Wikipediadiskussion:Gemenskapens tekniska önskelista

Återkoppling om första önskelistan

Skriv gärna här, hur du tycker att arbetet med den första tekniska önskelistan gick, d.v.s. den som skapades 2017. Både återkoppling om arbete med själva önskelistan (insamling av förslag, urval m.m.) och utvecklingen av de valda önskemålen välkomnas. /Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 3 september 2018 kl. 14.26 (CEST)

@Sebastian Berlin (WMSE): Frågan du ställer är bra. Min återkoppling idag gäller främst projektuppföljning och kommunikation.

Jag får ett intryck av att önskelisteprojekten, för de delar som jag kan se, är lite "framtunga", stor energi läggs ned på att inventera nya förslag och rösta om dessa, men mindre åt att följa upp och kommunicera hur implementationen går och att verifiera att den gjorda förbättringen blev enligt användarnas förväntningar och data om hur användningen av de nya verktygen som till exempel ORES, ser ut. Var det ett "lönsamt/effektivt projekt" som motsvarade dess topposition vid omröstningen?

 Gillar Denna "task" verkar dock lovande, även om den inte är "Assigned to" någon.

Det vore önskvärt med en tydlig och lättillgänglig uppföljning av de projekt som blir resultatet av dessa önskelistor. När jag läser det som står i

• Wikipedia:Gemenskapens_tekniska_önskelista/2017#Utvärdering_och_val_av_projekt
• Wikipediadiskussion:Gemenskapens_tekniska_önskelista/2017#Genomförande

får jag ingen aktuell helhetsbild av vad som är färdigt och vad som kvarstår. Tycker det är principiellt fel att "arkivera" en sån här önskelista innan "projektet" är färdigt och utvärderat om det inte finns en lättillgänglig projektsida med denna information.

Länken till Bybrunnen som lades in i februari fungerar inte heller idag eftersom Bybrunnen arkiveras regelbundet. Man ska inte behöva leta igenom flera arkiv för att hitta den senaste och aktuella tidplanen för ett pågående projekt. Jag letade igenom Bybrunnen-arkiven för februari och mars och hittade det här inlägget som utlovar att "Vi håller er uppdaterade om hur arbetet fortskrider..." Bybrunnen är utmärkt för att publicera en blänkare till att nu har det skett något som man kan läsa mer om på någon annan sida (läs:projektsidan), men här har ni ju gjort tvärtom; en blänkare i (det stabila) genomförandekapitlet i önskelistan och själva informationen på (den flyktiga) Bybrunnen. Nu orkar jag inte leta efter om det eventuellt finns någon mer info om detta i Bybrunnen under de senaste sex månaderna, men det gör det kanske. Det jag saknar är alltså en samlad bild av status på en levande projektsida (som inte flyttas/arkiveras och som jag kan "bokmärka") här i Wikipedia och, innan projektet stängs/arkiveras, någon form av slutrapport.

Man ska inte heller behöva gräva i Phabricator för att få en övergripande översikt över projektstatus. Jag gjorde ändå ett försök, via de länkar du har lagt upp, och hittade då för de två tekniska förbättringar som "vann" förra årets omröstning följande:

• ORES: Endast en "task" om att göra en film om ORES. Den ligger i "Backlog". Ingenting är "In progress" och ingenting är "Done". Ingen tidplan?
• Citoid: Här finns det tre "tasks" som ligger i "Backlog" och tre som ligger "In progress". Inte heller här är det något som är "Done". Ingen tidplan?

Rent allmänt tycker jag att det är väldigt många, bland annat alla ovan nämnda, "tasks" i Phabricator som är Assigned To: None. Ska det vara så för "tasks" som är "In progress"? Dessutom är språket som används i Phabricator ofta ett språk som förmodligen är effektivt för utvecklare, men som ni inte kan begära att vanliga användare ska förstå. Exempel: The PR has been merged, som du skriver i en "task", säger mig lika mycket som om det stod Elvis has left the building. Det är därför det behövs en projektsida som "talar med användare på användares språk" och inte bara en hänvisning som "se projektet i Phabricator". Kanske respektive undersida till önskelistan kunde vara en lämplig plats att, på svenska och regelbundet, uppdatera med hur det går, vad som återstår i respektive projekt och när det planeras att vara klart.

