Wikipediadiskussion:Att skriva om sport

Kriterier för "e-sport"

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Att skriva om e-sport. mvh Aron Ambrosiani 18 maj 2015 kl. 16.07 (CEST)

"Enskild medlem"

Under kriterierna för idrottsföreningar står: "relevant genom enskild medlem - Har eller har haft minst en professionell aktiv." Hur ska detta tolkas? Jag tolkar detta som att det gäller exempelvis en friidrottsklubb som har en aktiv som blir en stor stjärna, då kan klubben bli relevant. Jag tolkar det därmed som att det inte gäller en idrottsförening som sysslar med lagidrott som kanske håller till i en längre division men har (eller någon gång haft) råd att betala en av sina spelare. Vad säger ni andra? /Hangsna (diskussion) 27 januari 2015 kl. 18.13 (CET)

Relevans för enskilda lagidrottare

Vi har idag en rad artiklar om utövare av lagsporter som är ganska unga (födda 1997-1999), jag tycker att detta känns ganska tveksamt - ska vi verkligen ha artiklar om alla dessa bara de spelar i lite högre divisioner? Borde de inte ha utmärkt sig ganska starkt på något sätt vilket ju är kravet för att vi ska skriva artiklar om personer i motsvarande ålder och nivå när det gäller andra områden. I överförd bemärkelse skulle ju detta medföra att vi inom musik exempelvis skapade artiklar om alla som spelar i Kungliga Hovkapellet (av vilka många nog ändå får anses vara mer välmeriterade musiker än vad många av dessa nämnda är välmeriterade idrottare). Rasmus 28 6 oktober 2015 kl. 23.14 (CEST)

Att ha spelat i Kungliga Hovkapellet ger ju relevans vad gäller äldre tid, så varför skulle det inte göra det för nu levande personer? Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 04.25 (CEST)

Kriteriet för lag med procentsats

Just nu är kriteriet för medlemmar i lag att dessa skall vara bland de 0,25 % bästa. Är detta rimligt? För ishockey, som är en framträdande sport med mycket TV-tid och stort utrymme i tidningar, så finns det 2406 "lag" organiserade i Svenska ishockeyfördbundet, rimligen både dam- och herrlag, möjligen även ungdomslag. Av dessa skulle alltså spelarna i sex stycken vara relevanta. Det tycker jag inte stämmer med praxis.

Å andra sidan, för fotboll så finns 8700 fotbollslag på korpnivå. Av detta fås 22 lag i vilka de aktiva är relevanta. Detta motsvara någorlunda lagen i en av de högsta divisionerna, men inte båda. Är detta rimligt?

andejons (diskussion) 25 november 2015 kl. 11.49 (CET)

Jag tolkar det inte så. Det står "deltagande i högre division i lagsport/lagtävling eller bland de högst rankade 0,25 procenten av alla registrerade tävlande i sin tävlingsklass (definierat av kön, viktklass, funktionshinder etcetera) i landet."

Jag tolkar det som att idrottare i fotbollslag i högre division platsar och att exempelvis friidrottare eller andra individuella tävlande platsar om de tillhör yppersta eliten (0,25 %) i sin klass. /Hangsna (diskussion) 25 november 2015 kl. 11.56 (CET)

Det finns också kriteriet "För lagsporter: aktiv eller ledare i något av de högst rankade 0,25 % av alla registrerade lag i landet. Spelare i något lägre rankade lag kan vara relevanta genom individuella framgångar (vunnit ett speciellt pris, vunnit skytteliga etc)." Är detta alltså bara för ledare, och skall vi alltså anse att ungefär hälften av tränarna i Fotbollsallsvenskan är relevanta enbart på grund av att de är tränare, men hälften inte är det?

andejons (diskussion) 25 november 2015 kl. 14.10 (CET)

"De 0,25 % bästa i landet" är väldigt oklart och borde gå att omformuleras på något sätt i kriterierna. --Fredde^✔ 13 februari 2016 kl. 11.28 (CET)

