har jag låtit artiklarna ligga kvar på snedstrecksformerna, men utan anspråk på att det är den bästa lösningen. Evilard och Wallenried har jag inte heller gjort något åt (än). //Essin (disk) 16 juni 2013 kl. 19.25 (CEST)Svara

Historiska namn redigera

Vissa artiklar för orter i bl.a. nordvästra Ryssland namnges med historiska svenska namn. Jag tycker ofta det är knepigt att bedöma vad som är något så när pommf, som geografi- och statistikintresserad ger jag dagens ryska namn företräde men jag kan förstå att historieintresserade oftast rör sig bland de äldre namnformerna. Därför dyker namngivningsdiskussioner upp med lite ojämna mellanrum, den artikel jag senast berört med denna problematik är Sjlisselburg (äldre svensk namnform Nöteborg). Finns det någon riktlinje att gå efter, annat än pommf (som ibland är oklar p.g.a. intresseområden, som jag beskrev ovan)? Visst, detta är svenskspråkiga wp och det finns gamla svenska namn på en del orter men det känns fel att använda namn som i vissa fall har några hundra år på nacken. Känns på ett sätt lite kolonialt. Tankar, någon?--Pjred (disk) 12 september 2012 kl. 22.14 (CEST)Svara

Det svenska namnet Köpenhamn har också åtskilliga hundra år på nacken. Känns det också kolonialt? Eller Villmanstrand för den delen? Visserligen är svenska ett officiellt språk i Finland, men i Lappeenranta lär man inte kunna göra sig förstådd på Svenska. /ℇsquilo 13 september 2012 kl. 07.14 (CEST)Svara
Frågan är väl om de gamla svenska namnen har levt kvar till dagens svenska språk. Vilket namn skulle användas i nutida svenskspråkiga böcker om nordvästra Rysslands geografi. Vilka namn används i dagspressen? Bοⅳⅰе 13 september 2012 kl. 07.22 (CEST)Svara
Var väl egentligen ute efter om jag missat någon riktlinje (annat än pommf eller "inarbetade svenska namnformer") eller ämnesanknytande diskussion under årens lopp. Länka i så fall gärna.--Pjred (disk) 13 september 2012 kl. 13.24 (CEST)Svara
För dagspressens del är jag pessimist. Där används ofta det engelskspråkiga namnet (läs: det namn som angavs av källan). Det är inte självklart att journalisten i Petrozavodsk inser sig befinna sig i Petroskoj (än mindre Onegaborg). I värsta fall, om han åkte med Karelen-turister från Finland, kan han rapportera från "Äänislinna" (med alla de politiska konnotationer det innebär för den införstådde). --LPfi (disk) 13 september 2012 kl. 15.01 (CEST)Svara
Jag är också pessimist angående dagspressen, särskilt när det kommer till Ryssland. Allt för ofta får man läsa ryska namn transkriberade på engelskt vis, d.v.s. journalisten ifråga är helt okunnig i ryska språket och har felaktigt kopierat namnen från de engelskspråkiga källor eller översättningar.Aaker (disk) 13 september 2012 kl. 23.25 (CEST)Svara
Denna problematik berörs i denna SvD-artikel. Notera att artikeln bland annat tar upp fallet Ingusjien/Ingusjetien, där vi tyvärr har en artikel under det senare namnet.--Pjred (disk) 14 september 2012 kl. 00.00 (CEST)Svara

Platser i Wales redigera

Flyttat till den befintliga diskussionen #Wales ovan av Essin (diskussion) 21 september 2014 kl. 00.26 (CEST)Svara

Brittiska öarna redigera

Nyligen införd text i artikeln, under Brittiska öarna: "Om ett keltiskt språk är områdets majoritetspråk, använd keltiska ortnamn med hänvisning från de engelskspråkiga". Bör inte i alla fall det vanligaste namnet i svensk text ha företräde i artikeltexter? T.ex. Anglesey i stället för Ynys Môn?--Pjred (diskussion) 13 maj 2015 kl. 19.33 (CEST)Svara

