Wikipediadiskussion:Att skriva om kriminalfall

Anklagelser om grova brott

Nu måste vi välja och det här är viktigt. Varken Ratko Mladic eller Goran Hadžić är dömda för de brott som de står anklagade för och riktlinjerna är glasklara. Antingen ändrar vi på riktlinjerna eller så tar vi bort alla spår av några brottsanklagelser i artiklarna om dessa två. Jag yrkar på att riktlinjerna ändras. Calle Widmann 23 juli 2011 kl. 22.27 (CEST)

Hej, Jag tror att jag instämmer med dig och det vore onekligen bra att slippa de återkommande debatterna, men låt oss konkretisera. Vilka textstycken föreslår du att vi ska ändra till vad? Allt gott, /Urbourbo 23 juli 2011 kl. 23.55 (CEST)

Jag instämmer inte. Snarare bör det stå fast att publicering inte får se förrän fällande dom, som det stod förut helt entydigt. Obelix 23 juli 2011 kl. 23.58 (CEST)

Jag instämmer med Obelix. Riggwelter 24 juli 2011 kl. 02.12 (CEST)

Dessa riktlinjer (jag vet inte om det formellt är riktlinjer) måste uppenbarligen bli mer nyanserade eller tolkas med mer sunt förnuft. Detta helt och hållet absurda som har inträffat på Wikipedia det senaste dygnet vill jag aldrig mer vara med om. Att det under lång tid inte fanns någon artikel om massmördaren i Norge, det är mycket allvarligt för vår trovärdighet. Fallet med massmördaren i Norge går inte att sätta in i samma fack som en programledare som går på fotboll eller en känd skådespelare som kanske gör olika tokiga saker. Till den som frågar om jag brukar fiska vill jag bara säga att användadet av det argumentet (för övrigt är det en usel liknelse (bättre vore: griper polisen alla fortkörare?)) inte är särskilt trovärdigt använt i fallet med den norske massmördaren om man bara går in för ett enda fall och inte bryr sig det minsta om Mladic, Assange och andra ännu icke dömda personer. Använd gärna det argumentet om du visar att du åtminstone har en ambition att försöka skydda andra ännu ej dömda personer från att hängas ut här. Dessa absurditeter som vi har sett här det senaste dygnet är även ett mycket allvarligt hot mot återväxten av skribenter i vårt projekt. Vi måste komma ihåg varför vi skriver. Vi vill att folk ska kunna komma hit och läsa. De som igår ville läsa om massmördaren här och inte kunde det kan inte ha några höga tankar om vårt projekt. Den som inte tycker att Wikipedia är bra kommer inte att börja skriva på Wikipedia. Personligen går jag alltid till Wikipedia när jag vill informera mig om viktiga nyhetshändelser. Det är på Wikipedia jag brukar få en balanserad och klar bild av det som har hänt. Calle Widmann 24 juli 2011 kl. 08.30 (CEST)

Jag skulle personligen inte betrakta det här som någon officiell riktlinje, utan främst en generell rekommendation som fått ett eget liv. Det största problemet är att den går emot det som faktiskt står i Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Brott och andra straffbara förseelser, som verkligen är en sann riktlinje. Om vi ska ge den här sidan status som en riktlinje på riktigt så bör frågan om namnpublicering innan dom nyanseras. Den springande punkten verkar i realiteten vara meningen i inledningen:

Det är viktigt att inte ange någon som gärningsman om denne inte blivit dömd, och att inte publicera namn som annars inte är kända.

Detta stämmer överhuvudtaget inte överens med det som står på resten av sidan, främst följande:

I artiklar om brott bör brottslingars namn endast skrivas ut om namnen redan är allmänt spridda av etablerade massmedier. Se vidare Wikipedia:Biografier om nu levande personer.

I den länkade riktlinjer så framgår tydligt att det är okej att publicera namn när det redan är allmänt känt. Ett förslag till lösning tycker jag är att vi ändrar den där motstridiga meningen i början till följande (relevanta ändringarna är fetlagda):

I fråga om relativt okända händelser är det viktigt att inte ange någon som gärningsman om denne inte blivit dömd. Vid medialt uppmärksammade händelser bör man undvika att publicera namn som annars inte är kända.