Jag fick en sida raderad med hänvisning till relevanskriteriet idag, men jag misstänker att det verkliga skälet är någon gammal konflikt som gjort att sidan en gång raderats och att den nu bevakas och raderas direkt utan eftertanke. Var går gränsen för hockeyklubbar det är relevant att skriva om. Är Division 2 (i nutid) för lite? Även division 2 när det var landets andraserie (före 1975)? Jag tycker inte det känns rimligt. Diskussion:Kalmar HC Machatjkala (diskussion) 23 april 2017 kl. 22.11 (CEST)

Jag instämmer i att 0,25 % är ett mycket snävt kriterium. Skall det vara en procentsats som komplement till de två högsta divisionerna (enligt min mening även det lågt satt) borde den ligga på minst det dubbla. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2022 kl. 11.50 (CEST)

Procentsatsen fungerar bra för individuella idrottare, men för lag blir den som i exemplet överst tokigt. Sen kan det vara värt att fundera på hur vi tänker över tid. Jag brukar tänka att det räcker med att de tillhört det vid en given tidpunkt.

Jag brukar tänka att klubbar där de bäst 0,25 % spelar (under elitdelen av sin karriär) är relevanta. Det varierar ju mellan land och sport hur det fungerar med klubbar och lag (åtminstone i vissa länder och sporter är det vanligt med klubbar som har en massa lag på olika nivåer och då blir ju antalet klubbar färre än om varje klubb möjligen har ett reservlag). När jag provräknar på ishockey i Sverige blir det nog fortfarande lite i minst lagret. Vi skulle kanske kunna ha någon vägledande tabell i stil med:

Antal licenserad idrottare	Antal lag
<500	Mästarna
<2 000	Medaljörer
<10 000	Alla lag i högsta serien
>10 000	Öka antalet serier i proportion till antalet spelare

Gunnar Larsson (diskussion) 29 juli 2022 kl. 13.45 (CEST)

Oavsett var vi lägger ribban måste det ju vara beständigt över tid så att det gäller när någon stod på topp i sin karriär. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2022 kl. 15.53 (CEST)

"Uppmärksammad i flera etablerade massmedier, med till exempel djupintervjuer."

Är inte denna relevanskriterie lite för diffus? Jag tänker mest på exemplet. Ska man ha detta exempel så borde relevanskriterien göras om till en relevansbedömning istället, där idrottspersonen måste uppfylla minst en annan relevanskriterie för att kunna vara relevant här? DIEXEL (diskussion) 19 juli 2022 kl. 17.21 (CEST)

Jag håller på om att den inte passar riktigt in (och dessutom bökigt för tider och platser där massmedierna inte finns tillgängliga över internet). Med tanke på att sport är objektiv på det sättet att man spelar i en viss division eller mästerskap, utför saker på en viss tid o.s.v. så upplever jag kriteriet som onödigt.

Däremot skulle man kunna formulera om det så att de som fått exceptionell medial uppmärksamhet för en idrottsprestation räknas som relevant oavsett övriga meriter. Jag tänker t.ex. på Stålfarfar skulle passa in där då han inte uppfyller några av de andra kriterierna. Gunnar Larsson (diskussion) 28 juli 2022 kl. 12.37 (CEST)

Inte smeknamn, utan namn

När vi skriver om namnen på amerikanska lag, som genomgående heter saker som Cornhuskers, Cubs och Guardians, så kallar vi det ofta för "smeknamn" i brödtexten. Men det är ju deras riktiga namn. Chicago Cubs hade smeknamnet Cubs några år i början av 1900-talet, och de beslutade att ta det namnet. Guardians hade smeknamnet "Indians" i några år och tog det namnet. Sen bytte de namn (inte smeknamn alltså, utan namn) till Guardians. Men eftersom det verkar så etablerat att vi skriver smeknamn för dessa namn så vill jag kolla att det inte finns någon bestämd praxis eller nåt jag missat som behöver diskuteras innan jag börjar ändra detta i någon större skala. Det är lite ovanligt med såna här namn i svensk idrott, men det har funnits tidigare i flera sporter, hade en revival i ishockey på 90-talet och har definitivt överlevt inom speedway. Men inte anser vi att Vita hästen, MIF Redhawks Masarna eller Kaparna är smeknamn? LittleGun (diskussion) 28 juli 2022 kl. 12.07 (CEST)