Jo, definitivt.
andejons (diskussion) 13 maj 2015 kl. 22.10 (CEST)Svara
Som de båda föregående. De tre namnen Anglesey, Snowdon och Snowdonia skrivs i Nationalencyklopedin just så. Sjunnesson (diskussion) 14 maj 2015 kl. 08.07 (CEST)Svara
Ip-nr 188.238.235.21 har argumenterat: "Skall vi skriva också till exempel "Munich" på engelska och inte "München" på tyska? Nej, vi skriver "München". Men när det gäller Anglesey, Snowdon och Snowdonia gäller att de ligger i Storbritannien. Och på engelskspråkiga Wikipedia skrivs namnen Anglesey, Snowdon och Snowdonia i artikelnamnen. Det finns bara en hänvisning till orternas respektive kymriska namn. Analogin med Tyskland och München leder därför fel. Det kan också tilläggas att norskspråkiga, tyskspråkiga och franskspråkiga Wikipedia använder de engelska namnen som artikelnamn. Sjunnesson (diskussion) 14 maj 2015 kl. 21.09 (CEST)Svara
Det spelar egentligen mindre roll vilket land de ligger i, och större roll i att de har etablerade namn på svenska, vilket råkar vara de engelska. Vi använder också det tyska (tror jag) "Venedig", inte det venetianska eller ens italienska namnet. Omvänt är det etablerade svenska namnet det piemontinska "Turin", inte italienskans "Torino".
andejons (diskussion) 15 maj 2015 kl. 09.54 (CEST)Svara
Länge var det lokala namnet på Nizza (med tysk stavning, lange d'Oc har "Nissa") den normala formen på svenska. Okunnighet ledde för ett tag sedan till att den franska formen Nice nu är vanligare. Influensen kom förstås inte från franskan, utan från amerikanskan. Många använder också felaktigt den nya engelska transkriberingen av Peking, "Beijing", på svenska. Varje ortsnamn har sin historia, men chansen för att kymriska namn skulle bli allmänt använda på är förstås mycket, mycket liten. Fredrik Östman (diskussion) 18 maj 2015 kl. 10.50 (CEST)Svara
Jag skulle vilja påstå att Fredrik Östman har fel i det mesta han skriver här ovan. Nizza är inte tysk stavning, det är italiensk. Nissa är inte occitansk stavning, det är däremot Niça. Nissa är stadens namn på lokalspråket niçois (se artikeln Nice på svwp). Att Nizza är italienska står också i Nationalencyklopedin. Sedan tycker jag att Fredrik Östmans påstående om att namnet Nice i svenska skulle bero på amerikansk påverkan är väl långsökt. Ligger det inte mycket närmare till hands att det skulle bero på fransk påverkan? Många svenskar åket väl till Nice numera, och använder det officiella franska namnet Nice. Vad Peking beträffar står det så här i Nationalencyklopedin: "Peking, äldre västerländsk namnform för > Beijing." Kinesiskt uttal: [pei˨˩tɕiŋ] enl. dewp. Skrivningen Beijing kommer av ett kinesiskt sätt, pinyin, att transkribera kinesiska. Nationalencyklopedin: "Pinyin ... infördes i Kina 1958 och håller på att bli standardtranskriptionen för kinesiska även utanför Kina." Det är alltså från början inte ett engelskt skrivsätt för latinskt alfabet, utan ett kinesiskt. I stort sett tyder väl det mesta på att Fredrik Östman har fel om svenskans "faibless för det Amerikanska Originalet". Och de engelska ortnamnen i Wales kommer naturligt vis från brittisk engelska och inte från amerikansk dito. Sjunnesson (diskussion) 19 maj 2015 kl. 08.20 (CEST)Svara
Trevlig diskussion! Lugna ner dig ett par hekto, så måste du inte skriva mitt namn så ofta! Vi borde inrikta oss mer på relevanta fakta än på att hitta sätt att trycka till andra deltagare. Att man skriver "Nizza" på italienska, tyska och svenska är ett faktum, vilket som så att säga kom först spelar för den aktuella diskussionen ingen som helst roll. Med "Nissa" menade jag inte att återbilda korrekt ortografi, utan bara uttalet, som alltså är detsamma som det svenska. Dumt då att ändra till franska! Och självklart är det amerikanskan som ligger bakom att man använder "Nice" i stället för det svenska "Nizza", men det är inget vi kan, skall eller bör reda ut här. Likaså använder kineserna i sin Pinyin amerikansk ljudning av de latinska bokstäverna. [pei˨˩tɕiŋ] liknar inte [,be:I'JIG] (ASCII-IPA), som ett svenskt uttal av bokstäverna b-e-i-j-i-n-g skulle resultera i. Däremot liknar det ett amerikanskt uttal av samma bokstäver. Det är idiotiskt av svenska språkvårdare att inte hålla fast vid Peking, vars uttal ligger betydligt närmare kinesiskan än så och som framförallt har månghundraårig hemortsrätt i svenskan. Emellertid handlar diskussionen inte om Peking, utan om walesisksa ortsnamn. Vi lär ju fortsätta att använda de engelska formerna, om det är vi tydligen överens. Det kunde man knappast tro efter dina personangrepp ovan. Vi är överens i sakfrågan. Fredrik Östman (diskussion) 19 maj 2015 kl. 10.33 (CEST)Svara
Jag säger samma sak till dig: Lugna ner dig ett par hekto! Att jag har skrivit ditt namn mer än en gång kan knappast vara ett personangrepp. Det var i alla fall inte min mening att det skulle tolkas så och jag hade inte alls för avsikt att "trycka till" dig. Det är bättre att vi håller oss till sakfrågorna, och det är också bättre att ha argument som håller. Att Nizza ursprungligen är italienska är ju fullt klart. Att det sedan har kommit att skrivas likadant på tyska och svenska är förstås sekundärt. Och varför tror du att det är "amerikanskan som ligger bakom att man använder "Nice"? Varför är det inte naturligare att franskan ligger bakom? När det gäller Beijing (enligt Nationalencyklopedin) och Peking (enligt svwp) så är [pei˨˩tɕiŋ] inte helt lika Beijing (det gäller då bokstaven B), men däremot stämmer uttalet av diftongen "ei" med Beijing. Att det är kineserna själva som står bakom skrivningar med pinyin går att läsa i Nationalencykopedin i artikeln pinyin. Att sedan Beijing råkar vara mer likt ett engelskt uttal är ju en slump. Och varför skulle det vara just ett amerikanskt uttal? Det kunde väl lika gärna vara brittiskt, irländskt eller nyzeeländskt?
Du skriver att "Vi är överens i sakfrågan." Det är jag inte säker på, eftersom du, utan att någon annan har gjort det, helt plötsligt börjar skriva om amerikansk påverkan på användningen i Sverige av Nice och Beijing, och eftersom du skriver att "de kymriska namnen knappast kommer att användas i svenska med dess faibless för det Amerikanska Originalet" verkar det ju som du egentligen kritiserar användningen av t.ex. Anglesey och Snowdon istället för de kymriska namnen, därför att du menar att svenska är alltför i influerad av amerikanska. Att svenskan är alltför influerad av brittisk och amerikansk engelska är också min uppfattning, men inte just när det gäller olika ortnamn i världen. Med vänlig hälsning. Sjunnesson (diskussion) 19 maj 2015 kl. 12.11 (CEST)Svara
Sedan vill jag påstå att walesiska inte är majoritetsspråk någonstans, definierat som andel som använder det till vardags. Möjligen kan iriska vara det på sina håll i Irland. Jag tycker vi följer engelska wikipedia för ortnamn i Storbritannien och Irland.--BIL (diskussion) 19 maj 2015 kl. 16.07 (CEST)Svara
Visst var det med det Amerikanska Originalet bisak och borde ha lämnats okommenterat, kanske också oskrivet. Jag inser också efter din förklaring att mitt inlägg kunde misstolkas och ber om ursäkt för min otydlighet. Men ditt svar inleds med ett påstående om att det mesta jag skriver är felaktigt. Det var kanske en onödig provokation från din sida. Fredrik Östman (diskussion) 20 maj 2015 kl. 11.15 (CEST)Svara
Faktum kvarstår att det amerikanska kulturella inflytandet är massivt i hela världen, inklusive Kina, men framför allt i Sverige. Så länge det inte är uppenbart att jänkarna använder de keltiska namnen kommer svenskarna, inklusive Wikipedias bestämmare, hålla fast vid de engelska. Inte på grund av att engelsmännen gör det, utan för att amerikanarna gör det och för att svenskarna tycker sig vara hemmastadda med engelska ord. Vi har ju på denna diskussionssida lite längre upp en absurd debatt om att det amerikanska skrivsättet för mindre orter med samma namn som större orter används på Wikipedia i artikelnamn trots att det skrivsättet inte är tillåtet inuti artiklar på grund av att det bryter mot allmänna svenska skrivregler. Dessa artiklar måste alltså alltid länkas med lodstreck och alternativtext. Det är korkat men låter sig förklaras med massivt amerikanskt kulturellt inflytande. Fredrik Östman (diskussion) 20 maj 2015 kl. 11.22 (CEST)Svara
Jag håller med dig om att det amerikanska kulturella inflytandet är stort i världen, och inte heller alltid av godo. Jag har bara litet svårt att tycka att den här ortnamndiskussionen har med det amerikanska inflytandet att göra. Det finns ju också ett brittiskt/engelskt inflytande som kanske inverkar på svenskars sätt att skriva walesiska ortnamn. Och jag har verkligen svårt att se att svenskarnas (och Nationalencyklopedins) sätt att skriva Nice istället för Nizza (italienska), Niça (occitanska) eller Nissa (niçois) skulle ha med amerikanskt inflytande att göra. Har du någon källa till det? Vi brukar ju vara noga med att använda källor på Wikipedia. Med vänlig hälsning. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2015 kl. 14.54 (CEST)Svara
Vi behöver inga källor för att diskutera och göra analogier. Som du kanske har märkt består nästan all utrikesrapportering i svenska massmedia av slarvigt översatta artiklar från engelskspråkiga media, eftersom ingen tidningsskrivare längre behärskar något annat främmande språk, säkert inte franska, och nästan inga svenska utrikeskorrespondenter längre är verksamma. I denna verksamhet blir "Nice" översatt med "Nice". De som en gång lärde sig franska i skolan lärde sig också att översätta franskans Nice till svenskans Nizza. Det är bristande, utdöende, avsaknade franskkunskaper som möjliggjort användningen av Nice på svenska. Fredrik Östman (diskussion) 20 maj 2015 kl. 16.27 (CEST)Svara
Numera lär man sig att det heter Nice även på svenska när man studerar franska. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2015 kl. 16.33 (CEST)Svara
Självklart. Evert Taube är en ocool död gammal gubbe. Fredrik Östman (diskussion) 21 maj 2015 kl. 09.29 (CEST)Svara
Jag förstår inte vad kulturinflytande från har med hur vi skriver ortnamn att göra. För engelskspråkiga länder är det naturligt att vi använder engelskspråkiga ortnamn och det har inte med USA att göra. Och var annars använder vi engelskspråkiga ortnamn? Det förekommer i medier ska i och för sig sägas med mindre kända länder, eftersom utrikesnyheter vanligen översätts från nyhetsbyråer i USA. Fast det innebär väl inte att Wikipedia ska följa det. Och vad har ortnamnet Nice med USA att göra. Nice är franska. Nizza är italienska och hamnade i svenskan för länge sedan när vi gärna använde tyska och tyskarna hade goda förbindelser med Italien eller dess föregångare.--BIL (diskussion) 21 maj 2015 kl. 19.30 (CEST)Svara
Framför allt beror väl det traditionella "Nizza" på att staden inte blev fransk förrän 1859, om jag inte missminner mig. så länge huset Savojen regerade i Savojen föll det sig naturligt att använda det italienska namnet, vilket uppenbarligen även tyskarna gjorde/gör. Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2015 kl. 19.54 (CEST)Svara
Det var tydligen 1860 som Savojen och Nizza tillföll Frankrike. Under min uppväxt hörde jag det alltid uttalas som "pizza" (utom av Taube). Tostarpadius (diskussion) 21 maj 2015 kl. 20.00 (CEST)Svara
Den hårda Parisiseringen av dialekterna i Frankrike kom först efter andra världskriget. Innan dess var det löjeväckande att kalla staden annat än Nizza/Nissa/Niça, som ju bara är olika skrivsätt av samma namn. Fredrik Östman (diskussion) 22 maj 2015 kl. 09.28 (CEST)Svara