Tacksam för en sammanfattning av status på projekten för förra årets högst prioriterade tekniska förbättringar eller en pekare till en sådan om den redan finns någonstans. --Larske (diskussion) 3 september 2018 kl. 16.57 (CEST)

Jag får stämma in i Larskes kommentar. Jag, som känner mig hemma både i Phabricator och WMSE:s wiki har inte lyckats följa hur det går med utvecklingen av de funktioner som valdes ut. I övrigt tycker jag att urvalsprocessen var ganska lyckad. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 september 2018 kl. 22.00 (CEST)

Tack för feedbacken. Bättre kommunikation är något vi kommer att ta med i årets genomförande. En snabb kommentar om Phabricator, det går att se avslutade tasks genom att klicka på "<förstoringsglas> open tasks" uppe till höger och ändra den till "all tasks" (t.ex. ORES). Då kommer det att poppa upp saker i "done"-kolumnen. Men de är som sagt främst skrivna för utvecklare. /André Costa (WMSE) (diskussion) 4 september 2018 kl. 12.25 (CEST)

Tack för info. Det hade nog underlättat om länkarna som finns på undersidorna från början hade gått till "query/all", alltså till

• ORES (1 Backlog, 0 In progress, 2 Done, 0 Blocked)
• Citoid (3 Backlog, 3 In progress, 4 Done, 0 Blocked)

--Larske (diskussion) 4 september 2018 kl. 13.33 (CEST)

Bra tips. Den ska vi ta med. Just de undersidorna var där vi initialt tänkt att vi skulle kunna ha mer frekventa uppdateringar som är av intresse för den som vill följa en särskild önskan. Detta tappades dock under förseningarna men ska försöka köra på det i år igen. På en sådan undersida skulle man även kunna lägga till en uppdatering om att inget har hänt på ett tag vilket kan vara värdefull information för den som väntar. /André Costa (WMSE) (diskussion) 14 september 2018 kl. 10.56 (CEST)

ORES har varit en höjdare för mig personligen, min produktivitet vid granskning har gått upp en faktor 3. Jag har nu möjlighet att granska samtliga "skumma" redigeringar (där de inte återställts) vilket jag dock främst gör för de som gjorts under natten. Det tog en månad eller två innan jag vant mig och ställt om hur jag patrullerar, men nu är det en integrerad och självklar del av mitt gränssnitt mot SÄ. Yger (diskussion) 4 september 2018 kl. 13.10 (CEST)

Jag gillar också ORES, men använder inte den nya filterbaserade "Senaste ändringar" så mycket eftersom jag ännu inte har hittat någon funktion för att i ett personligt filter ange vilka användare (ej robotar) vars redigeringar jag vill filtrera bort. Vi har flera mycket flitiga användare som då och då och med högt tempo gör värdefulla redigeringar, men som gör att man inte ser skogen för alla trän. Det skulle vara mycket värdefullt att temporärt kunna exkludera just deras redigeringar via de personliga filterinställningarna, alltså på samma sätt som i finessen "Automatuppdaterad SÄ", utan att behöva filtrera bort alla redigeringar från erfarna användare. Är de någon som vet om det går? --Larske (diskussion) 4 september 2018 kl. 13.58 (CEST)

Det låter som början av en önskan =) /André Costa (WMSE) (diskussion) 14 september 2018 kl. 10.56 (CEST)

@Larske: på mig låter detta som ett bra förslag, att kunna lista identiteter vars redigeringar man inte vill se på SÄ (alt ges egen färg).Yger (diskussion) 14 september 2018 kl. 13.06 (CEST)

Nekade önskningar

@Yger, Larske: Jag håller på att formulera lite utökade svar och förklaringar i samband med nekandena. Jag hinner tyvärr inte färdigt med dem innan jag går för dagen men kommer istället att posta dem i början av nästa vecka. /André Costa (WMSE) (diskussion) 21 september 2018 kl. 17.34 (CEST)

Tack! --Larske (diskussion) 21 september 2018 kl. 17.36 (CEST)

Förslagsfasen är den period när önskningar kan lämnas, men även då gemenskapen tillsammans kan diskutera, konkretisera och omformulera önskningarna samt när vi försöker be om förtydlingar eller ytterligare bakgrundsinformation. För att möjliggöra dessa diskussioner satte vi längden på denna fasen till två veckor. Trots detta skedde nästan ingen diskussion under den tiden (ej heller från vår sida). Vi särskilde diskussionen från omröstningsfasen för att undvika att någon röstar för ett förslag som sedan ändras samt för att identifiera och hantera sådant som nu istället blev lyft i och med nekandena. Det är tydligt att det upplägget inte fungerar och att vi får se över det inför framtida omgångar. Förslag på upplägg som ökar deltagandet och interaktionen innan omröstningsfasen mottages tacksamt.