@LittleGun, kan du förtydliga vad du menar? I de länkade artiklarna ser jag inte att kallas smeknamn. Att t.ex. Nebraska Cornhuskers ska kallas just så borde inte vara kontroversiellt, vad skulle de annars kallas? Gunnar Larsson (diskussion) 28 juli 2022 kl. 12.49 (CEST)

Hmm, jag missade fatalt med mina exempel... Men, Cubs: Under historia, andra stycket sista raden: "Chicago Cubs ... blev det officiella smeknamnet 1907." Det blev officiellt namn.

Här också, Cleveland Guardians, där först Indians kallas smeknamn (trots att det antogs som namn 1915), och jämförs med namnet Washington Redskins namn (som också kallas smeknamn) och även det nya namnet "Guardians" kallas smeknamn. Eller här Chicago White Sox; som tidigare hade namnet White Sockings och där beskrivs Chicago Cubs gamla namn "Chicago White Stockings" som ett smeknamn.

Men det är inte så genomgående som jag fått för mig och det kanske är helt okonroversiellt att ta bort smeknamn när det faktisk är namnet. Även om det fullständiga officiella namnet oftast även innehåller staten eller orten eller universitet eller så. LittleGun (diskussion) 28 juli 2022 kl. 13.35 (CEST)

@LittleGun: Jag förstår fortfarande inte riktigt din fråga. Kan du ge något exempel på vad du ska göra efter detta är diskuterat? "Men eftersom det verkar så etablerat att vi skriver smeknamn för dessa namn så vill jag kolla att det inte finns någon bestämd praxis eller nåt jag missat som behöver diskuteras innan jag börjar ändra detta i någon större skala." DIEXEL (diskussion) 28 juli 2022 kl. 14.17 (CEST)

Jag uppfattare den här diskussionen som ett försök att starta en diskussion om lagnamn på Wikipediadiskussion:Att skriva om sport#Inte smeknamn, utan namn. Det har alltså inte diskuterats tidigare. 90.227.175.244 28 juli 2022 kl. 14.28 (CEST)

Jag vill helt eneklt få klarlagt att jag kan ändra från att "White Stockings", och andra sådana namn, var ett smekamn, till att det var deras namn. Att ingen protesterar när jag gör en sån ändring, eftersom jag uppfattade det som att praxis är att kalla "White Stockings" och liknande för smeknamn trots att (jag menar) att det är deras namn. Och tanken var att skriva en blänkare till en diskussion på "rätt plats", som kanske är undanskymd.

Alltså jag vill byta ut de tillfällen när amerikanska namn på idrottslag kallas smeknamn. LittleGun (diskussion) 28 juli 2022 kl. 18.31 (CEST)

Generellt borde det bara vara att köra på, enda funderingen är om det funnits fall längre bak då namnen började som smeknamn som sedan blev officiella. Pingar @Roufu som kan området bättre. Sedan skulle det vara intressant att veta om det finns ett korrekt namn för just den delen av namnen du pratar om (och likadant, fast lite utanför ämnet, om det finns något bra namn för "FF", SK", "FC" och liknande förkortningar för delar av namn på sportklubbar) Gunnar Larsson (diskussion) 28 juli 2022 kl. 19.25 (CEST)

@LittleGun: Det är väl bara att börja ändra det då. Är det nån som vill invända mot det så får den väl ta upp det här på Bybrunnen eller på diskussionssidan för "Att skriva om sport". DIEXEL (diskussion) 28 juli 2022 kl. 19.47 (CEST)

Jag har blivit pingad av Gunnar Larsson i denna diskussion. Jag har inte följt den, och det jag skriver detta som en kommentar från sidolinjen.