Kulturinflytande är de enda som ligger bakom språklig utveckling och språkliga normer. Det som avgör hur vårt språk ser ut är inget annat än prestige, och prestige får man genom att framstå i god dager i en betydande och talrik grupp, som i sin tur själv kan ha prestige o.s.v. Amerikanska normer har hög prestige i dagens Sverige. Detta är inte en referens för, utan en förklaring till, rådande språkbruk enligt regeln om minsta möjliga förvåning: Ortsnamn i Wales på engelska, amerikanskt uttal av kinesiska transkriberingar, samma val som träffats på engelska görs bland namnen på gamla europeiska orter med flera namn på flera språk. De svenska namnen på finska orter faller i glömska i takt med att de finska läses på engelska och inte översätts. Jag väntar på att Munich, Nuremberg, Milan och Florence skall börja breda ut sig mer än de redan har gjort. Fredrik Östman (diskussion) 22 maj 2015 kl. 09.24 (CEST)Svara

Jag är en aktiv motståndare till amerikanisering och skulle aldrig drömma om att förespråka namnformer som "Venice", "Rome" eller "Naples", vilka tyvärr förekommer i svenska texter numera. Om vi däremot diskuterar om de ortnamn denna tråd egentligen gäller, är det självklart att den brittiska normen skall gälla. Kymriska är ett språk som fasthålls av historiska skäl, med all rätt, men i alla av mig kända fall bör de engelska formerna användas. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2015 kl. 10.33 (CEST)Svara

Artikelnamn för kommuner redigera

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Artikelnamn för kommuner. --MagnusA 18 juli 2015 kl. 21.50 (CEST)Svara

Alla artiklar om svenska kommuner heter typ "X' kommun", medan "X" då handlar om den namngivande orten. Borde inte detsamma gälla också för kommuner i andra länder? Det var en överraskning för mig när jag idag upptäckte att Wikipedia följer en annan princip för kommuner i Finland. Vad tycker ni? Hur borde det vara? Visst borde man ha samma princip för alla länders kommuner? Skogsvandraren (diskussion) 23 maj 2015 kl. 17.43 (CEST)Svara

Behandlar vi både städer och kommuner i samma artikel för Finland? I Ylöjärvi står "är en stad" som "har fyra tätorter"!? /Hangsna (diskussion) 23 maj 2015 kl. 17.46 (CEST)Svara
Ja det är mycket olyckligt med denna namnsättning. I Finland fanns det först socknar, sedan från 1871 en äldre typ av kommuner, och från 1993 en ny typ av kommun. Och nu är detta hoplagt i många fall i samma artikel, som dessutom också gäller orten. Men tungt riva upp och göra "rätt".Yger (diskussion) 23 maj 2015 kl. 17.54 (CEST)Svara
Visst har detta varit uppe till diskussion nyligen, här eller annorstädes? Tostarpadius (diskussion) 23 maj 2015 kl. 17.59 (CEST)Svara
Nej inte ordentligt. Det kommer upp i förbifarten lite då och då~, sist tror jag när jag bökade med socknar i FI, DK och NO.Yger (diskussion) 23 maj 2015 kl. 18.02 (CEST)Svara
I Finland heter vissa kommuner fortfarande stad, det är väl inget konsigt med det? Sverige är ju ganska ensamt i världen om att ha en och samma "titel" för samtliga landets kommuner. Hur som helst borde alla ha en enhetlig form av artikelnamn på Wikipedia. Som exempel borde Nokia, Finland handla om tätorten medan Nokia stad borde handla om kommunen. Skogsvandraren (diskussion) 23 maj 2015 kl. 18.18 (CEST)Svara
Det är för mig som svensktalande lite konstigt att något heter "stad" och är en kommun. Om det finns en kommun som heter "Nokia" och jag vill tala om staden (tätorten) i kommunen så vill jag kalla den "Nokia stad".
Hur har finskspråkiga Wikipedia löst problemet? /Hangsna (diskussion) 23 maj 2015 kl. 18.52 (CEST)Svara
Nå, även i Sverige så har vi ju Stockholms stad, Lidingö stad, Solna stad osv.Esquilo (diskussion) 2015 maj 24 kl. 10.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
@Skogsvandraren: JAg hittar ingen tätort som heter "Nokia" i Statistikcentralen! -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2015 kl. 18.53 (CEST)Svara
När jag tittar närmare så är den nog sammanfluten med Tammerfors tätort. Den har 313 000 invånare medan Tammerfors stad hade 223 000. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2015 kl. 19.02 (CEST)Svara
Nå, svensktalande är även finländarna som lever med dessa svenska benämningar. Det finns också ett gäng kommuner som kallar sig själva stad även i Sverige. Se inledningsmeningarna till Stockholms kommun, Malmö kommun eller Helsingborgs kommun, till exempel. /Julle (diskussion) 23 maj 2015 kl. 20.07 (CEST)Svara

Finlands kommuner har diskuterats nyligen, det är jag tämligen säker på. En lösning var på gång, men det har tydligen dröjt. Tostarpadius (diskussion) 23 maj 2015 kl. 19.06 (CEST)Svara