Med en formulering i den stilen så skulle man slippa snåriga diskussioner om att det är någon obändig princip att inte publicera namn, även i solklara fall som Anders Behring Breivik.
Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 12.55 (CEST)

En undran om "medialt uppmärksammade händelser": Hur är tanken med exempelvis kändisar (skådespelare etc) som är misstänkta för "småbrott" som rattfylla, misshandel eller narkotikainnehav? (små jämfört med exvis det som hände i Oslo nyligen eller det som Calle Widmann syftar på i det första inlägget) Sådant verkar ju media verkligen tycka om att frossa i. Jag kan tänka mig att mediadrevet som sådant stör kändisens karriär ganska radikalt. --MagnusA 24 juli 2011 kl. 13.06 (CEST)

Rent generellt tycker jag att vi i lite lägre grad än i nuvarande praxis (oavsett ämne) bör luta våra bedömningar mot att frågor är just medialt uppmärksammade. Det är skillnad på medieuppmärksamhet och de strömningar som påvisar samhällelig uppmärksamhet i vardagssamtal, opinionsbildning o dyl. Medierna representerar inte några andra värden och bedömningar än sina egna. De vill ge sken av att spegla läsarnas intressen, men styr själva vilka dessa intressen är. Medieuppmärksamhet berättar egentligen bara att medierna uppmärksammar något, inte att deras uppmärksamhet är motiverad, spridd eller balanserad. Jag är alltså skeptisk till tanken att medieuppmärksamhet ska indikera (eller legitimera) vilken väg som WP ska gå i olika bedömningsfrågor. Janders 24 juli 2011 kl. 13.30 (CEST)

Janders, medial uppmärksamhet måste ju på något sätt vara en faktor i bedömningen eftersom det är det vi använder som källor i såna här fall. Att avfärda medier som kroniskt opålitliga och hopplöst partiska är ju inte särskilt vettigt. Man ska väl vara försiktigare med skvallerpress och kanske lita något mer på dagspress, men att säga att alla bara representerar sig själv blir ju bara lätt konspiratoriskt.

Magnus, man skulle ju kunna försöka formulera det så att rekommendationen säger att brottet måste vara en uppmärksammad händelse i sig, och att det förekommer i flera olika medier. Där är ju såväl Breivik som Göran Lindberg fall där det är legitimt att nämna namn innan dom. Det kan bli fråga om vissa enskilda avvägningar, men generellt är det ju också en fråga om hur stor betydelse det har för personen i fråga, i alla fall om personen är känd innan och har en egen artikel. Därför är det helt legitimt att skriva att Ola Lindholm åtalats för narkotikabrott nyligen, men däremot troligen inte att något obskyrt kommunalråd i Ludvika åtalats för snatteri.

Om man vill ha ett exempel på en fråga där jag misstänker att det skulle vara total enighet om att inte välja namn, så är det "radioprofilen" som åtalades för våldtäkt mot barn nyligen.[1] I alla fall inte så länge media väljer att hålla tyst om det. Själv upptäckte jag hur enkelt det är att ändå ta reda på vem det var på nätet, men så länge samhället i stort, med media som språkrör, väljer att förtiga identiteten bör vi också göra det.

Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 14.16 (CEST)

Peter, möjligen lite off-topic: Detta handlar inte om trovärdiga eller icke trovärdiga mediekällor, utom om källkritik i ett betydligt per princiepillt perspektiv:

Medier kan vara tillförlitliga källor under ett par huvudgruper av omständigheter (med en del olika varianter):

• De kan citeras därför att de påstår något. D v s "enligt Dagens Nyheter har..."
• De kan citeras därför att någon som själv är citerad framför något. D v s "NN säger till Dagens Nyheter...."

En medieuppgift kan däremot i princip nästan aldrig jämställas med en bekräftad sakuppgift. De kan dock användas som stöd för påståenden som finns spridda i andra sammanhang, kataloguppgifter som har flera källor o s v. Men viktigast är ändå (och det bör vara väl inpräntat i bakhuvudet på den källkritiske skribenten), att medierna skriver sin egen historia uifrån de förutsättningar, intressen, värderingar pch bedömningar som de själva står för, inte utifrån någon form av allmängitig och sammanfattande verklighetsbeskrivning. Janders 24 juli 2011 kl. 16.05 (CEST)