Jag menar att både i Sverige och i USA har man namn på tre nivåer: (1) officiellt namn, (2) identifikationsnamn eller "vanligt namn" och (3) smeknamn. Det är namnen (2) som används i resultatlistor och somoftast blir artikelnamn enligt POMMF. IFK Göteborg är ett namn på nivå (2). Det har smeknamnet (3) "Änglarna" och kan icjså skrivas ut fullt officiellt (1).

Amerikanska professionella idrottslag identifieras genomgående med namn av typen "Toronto Maple Leafs" eller "Kansas City Chiefs". Dessa namn är inte smeknamn utan möjligtvis förkortade former av de officiella namnen. Vilken idrott det gäller framgår inte av namnet utan måste förstås av sammanhanget. Det kan också vara "allmänt känt". Smeknamn på sådana lag är gärna utan den geografiska bestämningen, t.ex. "Chiefs".

Inom amerikansk collegeidrott identifieras lagen normalt med skolornaas namn, men de har också smeknamn (3) av samma typ som de professionella lagens namn (2). Engelska Wikipedia har löst detta med sammansatta artikelnamn spm "Florida Gators football" och "Florida State Seminoles football". I faktarutor (t.ex. under Rivals för fotbollslagen) och i karriäröversikter (t.ex. Steve Spurrier) omtalas de som "Florida" respektive "Florida State", dvs med universitets eller skolans korta namn. Namn som "Florida Gators" (alligatorer) används för alla sporter vid universitetet, inte bara för amerikansk fotboll, som mina exempel gäller.

Amerikanska professionella idrottslag är företag utan det folkliga ursprung som svenska och europeiska fotbollsklubbar har. Det är företagens ägare som har bestämt deras namn, inte deras supporters.

Sammanfattat: Jag menar att "Florida Gators" är ett smeknamn, medan "Toronto Maple Leafs" inte är det. Roufu (diskussion) 29 juli 2022 kl. 07.42 (CEST)

@Roufu: För klarhets vinnande: Är det alltså "IdrottsFöreningen Kamraterna Göteborg" som är namn på nivå 1? Jag ser det inte utskrivet ens i ingressen på föreningens artikel här. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2022 kl. 07.52 (CEST)

För en genomsnittlig svenskspråkig läsare tror jag inte att "Cubs" eller "Guardians" säger särskilt mycket. Därför tycker jag att det är tydligare att ange hela namnet inklusive stat/stad. Dessutom är det önskvärt med enhetlig namngivning, dvs att alla amerikanska lag namnges på det sättet. /ℇsquilo 29 juli 2022 kl. 10.41 (CEST)

ℇsquilo; Ja, poängen är att det inte är ett smeknamn, det är namnet. Gäller även Florida Gators enligt mig.

Jag håller inte med Roufu. Min poäng är att det inte är smeknamn för varken proffslag eller universitet.

Roufus egen motivering tyder ju på det: "Det är företagens ägare som har bestämt deras namn, inte deras supporters." Exakt! Supporters hittar på smeknamn, företagen hittar på namn. Sen är det vanligt att företagen tagit fansens namn, tex Cubs, det är ju affärsmääsigt förståndigt. Det gäller även i föreningsidrotten, till exempel speedwayklubben Getingarna.

Jag tycker inte skillnaden mellan företag, universitet och förening sprungen ur folkrörelse är så stor gällande namnfrågan. Så här ser jag 1-3

1: Officiella namn; Idrottsförenignen Kamraterna Göteborg/Boston Red Sox Baseball Club Limited Partnership

2: Identifikationsnamn: IFK Göteborg/Boston Red Sox eller bara Red Sox om Boston är självklart. Samma med IFK för Göteborg men kan vara mindre tydligt och mer slängigt