Hangsna, du borde kanske läsa på om vad stad betyder? (Förlåt, men ditt påstående om att det är "lite konstigt att något heter 'stad' och är en kommun" låter ganska obildat.) I Sverige har vi inga städer sedan kommunreformen på 1970-talet (även om vissa kommuner som tidigare var städer väljer att kalla sig så och ordet i allmänt språkbruk ofta används om tätbebyggda tätorter), men i t.ex. Finland har man det. Kommunen Nokia är stad och att kalla den "Nokia kommun" är formellt felaktigt, den heter "Nokia stad".83.251.77.222 2015 maj 24 kl. 10.35 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Problemet är just att det allmänna språkbruket är att stad är en ort. Vår artikel stad första mening: "En stad är en stor tätort vars bebyggelse utgör centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer." Vilket är definitionen tätort och så tänker de flesta. Jag har inte för avsikt att kalla en kommun för något annat än den kallas men det är konstigt när det i artikeln Ylöjärvi står "I staden finns fyra tätorter" och vi definierat i artikeln stad att det är en tätort och då blir det "i tätorten finns fyra tätorter". (Visserligen står det längre ner i artikeln stad "Staden som lokaladministrativt område kan också i vissa fall utgöra detsamma som en kommun"). Det stora problemet med just denna fråga är kanske att vi skulle behöva artikeln Stad (Finland) som vi kunde länka till i exempelvis Ylöjärvi eller Nokia, Finland. /Hangsna (diskussion) 24 maj 2015 kl. 10.44 (CEST)Svara
Tittar man i gammal svensk statistik så är det inte så märkligt att stadskommuner benämns utan efterled. Två kommuner med samma namn benämns där oftast som Vetlanda respektive Vetlanda landskommun när de hamnar i samma lista. Då stad som kommunbegrepp är utrangerat i Sverige blir det naturligt att överföra betydelsen till tätorter. Den resan har kanske inte Östsvenskan gjort ännu. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2015 kl. 10.48 (CEST)Svara
Östsvenskan kommer nog inte att göra den resan så länge stad är ett kommunbegrepp i Finland. Jag har läst artikeln stad nu (tack för tipset!) och dessutom dess diskussionssida. Det ser ut som om det inte direkt finns någon enighet på diskussionssidan om att definitionen av "stad" som den är skriven där är helt korrekt. Jag har för egen del inga som helst problem att förstå meningen "I staden finns fyra tätorter" och det tror jag inte att någon annan har heller, även om man kanske måste stanna upp och tänka efter ett ögonblick. Det finns ju många som inte heller i vardagslag gör skillnad på "kommun" och "tätort" eller "kommun" och "förortsstadsdel". Wikipedia verkar vara väldigt noggrann med att använda den definierade betydelsen av tätort, trots att den nog är ännu mindre allmänt känd än definitionerna av kommun och stad, så varför har man valt att definiera stad bara så som det används i allmänspråket i rikssvenskan? På stockholmska har det inte riktigt den betydelsen, kan jag meddela.83.251.77.222 2015 maj 24 kl. 16.27 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
”Jag har för egen del inga som helst problem att förstå meningen »I staden finns fyra tätorter«” – parentetiskt, men om jag aldrig hade varit inblandad i Wikipediaprojektet (och inte ofta kommit i kontakt med den administrativa betydelsen på annat sätt), så hade jag baxnat rejält, tror jag ;) Jag skulle nog som du säger få tänka till i vilket fall, ja (uppenbarligen kunde alltså den administrativa indelningen stad rymma fler tätorter, och var inte begränsad till t ex stads/tätortsgränserna, för en tätort). För min del personligen är en kommun däremot ett område i geografin, men längre tillbaka har jag kanske också haft associationer till tätorter eller förstäder. Till viss del iaf kanske. Annars håller jag med Marfuas. flinga 25 maj 2015 kl. 18.24 (CEST)Svara
Varför skulle du ha baxnat rejält, användare:flinga? Tror du att folk i allmänhet gör det om de inser att saker inte riktigt är som de tror? I så fall fyller kanske Wikipedia en bättre funktion i samhället än man kunde tro! :-D Skogsvandraren (diskussion) 30 maj 2015 kl. 00.56 (CEST)Svara
För att jag inte hade fått ihop det, jag hade undrat vad som låg bakom en så konstig mening. Kanske hade jag stött på förklaringen om jag rotat vidare i det, vilket jag just ofta gjort här när jag jobbat med Wikipedia, men det är inte säkert att man gör det och i alla fall så gör ju inte alla det. Men att bli starkt förvånad eller konfunderad är vad jag kopplar till reaktionen/uttrycket att baxna, för min del. flinga 5 juni 2015 kl. 17.26 (CEST)Svara
Vad är det som är konstigt med den meningen? Skogsvandraren (diskussion) 6 juni 2015 kl. 15.29 (CEST)Svara
Stad är i min ursprungliga förförståelse en tätort, en lite större ort. ”I tätorten finns fyra tätorter” blir ju lite paradoxalt. flinga 18 juni 2015 kl. 23.17 (CEST)Svara
Då är det väl bra att Wikipedia finns som kan ge nya insikter? ;-) Jag lärde mig i skolan vad stad betyder = en typ av kommun, och det var på 1980-talet, många år efter 1971 års kommunreform. Ordet används ju också i andra länder i den betydelsen (Finland, Tyskland Stadt etc.). Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 16.24 (CEST)Svara
Jag har varit medveten om att "stadsbegreppet" som det är definierat i artikeln inte helt överenstämmer med hur folk i allmänhet uppfattar det. Det är i och för sig ingen nyhet att det kan vara på det viset ibland. Inte heller har folk i allmänhet någon större "känsla" för vad en tätort är för något. Jag skulle av exakt de skäl du anför ovan, föreslå att vi i Finland eftersträvar att benämna kommunartiklarna som just artikeln Nokia, Finland redan är benämnd och benämna tätortsartiklana som Nokia (tätort) när namnet krockar med ett namn på en stad (vilket det inte ser ut att göra just i fallet med Nokia). Det är på tvärs med hur det ser ut i artiklarna om svenska tätorter och stadskommuner, men jag tror vi får leva med det. Observera att det egentligen är Sverige som är undantaget som avviker mor resten. Vi benämner inte kommunartiklar i resten av världen som Whatever city, utan som just bara Whatever och ofta är de ibland tvåämnesartiklar om både en kommun och en befolkningsagglomeration i form av ett storstadsområde. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.29 (CEST)Svara
Om jag minns rätt så var det en eller kanske två användare som hade mycket starka intuitioner om att artikeln Stad skulle handla om det kommunalrättsliga begreppet. Det konstiga med den ingången blev ju att man var tvungen att kalla Tokyo för en kommun, och det är ju inte vad vi vill. Men det finns säkert lite rester kvar från den synen i artikeln. Jag tror det blir jättebra om man kan gå med på att termen "stad" kan peka på två begrepp, dels det kommunalrättsliga (det som försvann i och med kommunreformen på 1970-talet) och dels det allmänna (det som finns över hela världen och som existerat sedan antiken och som inte är skarpt avgränsat från by eller metropol). Det behöver inte betyda att någondera användningen är fel eller mer korrekt än den andra. Marfuas (diskussion) 25 maj 2015 kl. 10.24 (CEST)Svara
Jag gjorde om ingressen för något år sedan just med det syftet du skriver. Det vill säga det är främst en uppsättning byggnader. Rollen som kommun är nu inklämt i femte meningen som Staden som lokaladministrativt område kan också i vissa fall utgöra detsamma som en kommun..Yger (diskussion) 25 maj 2015 kl. 18.29 (CEST)Svara