Vi bör vara mycket strängre med att publicera namn än media. Media vill sälja lösnummer men vi vill ha principer som behåller vår trovärdighet. Det är skillnad på om det är uppmärksamhet världen över som det var i fallet med Breivik, men tillfälliga mediadrev och kampanjer som den mot Ola Lindholm borde inte ge plats i encyklopedin. Ty det är rätt uppenbara dagsländor som inte är av beständig, utan tillfällig, allmänintresse och som inte kommer vara aktuellt/intressant om några år. Inte heller de anonyma sexköpsanklagelserna i Aftonbladet på Sven-Otto Littorin är värt att nämna i ett uppslagsverk av samma skäl. Julian Assange är däremot ett gränsfall med tanke på den internationella uppmärksamheten, det får nog avhandlas i artikeln men borde göras mycket kort. Max tre meningar, enligt min mening. Radioprofilen som fått några enstaka artiklar i media bör inte nämnas med namn, även om namnet avslöjas, inte heller borde skattebrottet som en viss tv-profil är misstänkt för uppmärksammas här efter några enstaka mediaartiklar.

Jag tror att samhällets syn på brott har ändrats. Det har blivit en liten moralpanik så fort någon misstänks ha begått ett bötesbrott, som t.ex. sexköp eller ringa narkotikabrott, om personen är känd, men jag är övertygad om att flertalet inte bryr sig och tycker det är ointressant och ovidkommande. Det är inte av allmänt intresse under längre tid, men medierna tjänar ändå pengar på skandalfyllda rubriker då folk tycker det verkar intressant och tänker "Oj, där ser man", men har det säkert inte i tankarna efter några år som sagt. Det är viktigt att vi är försiktiga med namnpublicering, särskilt när det bara är i nationell media i Sverige som det pågår en cirkus i, i några dagar för att sedan glömmas bort. Obelix 24 juli 2011 kl. 15.26 (CEST)

Fast på vilket sätt skulle t.ex. fallen Ola Lindholm eller Sven-Otto Littorin betraktas som tillfälliga dagsländor? Det har ju redan haft påtagliga effekter på deras karriärer och det har debatterats livligt i media, i pressen, radio och teve. Det är på intet sätt hemligheter och ingenting som kommer "gå över". Enligt vilken av Wikipedias principer är det rätt att städa undan den typen av information?

Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 15.44 (CEST)

Frågan för publicering i ett uppslagsverk bör snarare vara; debatteras det om ett, två eller rent av fem år? Uppmärksammas det ens, föga sannolikt. Obelix 24 juli 2011 kl. 16.00 (CEST)

Jag ser inget större problem att Wikipedia skildrar samtida händelser mer omedelbart än traditionella uppslagsverk. Annars skulle vi ju inte vara ett öppet uppslagsverk. Man kan uppenbarligen ha rätt olika uppfattningar om vad ett uppslagsverk är, så jag har svårt att se det som ett argument för att förbjuda en viss typ av uppgifter.

Om något blir vida omskrivet, omdebatterat och dessutom publicerat i allsköns media är det inte läge att börja sia om hur känt det kommer vara om flera år. Och är det omskrivet så är det ju per definition del av den allmänna kunskapen om något. Särskilt om det har konsekvenser för personer med egna artiklar. Wikipedia är inte en spågumma, så varför skulle användare ta på sig den uppgiften?

Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 16.21 (CEST)

"Och är det omskrivet så är det ju per definition del av den allmänna kunskapen om något." - jag håller inte med. Det är att på tok överskatta media. Det handlar inte om spågumma men däremot vänta med att skriva om något. Kanske inte i fem år men ett halvår borde vi kunna vänta åtminstone. Vi har väl inte myror i brallan? Dessutom har vi Wikinews för aktuella händelser. Bättre att använda det. Obelix 24 juli 2011 kl. 16.24 (CEST)

Men är kärnargumentet i slutändan verkligen bara "ha inte myror i brallan" alternativt "det kanske inte är viktigt om fem år"? Att jag frågar är att om man i praktiken ska införa förbud mot att lägga till viss information så borde det finnas tyngre argument, t.ex. att det leder till stor skada, sänker vår trovärdighet eller dylikt.

Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 22.12 (CEST)

Fråga relevans ang. särskilt kriminalfall

Hej! Jag ställer frågan på detta forum - eventuellt felaktigt - men flytta om vill. Finner ni det relevant att skriva om ett polismord i Gällivare 1984? Kuriosa: En polisman sköts i tjänsten, då en 17-årig skytt härjade i Gällivare centrum samt på skolan Sjöparksskolan. Finner ni detta intressant, eller är det icke relevant för Wikipedia? Tror ändå att polismord är särskilt utmärkande... Lantgård (diskussion) 3 december 2015 kl. 09.21 (CET)

Hur länge ska man fördröja uppgifter om inblandade personer?