3: Smeknamn: T ex Änglarna och blåvitt/Bosox och The Sox

Jag förstår absolut inte varför universitetslagens namn, som Gators, inte skulle vara just föreningsnamn enligt kategori 2. Det är strikt använt av föreningarna själva på hjälmar, badmössor och annan utrustning, på stadions samt genomgående i alla resultatlistor. Men jag förstår att de kan uppfattas så i en svensk kontext och jag har för mig jag sett sånt resonemnag tidigare, det var därför jag inte bara gick ut och ändrade.LittleGun (diskussion) 29 juli 2022 kl. 10.55 (CEST)

Här hittar jag att "Bulldogs" i Gonzaga Universitys sportverksamhet är "official athletic nickname", medan "Zags" är ett "alternative nickname". Även enwp skriver om "athletic nickname" som något officiellt inom universitetsidrotten. På svenska brukar väl "nickname" bli "smeknamn", så namnen kanske kan vara både officiella (men inte fullständiga) och smeknamn samtidigt. Identifikationsnamnen i tabeller och resultatlistor verkar ofta vara bara universitetens namn utan "smeknamnen", t.ex. PAC-12 baseballtabell, Big Sky baskettabell, WCC roddresultat, basketresultat West Texas A&M–Baylor, volleybollresultat Oral Roberts–Omaha, ... 90.227.175.244 29 juli 2022 kl. 19.16 (CEST)

Stämmer att resultaten oftast bara visar universitetsnamnet, där hade jag lite bråttom. Jag framhärdar ändå att det är namnet på laget ett lag som aktivt valts. Ett nytt unviersitet bestämmer vilket "officiellt idrottsligt smeknamn" laget ska ha. Så fungerar inte svensk betydelse av smeknamn. "Officiellt smeknman" är en hybrid som blir en självmotsägelse, "idrottsligt smeknamn" fungerar inte heller språkligt. "Identifikationsnamn" är ett bra ord, det är ju det det handlar om, men jag vill gå så långt som att det är universitetets idrottslags namn. Som sagt, det är namn som normalt finns i emblem och på utrustning och arenorna, det är mycket mer officiellt än faktiska idrottsliga smeknamn som Bajen, Gnaget och Järnkaminerna, trots att åtminstne de två första är varumärkesskyddade av lagen.

Det är mer jämförbart med svenska speedwayklubbars tradition att geaktivt välja namn med lokal anknytning.

Nickname kan oftast översättas med smeknamn, men det används också för pseudonym, till exempel. Jag förstår att man kallar det "nickname", eftersom det låter väldigt inofficiellt, men jag menar att är "tillnamn". För hela poängen med smeknamn är ju att de är just inofficiella. LittleGun (diskussion) 29 juli 2022 kl. 19.51 (CEST)

Nickname är inte en exakt synonym till "smeknamn", det står helt klart. Det har en betydligt bredare betydelse. På modern svenska kan man ju för övrigt tala om någons "nick". Därmed inte sagt att vi skall börja göra det här. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2022 kl. 09.50 (CEST)

Tostarpadius; officiella namn borde stå. Ofta är de mest kuriosa för laget som sådant, men viktiga för myndigheter, lagrum och sånt. Jag tycker det skulle räcka i faktarutan och/eller längre ned i brödtext, så att inte introt blir onödigt belastat. LittleGun (diskussion) 29 juli 2022 kl. 10.59 (CEST)

@LittleGun: Enligt min mening borde de stå just i artikelns inledning, men jag tar inte strid för det. Huvudsaken är att de finns med på något sätt och inte bara i en sidoruta, som jag personligen anser egentligen inte hör till texten, även om det finns vissa ämnesområden där den av praktiska skäl måste tillföra sådant som inte finns i ingress eller brödtext. Man skall i de flesta fall kunna få ut den information man behöver utan att behöva titta till höger. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2022 kl. 11.47 (CEST)

Standard för resultattider

Har tittat lite i olika listor över resultat och sett flera olika sätt att ange tider. Olika sätt att använda enheter, kolon, punkter och komma finns på olika sidor, ibland även på olika ställen på samma sida. Finns det någon standard som bör följas? Finns den nerskriven någonstans? Om inte kanske WP:Att skriva om sport är en bra plats för det.