Fast jag är lite tveksam till nuvarande ingress som hävdar att stad skulle vara liktydigt med en centralort. Tycker NE:s defintion som egentligen är två: 1. ett geografiskt område som kännetecknas av en viss typ av rättslig status (en stad med stadsprivilegier eller för den delen en kommun som kallar sig stad) eller 2. en viss typ av markanvändning - det handlar i första hand historiskt om bebyggelser som fungerat som betydande handelscentra eller motsvarande utan att ha någon egentlig rättslig status. I Sverige har det ju under långt tid varit enkelt att förena de båda begreppen så till vida att städer har varit platser där handel och hantverk (undantaget vissa sockenhantverkare) varit tillåten och icke städer där den inte varit det så det har egentligen inte funnits någon skillnad mellan begreppen. Efter handelsfrihetens frisläppande har det uppstått andra typer av handelscentran som inte varit städer, men de har i allmänhet kallats något annat - köpingar - municipalsamhällen - stationssamhällen. Problemen har ju egentligen dykt upp under andra häften av 1900-talet när städer börjat slås samman med kommuner och därmed kommit att omfatta omkringliggande landsbygd och därmed blivit ganska olika den traditionella tolkningen av en stad. I Sverige har begreppet sedan 1971 ingen juridisk funktion och kan därmed sägas vara ur världen, men det är det inte i Finland.
Det är bland annat jag som tagit upp frågan tidigare, tror att det var här på bybrunnen. Det handlade då om en bruksägare som anlade en stad tvärs över viken i förhållande till sin herrgård. Herrgården saknar artikeln men socknen har däremot en artikel. Problemet var socknen länkade till en artikel om nuvarande kommun med samma namn, som faktiskt än idag mestadels består av landsbygd, och då kan det bli förvirrande, åtminstone för en svensk läsare. Jag har egentligen inga synpunkter om uppslagsordet, däremot borde artikeln vara tydlig med vad för slags "stad" det egentligen handlar om.FBQ (diskussion) 25 maj 2015 kl. 21.59 (CEST)Svara
De kanske vore en god idé att skilja på kommuner och städer/tätorter även i utlandet så att man slipper tvetydiga artiklar i stil med Nijmegen: ...är en kommun och en stad i provinsen Gelderland i Nederländerna....och invånarantalet är på 159 556 invånare. Bor det 159 556 invånare i staden eller kommunen kan man då undra. När det gäller just Nijmegen så täcker tätorten nästan hela kommunen, så där spelar det inte så stor roll. Däremot så spelar det roll för grannkommunen Groesbeek som nlwp på exemplariskt vis har helat upp i Groesbeek (gemeente) (kommunen) och Groesbeek (tätorten). För övrigt så interwikilänkar vår svenska artikel Groesbeek (som handlar om kommunen) till den nederländska artikeln om tätorten. /ℇsquilo 26 maj 2015 kl. 11.08 (CEST)Svara
Håller med. Ett problem som dock kan uppstå är bristen på tillgänglig statistisk för mindre områden än kommuner eller motsvarande. T.ex. har inte ens nlwp någon folkmängd angiven för exemplet Groesbeek ovan.
Ett relaterat problem som sticker ut är städer i Kina, där våra artiklar behandlar administrativa områden som rimmar illa mot vad vi normalt kallar "stad". Men, det verkar som det råder någon form av iw-konsensus att göra på det viset, så jag vet inte.--Pjred (diskussion) 26 maj 2015 kl. 12.11 (CEST)Svara
Nja, jag tolkar de där städerna som "municipality", vilket de ju i praktiken är = stadskommuner alt. administrativt område på provinsnivå. Exempelvis är Xi'an det förra och Peking det senare [5]. I våra artiklar beskrivs Pekings admin.omr. omväxlande som kommun och "stad på provinsnivå". Medan vi ofta vacklar mellan att benämna de andra stadskommunerna som kommuner och distrikt (stadsdistrikt). Allt som allt lite rörigt, men oftast går det att ta reda på vad som är vad – i Kina.--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2015 kl. 01.44 (CEST)Svara
(Redigeringskonflikt)Det är ett hur stort problem som helst och finns överallt. Om vi insisterar på att behålla två-ämnesartiklarna, så bör de kopplas till vad som på Wikidata kallas "Bonnie and Clyde"-objekt enligt min mening. Det skulle göra att vi riskerar tappa lite av interwikin genom Wikidata, men det kan det vara värt för att få det rätt. -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2015 kl. 12.16 (CEST)Svara
Esquilo: Njae. nl:Groesbeek (gemeente) handlar om en kommun som nybildades genom sammanslagning 2015, nl:Groesbeek huvudsakligen om en by men också om en fd kommun som byn var huvudort i (den fd kommun som Groesbeek handlar om). Det motsvarar snarast situationen med Pargas stad respektive Pargas. Diskussion:Vörå berör också detta ämne. //Essin (diskussion) 26 maj 2015 kl. 12.35 (CEST)Svara
I nl:Groesbeek (gemeente) står det Groesbeek is een gemeente in het zuidoosten van de provincie Gelderland (Groesbeek är en kommun i provinsen Gelderland) medan det i nl:Groesbeek står Groesbeek is een plaats in de Nederlandse gemeente Groesbeek (Groesbeek är en plats i kommunen Groesbeek). /ℇsquilo 27 maj 2015 kl. 08.33 (CEST)Svara
Ja, men i nl:Groesbeeks infobox uppges en borgmästare, längre ner finns ett helt avsnitt om politik, och artikeln ligger i kategorin "Voormalige gemeente in Gelderland". Något renodlat exempel på uppdelning av ort och kommun i olika artiklar är det inte. //Essin (diskussion) 27 maj 2015 kl. 23.58 (CEST)Svara
Innocent bystander mfl: Jag tror att det i viss mån krävs en kompromiss mellan tydlighet och överskådlighet. Om vi vill vara så tydliga som möjligt (och underlätta för Wikidata) är ett enkelt sätt att skapa en separat artikel för varje tänkbar geografisk och konceptuell avgränsning. (Ett av de mest utpräglade exemplen är artikelparet Huskvarna köping och Huskvarna stad, som båda handlar om de kommunala förhållandena i ett och samma geografiska område.) Däremot tror jag att färre artiklar, med tydliga underrubriker och andra markeringar av vilken aspekt som avses, ger mer överskådlighet. Beroende på kommunstrukturen och vilken statistik och annan litteratur som finns tillgänglig kan balansen vara olika i olika länder. I Sverige är det definitivt befogat att åtminstone skilja på ort och kommun, Finland är nog på väg dit, i Frankrike är det inte. Diskussion:Lista över Schweiz kantoner, amt, distrikt och kommuner handlar också rätt mycket om detta. //Essin (diskussion) 26 maj 2015 kl. 13.06 (CEST)Svara
Det går alltså att i det objekt som tvåämnes-artikel "Grönköping" är kopplad till, skriva "Består av: Grönköping (ort)"+"Består av: Grönköping (kommun)" och sedan ha all historisk statistik i objekten om orten respektive kommunen. Att det kanske inte finns en enda artikel om enbart orten på en enda Wiki, spelar ingen roll. En sådan lösning underlättar stort för robotar som ska uppdatera när det kommer nya siffror från SCB om kommunens respektive ortens folkmängd. -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2015 kl. 16.38 (CEST)Svara
En artikel om varje ämne är det bästa, om dessa inte blir orimligt korta. Då kan man till att börja med nöja sig med en omdirigering, som kan vara kopplad till ett wikidataobjekt. Detta gäller även om exempelvis familjemedlemmar av viss betydenhet. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2015 kl. 11.57 (CEST)Svara