Som nämnt är detta ett projekt med fokus på att lösa mindre tekniska problem med speciellt fokus på sådana där det underliggande problemet har större påverkan på de svenskspråkiga gemenskaperna än på resten av Wikimediagemenskapen. Den arbetstid som avsatts för projektet – cirka en arbetsmånad för två eller möjligen tre personer – har varit avsedd för tekniker, men diskussionerna kring nekandena har fått oss att fundera på om vi även behöver möjliggöra för icke-tekniker att arbeta i projektet för att genomföra inledande behovsanalyser.

Fokuset är dock fortfarande på problem med tekniska lösningar, även om analysen av en önskans genomförbarhet ibland kan resultera i förslag på icke-tekniska lösningar. Dessa kan genomföras av gemenskapen eller möjligen av oss inom ramen för ett annat projekt. I det sistnämnda fallet kan vi dock inte inom tidslinjen för den här omröstningen/diskussionen ge besked om när arbetet kommer att kunna genomföras.

/André Costa (WMSE) (diskussion) 24 september 2018 kl. 15.26 (CEST)

@André Costa (WMSE): Tack för bra svar. Jag hade nog missförstått det här med önskelistan. När det gäller att skapa förslag bör man enligt min uppfattning jobba i fler faser. I en "första fas" tillåter man "allt" och uppmuntra till många olika förslag på "problem som vore bra om de på något sätt löstes". Sen, i en "andra fas" tar reda på om många delar uppfattningen om att det är ett stort problem och först därefter, i en "tredje fas" försöka få fram några olika lösningsförslag till de problem som flest användare skulle vilja se lösta. Men, visst är det svårt att ramla in i lösningstänkande och problemtänkade om lösningen. Men det är problemet som ska lösas som man noga bör beskriva. En väl formulerad problembeskrivning gör ibland att problemet "löser sig själv".

Att jag lämnade mina förslag på önskelistan bokstavligen "fem i tolv" var naturligtvis ett problem när det inte fanns någon "andra fas" utan WMSE, utan att veta hur många som delar uppfattningen att ett problem borde lösas, börjar utesluta förslag från omröstningen helt baserat på vilka problem som möjligen finns med någon tänkt implementering av de lagda förslagen, trots att lösningarna ännu bara var skissartade och kanske även otydligt skrivna och/eller missförstådda. Ni har alltså kört fas 1 + fas 3 innan fas 2, medan jag fortfarande mentalt fanns kvar i fas 1.

När man vet vilka problem som bör finna en lösning, men först då, är det dags att, i fas 4, bedöma vad det kostar och vilken effekt en lösning skulle få. Många problem kan lösas på olika sätt och här gäller det att vara effektiv och inte låta det bästa vara det godas fiende. Men det är först nu man bör låta begränsningar (budget, tid, kompetens, etc) påverka vilka förslag som överlever. Att prioritera olika lösningsförslag oberoende av varandra och oberoende av en begränsad budget är naturligtvis väldigt svårt. Alla förslag, med uppskattade kostnader, måste upp på bordet i en "femte fas". Om jag kan få A och B till samma "pris" (antal utvecklartimmar) som jag kan få C, kanske jag väljer att inte prioritera C även om den är "enskilt bäst" eftersom nyttan av A och B tillsammans är större än nyttan av C och budgeten inte räcker till alla tre.

Jag inser slutligen att detta arbetssätt förmodligen är lite "overkill" om det handlar om ett så litet projekt som du skriver, två–tre personer under en månad (och kanske inte på heltid). Eftersom önskelistan verkar vara en "årlig företeelse" blev åtminstone jag lurad att tro att projektet vid behov skulle kunna vara under större delen av ett år, men det finns kanske skäl till att ni inte kan eller vill ha projekt som löper under längre tid än en månad.

--Larske (diskussion) 24 september 2018 kl. 17.50 (CEST)