• Komma bör endast användas som decimalavgränsare före tion-, hundra- eller tusendelar. Inte mellan minuter och sekunder eller timmar och minuter.
• Punkt är helt fel som decimalavgränsare. Det används ibland mellan timmar, minuter och sekunder. Är det rätt eller ska kolon användas ibland?
• Kolon används också mellan timmar, minuter och sekunder. Är det någon skillnad (bättre/sämre) än punkt?
• Har också sett enheter utskrivna eller förkortade: 1 timme 30 minuter 4 sekunder, 3 min 4,2 sek. Det kan säkert göras både på korrekta eller felaktiga sätt, men kan bli onödigt långt i listor.

F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 15 augusti 2022 kl. 12.44 (CEST)

Vad jag lärt mig används det på följande sätt:

• Komma används som sagt mellan sekunder och tio- eller hundradelar, exempelvis Marcell Jacobs sprang 100 meter på 9,95 sekunder.
• Punkt används mellan minuter och sekunder, exempelvis Jakob Ingebrigtsen sprang 5 000 meter på tiden 13.21,13.
• Kolon används mellan timmar och minuter, exempelvis Miguel Ángel López gick 35 gång på tiden 2:26.49.

Sista punkten gör jag personligen i brödtext men mindre gärna i listor. Välkommen att göra ett tillägg i Att skriva om sport, jag personligen visste inte om detta förrän jag började skriva om friidrott/simning och har fått påpekat när resultattiderna skrivits på fel sätt på min diskussionssida. --Fredde^✔ 17 augusti 2022 kl. 00.25 (CEST)

Jag la till lite om det där på WP:Att skriva om sport#Att tänka på. Det stämmer med hur jag försökt göra. Men när jag letar exempel ser jag att det blandas lite hur som helst i artiklar som maraton och friidrottsrekord i landsvägslöpning, och säkert många andra. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 17 augusti 2022 kl. 19.12 (CEST)

Många av artiklarna inom friidrott på Wikipedia känns ouppdaterade och det är möjligt att det är fler likt mig som inte känt till skrivreglerna kring resultattider. Bra tillägg! Edit: Inte ens svt.se använder tydligen korrekt sätt. --Fredde^✔ 17 augusti 2022 kl. 20.56 (CEST)

Om svwp har helt egna regler så är det svårt att känna till dem om de inte är nedskrivna. Det är lätt att kopiera från en utländsk källa eler en som följer vanligare svenska regler. SVT verkar vara nästan lika inkonsekventa som vi. De är bättre på texttv bortsett att de använder punkt i artiklarna och kolon i resultatbörsen. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 17 augusti 2022 kl. 22.39 (CEST)

Relevanskriterier för (inomhus)arenor

Vad är lämpliga relevanskriterier för arenor? Ser inte att vi har några för närvarande. Tänker att det antingen skulle kunna vara kopplat till att de är hemmaarenor för lag som har egna artiklar (eller använts för turneringar som har egna artiklar). Alternativt att de ska ha ett visst antal åskådarplatser. Gunnar Larsson (diskussion) 24 september 2023 kl. 20.11 (CEST)

Allmänintresset av en artikel tycker jag är det som styr och det är högt för arenor. De är ju till för publiken. Arenor på mindre orter är oftast en av de största samlingsplatserna på orten och har relevans därför. Arenor där det utövas elitidrott inför publik har också relevans. De som inte har relevans är rena träningshallar som inte över huvud taget är till för den breda allmänheten. Gymnastiksalar här inte heller allmänintresse i sig själva. Det kan också tänkas att det i storstadsområdena finns gamla muggiga idrottshallar kvar som ingen längre bryr sig om, men oftast har även de haft en storhetstid med viktiga tävlingar och publikintresse, men de hör då framförallt hemma i idrottshistoriska sammanhang. Sammanfattningsvis: Viktig för orten, gjord för publik, plats för elitidrott nu eller någon gång tidigare. /Machatjkala (diskussion) 25 september 2023 kl. 21.38 (CEST)