Som förslag la jag bl.a. in följande formulering i ingressen: "För att undvika att spekulationer och felaktiga uppgifter sprids vid pågående rättsfall bör man fördröja publicering av uppgifter om inblandade personer tills det råder koncensus om att kunskapsläget är stabilt, om de alls publiceras. " Synpunkter? Går det att tydliggöra hur länge uppgifterna bör fördröjas? I diskussionen har någon hävdat att man bör vänta med vissa uppgifter tills dom har nått laga kraft, men det verkar överdrivet. Bör man kräva t.ex. Häktning eller Anhållen med den högre misstankegraden innan man nämner uppgifter om misstänkta personer? 193.10.118.1 10 april 2017 kl. 17.29 (CEST) (Detta diskuteras även på Bybrunnen just nu.)193.10.118.1 10 april 2017 kl. 20.08 (CEST)

Jag är verkligen inte övertygad om att man kan beskriva någon fördröjningspraxis på det sätt som du gör. Namnpubliceringar ska vägas mot en mängd olika faktorer - relevans, brottets art, misstankegrad, källa o s v. Det är faktorer som avgörs från fall till fall, och går inte - emå - att beskriva som någon SVWP-speciell praxis. Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 18.55 (CEST)

Jag är däremot mycket positivt inställd till de förtydliganden som ägt rum. De beskriver enligt min mening en etablerad praxis. Själv hade jag gärna sett att vi väntat ännu längre än vi brukar. Tostarpadius (diskussion) 10 april 2017 kl. 19.45 (CEST)

Namnpubliceringens vara eller icke vara har under åren varit en ständigt återkommande debatt. Det har dock alltid slutat med samma resultat: vi är minst lika restriktiva, om inte ännu mer, än media är vad gäller publicering av namn. Inte ens om dom har fallit i ett uppmärksammat rättsfall har det inneburit publicering av namn. Wikipedia är ju inte ett brottsregister utan ett uppslagsverk, och NE publicerar inte namn på dömda utan vidare. Allt avgörs givetvis från fall till fall, men vi har varit och är mycket restriktiva. Jag tror inte att det går att skriva in i en riktlinje eller policy. Riggwelter (diskussion) 10 april 2017 kl. 19.58 (CEST)

Jag avser inte namnpublicering och egentliga personuppgifter, utan jag tänker på uppgifter om personen över huvud taget. Just nu är den misstänktes uppehållstillstånd, IS-sympatier och nationalitet aktuellt. Gissar att detta kommer att vara okej i Lastbilsattacken i Stockholm, åtminstone så småning om när motivet blir okej att diskutera. 193.10.118.1 10 april 2017 kl. 20.08 (CEST)

Ja, Wikipedia behöver ju inte vara klart imorgon och när utredningen är klar och åtal väckts, samt när dom avgivits, kommer mycket att falla på plats. Vi vinner på återhållsamhet. Riggwelter (diskussion) 10 april 2017 kl. 20.10 (CEST)

Jag reagerar på bilden att det skulle röra sig om någon "fördröjning", d v s att praxis leder till att publiceringen sker senare än vad som är nödvändigt eller lämpligt. I mitt tycke bör publiceringen ske när den både bygger på goda källor och är relevant. Och det bygger på vår egen bedömning, som inte nödvändigtvis är densamma som görs i medierna eller av andra som väljer att sprida namnet. Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 20.14 (CEST)

Det sker ofta i dessa fall att det finns en fördröjning från att första publicerande om denna typ av händelse tills det finns fakta tillgänglig från tillräckligt säkra källor. Men den fördröjningen står inte Wikipedia för utan är en följd av naturen av dessa fall. Och Det finns ingen som helst anledning för Wikipedia att fördröja något om denna process går fort.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 20.22 (CEST)