Ni som påstår att Finland gör skillnad på olika kommuntyper borde kolla den finska lagboken. Åtminstone sen 1995 har man inte gjort det: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19950365

Skillnaden är att i Sverige kan kommunpolitiker som tycker det är "jättetufft" att kalla sin kommun för x-stad göra det men den heter fortfarande x-kommun, i Finland kan kommunpolitiker som tycker det är "coolt" att kalla sin kommun för x-stad byta namn på kommunen när de "anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle". Länk till den senaste versionen av komunallagen som gäller från 1 maj i år: https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2015/20150410 Åkebråke (diskussion) 26 maj 2015 kl. 02.31 (CEST)Svara

[se kommentar nedan, av den 6 juni --LPfi (diskussion) 6 juni 2015 kl. 22.38 (CEST)]Svara
Stockhomarna må kalla sin kommun vad de vill, men det slår inte igenom i statliga förordningar. I Finland har kommunerna mer inflytande över sin namngivning. De svenska landstingen står lite mitt emellan där. Vissa av dem får kalla sig Region istället, men vart fjärde år hålls det ändå val till "landstingsfullmäktige" i dem. Det syns också i våra artiklar, det är till skillnad från kommunartiklarna, lite hela havet stormar i hur landstingen benämns. Finns det fortfarande två artiklar om landstinget i Halland? -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2015 kl. 09.07 (CEST)Svara
@Innocent bystander: Nej, vi verkar ha allt under Region Halland. Apropå det här… vår användare:Grön är numera ordförande i Västra Götalandsregionens regionfullmäktige. Han förklarade på WMSE:s årsmöte i mars skillnaden mellan ett (ordinärt) landsting och en region (den senare har fler ansvarsområden). Däremot heter "hans" region fortfarande formellt Västra Götalands läns landsting.[6] Så även här verkar benämning och juridiskt namn inte riktigt traska i samma takt.--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2015 kl. 01.44 (CEST)Svara
Återigen, se aktuell lagtext: "Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län...
3 § Denna lag gäller för Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Jämtlands läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5-10 §§ gäller i sådant fall kommunen.
4 § De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Jämtlands läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas" https://lagen.nu/2010:630
Lagen ger alltså vissa landstings landstingsfullmäktige och landstingsstyrelser samt Gotlands kommunfullmäktige och kommunstyrelse rätten att beteckna sig som regionfullmäktige och regionstyrelse, dock inte i samband med landstingsvalen eller Gotlands kommunval. Ordet "region" nämns inte alls. Skillnaden mellan "landsting" och "region" är alltså densamma som mellan "kommun" och "stad", det förstnämnda är officiella begrepp medan det andra är uttryck politiker kallar landstinget eller kommunen de styr över för att de tycker det är "ballt". Det ger dessutom möjligheten att "sätta orten på kartan". Åkebråke (diskussion) 27 maj 2015 kl. 03.18 (CEST)Svara
Regioner har med stöd av Lagen om regionalt utvecklingsansvar ansvar även för regional utveckling och tillväxt. Så det finns en skillnad inte bara i namnet som sådant. har fått utökade uppgifter och kallas regioner, Namnsättning i dessa fall är vacklande men själva och enligt POMMF benämns de som regioner, även om de formellt fortfarande är landsting.Yger (diskussion) 27 maj 2015 kl. 09.03 (CEST)Svara
@Åkebråke: Landsting som börjar kalla sig för "region" gör det naturligtvis inte för att det är "ballt", utan för att de har en saklig grund för det. De är, visserligen med bibehållen landstingsstatus men med nya och utökade lagreglerade uppgifter, något annat än de gamla landstingen. Region-namnet handlar alltså om att klargöra ett sakförhållande i förhållande till medborgare och omvärld. Begreppet "region" kanske inte verkar så välvalt, men det förklaras av vilka begrepp som valdes i tidigare ej genomförda utredningsförslag. Och det får vi nog leva med, i takt med att allt fler landsting omvandlas till regioner. Sen finns det, som har påpekats ett antal gånger tidigare i liknande diskussioner här, all anledning att skilja på juridisk status ("är") som handlar om laglig grund för verksamheten, formellt namn ("heter") och vardagsbeteckning ("kallas"), som (i Sverige i alla fall) avgörs av den kommun eller det landsting det gäller. Det är därför namnskicken - både på wp och i samhället i övrigt - varierar. Lindansaren (diskussion) 27 maj 2015 kl. 09.49 (CEST)Svara
En knepig konsekvens av det här är att det börjat bli svårt för folk att skilja på län och region. -- Innocent bystander (diskussion) 27 maj 2015 kl. 11.50 (CEST)Svara
Min poäng är att det är tämligen irrelevant för invånarna i ett län om det täcks av Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Men när lokalpolitiker vill impa på "de stora pojkarna" på riksnivå så låter det bättre att säga att man kommer från en region än från ett landsting. Åkebråke (diskussion) 28 maj 2015 kl. 23.10 (CEST)Svara
Åkebråke: Jag finner det inte på något sätt irrelevant att man använder ett nytt namn för att signalera för medborgarna att deras gamla landsting (med dess huvudsakliga ansvarsområden) har omvandlats till något annat (med delvis andra och nya ansvarsområden). Det handlar inte om någon liten och perifer förändring, utan om grundläggande uppgifter som tidigare antingen har legat på länsstyrelserna eller regionala kommunalförbund. Det har ingenting med länets/landstingets/regionens storlek att göra. Den gamla länsindelningen (som landstings- och regionindelningen grundar sig på) har med undantag "pionjärerna" Skåne och VGR varit svårruckad, även om det kommer signaler om att det möjligen kan bli en del länssammanslagningar i framtiden. Därför sker regionomvandlingsprocessen idag främst inom den etablerade geografiska indelningen i län och landsting. Regionomvandlingen handlar främst om demokrati och samhällsorganisation, oavsett regionens storlek. Det gäller medborgarnas inflytande över vissa politikområden på regional nivå, och deras rätt till kunskap om hur politiker och förvaltningar hanterar sitt ansvar. Då är det viktigt att man använder beteckningar enlig POMMF, och att artiklarna är tydliga. Lindansaren (diskussion) 29 maj 2015 kl. 12.38 (CEST)Svara
Det stämmer, som Åkebråke skriver, att man inte sedan 1995 längre gör skillnad juridiskt mellan städer och landskommuner i Finland. Däremot heter inte alla finska kommuner "X' kommun" utan de som använder ordet stad heter alltså så, till skillnad från svenska kommuner som bara kallar sig städer. Det vore därför fel att kalla en artikel för Nokia kommun utan den borde heta Nokia stad. Wikipedia borde, som många skriver, vara noggrannare med namngivningen. Stad betyder inte tätort eller tätbebyggt område, en stad är en geografiskt avgränsad ort med vissa administrativa uppgifter såsom hantering av handels- och byggnadstillstånd, alltså en typ av kommun. Det är det som kommuner gör idag. Skogsvandraren (diskussion) 29 maj 2015 kl. 11.55 (CEST)Svara
Stad betyder såväl "tätort" som "administrativ enhet". Ett ena är ett vanligt ord, det andra en term med legal betydelse. Den förra betydelsen är relevant för vår artikel stad, den senare dessutom för hur vi namnger artiklar om beskriver vissa ämnen.
andejons (diskussion) 29 maj 2015 kl. 15.07 (CEST)Svara
Båda betydelserna borde förstås behandlas i artikeln stad. Båda orden är vanliga, även om bara det ena har en legal betydelse. Den legala betydelsen är förstås mer lättdefinierad än den vardagliga med betydelsen stor tätort. Skogsvandraren (diskussion) 30 maj 2015 kl. 00.46 (CEST)Svara
Betydelserna hör ihop. De stora tätorter det handlar om har ju tidigare varit kommuner av denna typ. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2015 kl. 21.48 (CEST)Svara
Det kan vara en betydande skillnad mellan den geografiska omfattningen av en tidigare stad och den nuvarande tätorten med samma namn. Ett exempel är Söderhamns stad, som redan vid grundandet 1620 tilldelades ett avsevärt större område än den nuvarande tätorten Söderhamn. /Annika (diskussion) 3 juni 2015 kl. 23.41 (CEST)Svara
Och Kramfors stad hade ett tag rekordet i flest antal tätorter inom kommunen. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juni 2015 kl. 08.27 (CEST)Svara
Exemplet Söderhamn är ändå ett undantag. I många fall var stadsområdet mindre än den sammanhängande bebyggelsen långt in på 1900-talet. Någon exakt överensstämmelse mellan kommungränser och tätbebyggt område har nog aldrig funnits, inte ens på den tid då vi hade stadsmurar. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2015 kl. 14.00 (CEST)Svara
Nej, precis. När Kiruna blev stad så var ju det världens största stad (till ytan) men större delen av stadens område var ju rena ödemarken. Rolig kuriosa som avskaffades när Sverige gjorde alla städer till kommuner. Skogsvandraren (diskussion) 6 juni 2015 kl. 15.33 (CEST)Svara

Nu har denna diskussion tagit fart igen. När det gäller Sverige har vi väl numera artiklar för alla nutida och tidigare kommuner med "fullständiga" namn (inkluderande typ av kommun) och för orter med enbart själva ortnamnet. Det är en standard som satt sig och som undanröjer många missförstånd och sammanblandningar. Danmark som har samma system som Sverige (enhetlig kommuntyp och ytstora kommuner ofta innefattande ett flertal orter) beskrivs på samma sätt (t ex Odense resp Odense kommun. I fallet Norge bidrog jag själv för några år sedan med att göra en motsvarande uppdelning på kommun/ortsartiklar. I Finland används benämningen "stad" för ett stort antal kommuner (egna beslut inga "uppifrån" utdelade "rättigheter"). I bland blir dessa lite märkliga som i fallet Raseborg, där det inte finns någon ort med detta namn, men där kommunen likväl kallas "stad". Alltså borde en sådan åtskillnad kommun/ort även göras när det gäller Finland. Skillnaden mot Sverige är dock att de kommuner i Finland som kallar sig stad har stöd i kommunallagen (§5). Alltså kan vi inte rakt av kalla alla för "X kommun". En lösning är att skriva särskilda kommunartiklar (rubricerade som "X kommun" eller "X stad" beroende på vilken titel kommun själv använder) och låta artiklarna med enbart ortnamnet handla om just orten på samma sätt som för orter i DK/NO/SE. Så skulle man också kunna göra vad gäller Nederländerna, där staden som kommuntyp avskaffades redan i mitten av 1800-talet. --Andhanq (diskussion) 6 juni 2015 kl. 22.57 (CEST)Svara

Kommuner i Finland kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle (kommunallagen 17.3.1995/365). Vad jag förstår är detta ett beslut som kommunen gör självständigt och som varken binder andra eller påverkar kommunens namn. Benämningens status torde framgå t.ex. av Statsrådets beslut om upplösande av Houtskärs kommun, Iniö kommun, Korpo kommun, Nagu kommun och Pargas stad och bildande av en ny Väståbolands stad (467/2008): "bildas en ny kommun, som omfattar [de gamla kommunernas] nuvarande områden och som börjar använda namnet Väståboland och benämningen stad." Normalt används kommunnamnet utan tillägget "stad" eller "(lands)kommun", ofta också i lagtext.
Som jag ser det är vi alltså fria att kalla varje kommun för "kommun", också då de själva kallar sig stad. I kommunartiklarna bör vi förstås nämna att kommunen ifråga kallar sig stad, också då vi väljer att inte i övrigt använda ordet. Att särskilja orten från kommunen genom att kalla endera för stad är problematiskt, då ordet har båda betydelserna.
--LPfi (diskussion) 6 juni 2015 kl. 22.38 (CEST)Svara
LPfi, jag tolkar inte det du citerar så som du beskriver det. Om det bildas en kommun "som börjar använda namnet Väståboland och benämningen stad", så är det visserligen en kommun (precis som alla städer alltid har varit) men den heter Väståbolands stad, inte Väståbolands kommun. Som jag ser det, vore det alltså fel att använda rubriken "Väståbolands kommun" på en artikel om Väståbolands stad. Dammråtta (diskussion) 17 juni 2015 kl. 23.33 (CEST)Svara
Det torde åtminstone vara klart själva att namnet på kommunen inte innehåller ordet "stad" (annat än för Nystad & co). Också "kommunen Väståboland" är tvivelsutan korrekt, liksom (som artikelrubrik) "Väståboland (kommun)". Jag är osäker på hur "Väståbolands kommun" eller "Raseborgs kommun", där efterleden skulle vara beskrivande och inte del av en fast sammansättning, skall uppfattas rent språkligt. Är en sådan konstruktion problematisk? --LPfi (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.38 (CEST)Svara
Nu förefaller det som om du blandar ihop ortnamn och kommunnamn. En kommun (i alla fall i Sverige) heter alltid "X' kommun", inte bara "X", även om det senare normalt också (särskilt när det framgår av sammanhanget) kan användas om kommunen. Det är samma sak som att namnet (firman) för ett aktiebolag alltid innehåller ordet aktiebolag eller förkortningen AB, även om det ofta inte uttalas eller skrivs när man omtalar bolaget. Så en kommun "Väståbolands stad" har alltså ordet stad i sitt namn även om ordet inte ingår i själva ortnamnet. Dammråtta (diskussion) 5 juli 2015 kl. 12.44 (CEST)Svara
Av juridiska dokument på Pargas stads hemsida ser det ut som "Pargas stad" är "firman" för just den kommunen. Det är dock inte självklart att det är något som går att generalisera till alla länder eller alla tidsperioder. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juli 2015 kl. 12.55 (CEST)Svara
Nej, men svenskspråkiga Wikipedia borde skriva och beskriva vad som gäller i svenskspråkiga länder. Det är väl det som den här diskussionstråden handlar om? Inte om hela världen och hela världshistorian? Dammråtta (diskussion) 5 juli 2015 kl. 16.08 (CEST)Svara
Ja, man kan ju börja där i alla fall. De städer i Sverige som har artiklar har ju dem i stilen Solna stad, så visst borde detsamma gälla för finska städer. Att svenska kommuner inte längre heter så borde inte påverka artikelrubrikerna för finska kommuner. Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 16.17 (CEST)Svara
Jag tycker att Andhanq m.fl.:s förslag om att göra en artikeluppdelning mellan kommuner och orter i Finland är bra, det borde göras snarast. Vidare anser jag att artikelrubriken stad borde vara en förgreningssida. Dammråtta (diskussion) 11 juli 2015 kl. 16.02 (CEST)Svara
Jag håller med. Dela upp kommuner/städer - orter. Ove Raul (diskussion) 18 juli 2015 kl. 19.45 (CEST)Svara
Jag kan tänka mig att bidra till detta. Vi måste komma överens om en viss standard, så att det blir likformigt, även om fler personer jobbar med det. Mitt förslag är att orten får ett "naket" namn, medan den administrativa enheten skrivs som "X" följt av den benämning som kommunen har rätt att välja enligt 5§ i Finlands kommunallag alltså "stad" resp "kommun". Därefter samma benämning på finska. Att på svenskt/norskt/danskt sätt skriva exvis "Åbo kommun" funkar nog inte eftersom den namnformen väl aldrig används i Finland. Lämpligen bör det dock om varje kommun (även de som benämner sig "stad") stå att det är en kommun, med länk till Finlands kommuner. Det är så att säga en sak vad de heter/kallas och en annan sak vad de är. --Andhanq (diskussion) 28 juli 2015 kl. 14.28 (CEST)Svara
Inledningen borde vara: "Åbo stad är en kommun i Finland med Åbo som centralort..." Skogsvandraren (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 18.20 (CEST)Svara
Jag har inget emot det, men betänk att samma resonemang då kan användas för att flytta New York till City of New York och Kansas City till City of Kansas City. -- Innocent bystander 11 augusti 2015 kl. 08.10 (CEST)Svara
Det finns väl ingen som har förespråkat några artikelflyttar? Vad det handlar om är att dela upp mellan kommunenhet och bebyggelseort. Det är väl möjligt att en sådan uppdelning kan vara lämplig att göra framöver även avseende amerikanska befolkningscentra. Skogsvandraren (diskussion) 31 augusti 2015 kl. 18.11 (CEST)Svara

Som jag skrev på wp:BOÅ: Vad har denna diskussion kommit fram till? Vissa tycker finska kommuner som heter något med stad ska ha vissa artikelnamn på grund av eller trots konsekvens. Samt att vår artikel stad antingen ska vara en gren eller ett uppslagsord? --افيراتير (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 19.00 (CEST)Svara

Denna diskussion som startade den 23 maj 2015 kl. 17.54 (CEST) är mycket lång och svår att överblicka. Den borde sammanfattas och/eller uppdelas med underrubriker. --Allexim (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 22.56 (CEST)Svara
jag tycker vi borde komma till en lösning snart. Tätorten Helsingfors centraltätort har 1,1 miljoner invånare medan kommunen Helsingfors stad har 622 240 invånare. Förutom kommunen Helsingfors ligger tätorten inom 10 andra kommuner. Tammerfors centraltätort är delat på 6 kommuner, och Åbo centraltätort i sju kommuner. Jämför Stockholm och Stockholms kommun - en hanterar tätorten och den andra kommunen /Portunes (disk) 19 augusti 2015 kl. 16.28 (CEST)Svara
Säger inte emot i övrigt, men just Stockholm (diskhistoriklogg) handlar inte om tätorten, det gör istället Stockholm (tätort) (diskhistoriklogg). Vi har åtmistone tidigare haft samma sak i Göteborg, men jag tror det är ändrat nu. Det finns alltså en möjlighet att ha två artiklar om en ort, en om orten som den uppfattas generellt, och en om det statistiska begreppet. -- Innocent bystander 21 augusti 2015 kl. 09.45 (CEST)Svara

Vietnam redigera

Är konsensus nuförtiden att artiklar för platser/områden i Vietnam ska skrivas med vietnamesiska tecken? Denna artikel säger "Bara svenska bokstäver brukar användas i namn på artiklar. Specialtecken kan eventuellt användas inne i artikeln.". Men, det har skett många ändringar på senare tid i annan riktning (artiklar skapade med vietnamesiska tecken, samt existerande artiklar flyttade till namn med vietnamesiska tecken). Den gamla "riktlinjen" bör kanske ändras eller tas bort?--Pjred (diskussion) 9 april 2016 kl. 16.54 (CEST)Svara