"Naturen i dessa fall" förstår jag inte, det låter som några mycket erfarna personers magkänsla som inte alla förstår. Vi behöver ett tydligare kriterie än så - som vi kan hänvisa till i raderingsmotiveringar. Det vi pratar om är en praxis som tycks finnas att hålla artikeln kortare än etablerade medier och enwp gör, genom att radera eller fördröja info från tillförlitliga källor. De saker som jag exemplifierade (nationalitet, IS-sympatier och utvisningsbeslut) har ju uppgetts av polisen och etablerade medier sedan länge, men de är personuppifter så fördröjningen rimmar med mitt förslag till guide. Om lastbilsattentatet är terrorism eller inte (statsministern och utländska statschefer sa det tidigt) är inte personuppgift och borde därför kunna diskuteras på ett försiktigt sätt i artikeln utan fördröjning enligt min mening.193.10.118.1 10 april 2017 kl. 21.18 (CEST)

Att det behövs ett tydligare kriterium håller jag inte med om. Det är och förblir en bedömningsfråga. Jag ställde mig bakom texten då jag såg den som en i grunden okontroversiell beskrivning av hittillsvarande, organiskt framvuxen praxis. Är tanken att förändra något genom denna "guide" drar jag tillbaka mitt stöd. Wikipedia bör ha så få regler som möjligt. Det bästa är alltid när gemenskapen och då särskilt dess erfarna medlemmar fattar beslut från fall till fall. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2017 kl. 08.36 (CEST)

Återställde till senaste stabila versionen

Det är mycket möjligt att det finns skäl att ändra denna text. Det pågår diskussion, som dock ej är avslutad. Det råder inte konsensus om de senaste ändringarna. Det är därför bättre att avvakta med förändringar till dess att diskussionen är avslutad. Lindansaren (diskussion) 10 april 2017 kl. 22.04 (CEST)

Att invänta lagakraftvunnen dom

Jag föreslår att vi bör invänta att dom vinner laga kraft och därför ändrar "dom" till "lagakraftvunnen dom". --Bensin (diskussion) 7 juli 2017 kl. 01.03 (CEST)

Domkriteriet är på det hela taget rätt dåligt. Mordet på John F. Kennedy kan rimligen inte heta något annat, trots att det aldrig kommer komma någon dom. Vi kan inte ha principer som inte går att följa och fortfarande få rimliga namn.

andejons (diskussion) 7 juli 2017 kl. 07.54 (CEST)

Jag håller delvis med. En dom (som vunnit laga kraft) behöver man för att kunna skriva vem som är skyldig. För att skriva att ett brott faktiskt har begåtts behövs ingen dom. Det framgår av polisutredningen. Med en sådan som källa tycker jag att det går bra att skriva även om ouppklarade brott. /ℇsquilo 7 juli 2017 kl. 08.42 (CEST)

@andejons, Esquilo: Mitt förslag var otydligt. Jag avsåg endast att publicering av brottslingars namn bör invänta lagakraftvunnen dom. Som ofta kan det finnas undantag (som Andejons exempel), men huvudregeln bör emm vara att invänta lagakraftvunnen dom. --Bensin (diskussion) 7 juli 2017 kl. 23.34 (CEST)

Nej. Vi bör skriva vad som är verifierbart. Skulle vi ha en artikel om arbogakvinnan (jag tor inte vi har en) skulle vi i nuläget skriva att hon dömts i hovrätt men att domen inte vunnit laga kraft. Det finns (kända) personer som dömts för olika saker men där vi inte skriver ut det, liksom det finns mycket uppmärksammade rättsfall som vi vet kommer vara relevanta för personens biografi men där dom ännu inte fallit. Huruvida en dom vunnit laga kraft har främst betydelse för exakt hur artikeln skall formuleras.

andejons (diskussion) 8 juli 2017 kl. 08.06 (CEST)

Det jag föreslår rör bara namngivning av gärningsman. Jag föreslår inga ändringar i om (eller när) man bör skriva om själva händelsen. I nuläget säger guiden att man bör invänta dom innan vi namnger brottslingar. Det jag föreslår är att domen ska vinna laga kraft innan vi namnger brottslingar. I exemplet med fallet i Arboga skulle man idag kunna namnge personen och hänvisa till den här artikeln och säga att dom har fallit. Jag föreslår alltså istället att Wikipedia inväntar att domen vunnit laga kraft först eftersom det fortfarande finns utrymme för andra utgångar i högre instanser. --Bensin (diskussion) 8 juli 2017 kl. 08.26 (CEST)

Rubrikval

Rubriken censur tycker jag klingar fel då censur är ett specifikt begrepp som egentligen inte är tillämpligt här. Kan vi istället säga "Dölja information" i rubriken samt i texten byta ut "censureras" mot "döljas"? I sak förändras inget, men jag tycker att det blir tydligare vad som sker och av vem. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 juni 2020 kl. 17.15 (CEST)

@Ainali: Jag håller med. Censur är ett illa valt ord i detta sammanhang. --Bensin (diskussion) 7 december 2021 kl. 20.56 (CET)

Ändring av guide angående krav på fällande dom

Hej!