Det togs upp i förbigående i Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2015#Namn på andra språk i höstas, men jag skulle inte hävda att den diskussionen kom fram till något i denna fråga. Det behöver antagligen diskuteras igen. //Essin (diskussion) 13 april 2016 kl. 00.01 (CEST)Svara
Förefaller helt vettlöst att ha för svenskspråkiga i allmänhet oläsbara namn i svenska Wikipedia. Riktlinjen måste gälla. Fredrik Östman (diskussion) 15 april 2016 kl. 11.18 (CEST)Svara
Vad är det som är så oläsbart med Vietnamesiska? Uttalet är svårt. Men att Stockholmare inte kan uttala Alseda, gör inte att vi ändrar hur det skrivs! -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 11.27 (CEST)Svara
Fel av mig, jag trodde att det rörde sig om tecken liknande de kinesiska. Lite diakritiska tecken runt om kan man ju lätt ignorera. (Utgår från att alsedabor inte kan uttala Norrtullsgatan, Kapellskär och andra uppsvenska ortsnamn. En dialekt som upprätthålls av en skola brukar vi kalla språk, t.ex. vietnamesiska, så det är en annan diskussion.) Fredrik Östman (diskussion) 19 april 2016 kl. 09.26 (CEST)Svara
Den enda anledningen jag kan komma på för att hantera vietnamesiska namn på annat sätt än för andra med latinska alfabet är om vissa läsare har svårt att rendera tecknen, och visar skräptecken i stället. Jag tror det problemet borde vara försumbart 2016, men det kanske inte var det när riktlinjen skrevs? Boⅳⅰᴇ (🖉) 19 april 2016 kl. 10.35 (CEST)Svara
Det är inte en otänkbar förklaring, de diakritiska tecknen är många i detta språk. -- Innocent bystander 19 april 2016 kl. 11.57 (CEST)Svara

Då jag funderar på att putsa lite på artiklar för vietnamesiska orter så känner jag fortfarande att denna fråga hänger i luften. Tittar jag på de språkrekommendationer som jag vid en snabb sökning finner så är de inte helt tydliga. TT-språket verkar bara kommentera att vissa diakritiska tecken som är ovanliga i svensk text ofta saknas, utan att komma med en generell rekommendation. "Utländska namn på svenska" (Europeiska unionens råd) rekommenderar att man använder namn med befintliga diakritiska tecken, med undantag (gällande orter) för Hanoi, Haiphong och Hô Chi Minh-staden (denna dock med cirkumflex). Jag lutar åt att gå efter det sistnämnda och kommer därför att flytta artiklar till stavningar med diakritiska tecken efter hand. Inväntar dock eventuella kommentarer innan jag sätter igång.--Pjred (diskussion) 10 januari 2021 kl. 17.05 (CET)Svara

Tidningar har traditionellt haft svårt med accenterna. Jag antar att det går tillbaka till telegram (jfr TT:s tidigare namn) och telex, där man i båda hade svårt att få med accenter. Om materialet man fick från sina korrespondenter var utan accenter var det för mycket krävt att de skulle läggas in av redaktionen eller sättarna. Det är mer eller mindre på 2000-talet som vi fått tillgång till alla tecken, och kulturen ändrar långsamt – det är inte alla som hittar t.ex. polska "ł" på sitt tangentbord. Programstödet borde däremot nuförtiden finnas på plats, och på Wikipedia är det lätt att låta någon som klarar det lägga till accenterna och flytta artikeln. –LPfi (diskussion) 10 januari 2021 kl. 17.43 (CET)Svara

Georgien redigera

Hur gör vi med platser i Georgien som inte har etablerade svenska namn? Jag stötte på Q'azbegis Munitsip'alit'et‘i, vilket jag inte kan uppfatta som ett svenskt namn på en ort/kommun/raion. Jag försvenskade till Qazbegis rajon, men blev osäker.

Det nuvarande artikelnamnet verkar vara en transkribering av det georgiska "ყაზბეგის მუნიციპალიტეტი", och detta verkar ha översatts till Qazbegis Raioni, varav jag drog slutsatsen att det är fråga om en "rajon", trots att sådana inte beskrivs i Georgiens administrativa indelning (artikeln nöjer sig med de större enheterna). Oklart huruvida vi borde använda "municipalitet" i enlighet med lokal benämning eller "rajon", som verkar vara den svenskspråkiga termen för denna typ av indelning.

Alltså: skall vi använda en transkribering av hela namnet (är transkriberingen då rätt? skall apostroferna vara med?), byta efterledet till "municipalitet" eller byta till rajon (eller t.o.m. kommun)?

Pingar Andet, som verkar ha sysslat med Georgien, men inte varit aktiv på ett par år.

LPfi (diskussion) 23 oktober 2021 kl. 11.07 (CEST)Svara

Geografiska namn med väderstreck redigera

Indonesiens provinser har ofta namn på format "Ön som de ligger på" följt av "I vilken del (i vilket väderstreck) av ön de ligger på", t.ex. ligger Kalimantan Timur i öst (Timur) av ön Kalimantan (indonesiska namnet för Borneo). Borde vi inte i dessa fall med moderna administrativa indelningar använda oss av de svenska orden för väderstrecken (motsvarande t.ex. Nordkorea och Sydkorea). I det aktuella fallet verkar t.ex. svenska nyhetsorgan använda "Östra Kalimantan" snarare än "Kalimantan Timur", men jag hittar med en snabb googling inte något underlag åt ena eller andra hållet. Gunnar Larsson (diskussion) 18 januari 2022 kl. 17.23 (CET)Svara

Vi använder North Carolina & al. Om det inte finns särskilda argument brukar vi väl använda de namn som etablerats i svenska språket. Särskilda skäl som jag brukar ha som käpphäst är då det vanligaste namnet i svenska texter är ett sådant journalister med tidsbrist börjat använda utgående från engelskspråkiga källor. Då kan vi hålla fast vid eller etablera ett mer korrekt namn, om vi hittar ett sådant. Hur är det i det här fallet: är det bara nyhetstjänster som använder Östra Kalimantan, möjligen vägledda av "East Kalimantan"? Borde vi i så fall använda Östra Borneo istället? Eller är "Kalimantan Timur" fortfarande det namn som används av dem som har mer tid och sakkunskap till sitt förfogande? –LPfi (diskussion) 18 januari 2022 kl. 17.55 (CET)Svara
Jag fastnade lite grann på just denna provinsen eftersom några exjobbare som jag var s.k. ämnesgranskare för gjorde sitt exjobb där. Då har jag inget minne av av Timur" någonsin användes utan att det var öst/east (ser att själva arbetet var på engelska). I de andra tillfällen då jag stött på det har det också varit översatt, vilket det även är på övriga språk på Wikipedia förutom tyska (åtminstone av de som jag förstår). Att använda Borneo i provinsnamnen har jag inte stött på, och tror det är olämpligt (som jag förstår en:Borneo så kommer det från Brunei och används av européer, araber o.s.v. medan det lokala namnet är Kalimantan).
Skulle vara bra om det fanns någon allmän princip, men det kanske är svårt. Gunnar Larsson (diskussion) 18 januari 2022 kl. 18.48 (CET)Svara
Du har rätt att det kan vara lämpligt att utgå från det lokala provinsnamnet och inte från öns namn. –LPfi (diskussion) 19 januari 2022 kl. 11.49 (CET)Svara
Ett par tidigare diskussioner om samma ämne: Diskussion:Södra Kivu, Diskussion:Moluckerna (provins). EU rekommenderar "Kalimantan Timur" på svenska (men verkar åtminstone acceptera "East Kalimantan" på engelska), men är förstås inte allenarådande. //Essin (diskussion) 19 januari 2022 kl. 13.02 (CET)Svara
Tack! I EU-dokumentet stod ju dessutom lite principer - att de köra på lokala namnen för väderstrecken. Gunnar Larsson (diskussion) 20 januari 2022 kl. 20.43 (CET)Svara
Flera av de indiska delstaterna har namn med väderstreck på hindi (eller något annat språk). Per W (diskussion) 21 januari 2022 kl. 06.31 (CET)Svara
Jag sökte lite mer efter gamla diskussioner och hittade Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Februari#Norra regionen eller Northern Region ?, diskussion:Kenyas provinser, diskussion:Botswanas administrativa indelning. Det verkar som att det både här och i de andra diskussionerna lutar åt att inte översätta, om det inte går att uppbringa en bra källa som uttryckligen översätter. Det är då särskilt viktigt att kontrollera att källan inte är automatöversatt, användarskapad eller ett resultat av rundgång från Wikipedia. Frågan blir då och då aktuell på Projekt alla platser-städning, där t ex Kategori:Indelningar i Etiopien i hög grad är på engelska, och Kategori:Indelningar i Kamerun använder översättningar som jag inte har kunnat hitta på Wikipedia, Google eller EU (EU rekommenderar de franska namnen). //Essin (diskussion) 23 november 2022 kl. 17.31 (CET)Svara