Vi diskuterade insideranklagelserna mot Ilija Batljan på Användardiskussion:Riggwelter och upptäckte att denna ämnesguide motsade Wikipedia:Artiklar om nu levande personer. Vi förslår att vi nu ändrar guiden till att reflektera policyn.

Personligen ser jag poängen med att inte sprida lösryckta anklagelser så som de som riktats mot Julian Assange eller Dominique Strauss-Kahn när det uppenbarligen bara var trams. Dock tror jag inte Wikipedia ensamt kan hindra dem från att spridas och då är det bättre att de får upprättelse genom att läsa artikeln och se att det inte bestod av något av substans.

En möjlig skillnad är pågående utredningar där det troligen är trams, men där det inte kunde konstaterats än. Kanske borde policyn vara att inte ta upp anklagelserna innan de hunnit utredas?

Jag ser också poängen med att det verkligen understryks att det är just anklagelser och att de därmed kanske inte borde ha en central del i arikeln.Orubblig (diskussion) 22 juli 2022 kl. 10.29 (CEST)

Uppmärksamhet är det som ska gälla menar jag. Den här riktlinjen handlar egentligen om att skriva om "kriminalfall" eller biograferade som är relevanta som brottslingar.

Gällande Julian Assange, var han relevant innan han anklagades för brott. När han sedan anklagades väckte det enorm uppmärksamhet, och fick stor inverkan på honom själv och hans verksamhet. Så stort att det självklart ska stå i artikeln om honom.

Jag tycker till och med att vi kan bryta ut "kriminalfallet Julian Assange" till en egen artikel. Att inte ha med det för att det "uppenbarligen bara var trams" fungerar ju inte med tanke på viket stort allvar det togs på. LittleGun (diskussion) 22 juli 2022 kl. 12.39 (CEST)

Det skall extremt mycket uppmärksamhet till enligt min mening och därtill att man redan är en offentlig person. Fallet Julian Assange, där en internationellt känd person flytt undan den svenska rättvisan är ett av de få exempel på detta jag ser som ett rimligt undantag från huvudregeln. Påståendet att det handlar om trams i det fallet ställer jag mig inte bakom. Det handlar om någon som konsekvent missbrukar sin ställning på ett som Metoo-rörelsen med rätta uppmärksammade. Att det fanns andra som blev oskyldigt anklagade räddar inte honom från välförtjänt vanära. Att vi redan när han härjade i Sverige hade strängare lagstiftning är många andra länder är inte en rimlig ursäkt. Sedan dess har den skärpts ytterligare. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2022 kl. 15.48 (CEST)

Extremt mycket uppmärksamhet för att bryta ut till en egen artikel eller att ha med anklagelser generellt. Gällande Assange så är det väletablerat att anklagelserna bara var en ursäkt, inte minst för att epostkonversionerna inom brittiska åklagarmyndigheten läckt till the Guardian. Där finns egentligen inget att diskutera, men för att inte hamna på ett sidospår kan vi istället använda Benny Fredriksson. Här har pressen erkänt att de hittat på alltihop. Det var uppenbart sedan dag ett för bildade människor, men för folk med mer begränsad förmåga till kritisk tänkande, togs det för sanning. Konsekvenserna blev som vi vet tragiska. Mer generellt kallar man ibland fenomenet för en häxprocess. Även om vi idag kan se kan se tillbaka på anklagelserna som rent trams eftersom magi inte finns på riktigt, så fick det verkliga konsekvenser för de anklagade.

Min poäng är att Wikipedia borde ha en riktlinje där sanningen kommer fram, utan att det riskerar Wikipedia sprider grundlösa anklagelser och deltar i smutskastningskampanjer. Att förlita sig på "etablerad media" är inte 100 % tillförligt, men det är inte lätt att formulera en bättre riktlinje dock.--Orubblig (diskussion) 30 juli 2022 kl. 20.25 (CEST)