Öppna huvudmenyn

Innehåll

Wikipedia i P4 ÖrebroRedigera

Nu på förmiddagen frågades Wikipedias presskontakt ut av P4 Örebro, i kanalens förmiddagsprogram. Utgångspunkten var ett tidigare radioinslag om att högstadieelever i Umeå inte fick lov att använda Wikipedia som källa i undervisningen. I det korta inslaget i P4 Örebro (går att lyssna på här, en kvart före slutet) nämnde presskontakten sådant som Wikipedias roll som översiktlig kunskapsspridare, att alla kan skriva och vad det innebär, källornas betydelse, Senaste ändringar, patrullering och åtgärdsmallar. Dessutom nämndes att Wikipedia förändrats och att vi fortfarande har många äldre artiklar med blandad kvalitet.—Paracel63 (diskussion) 8 januari 2019 kl. 11.55 (CET)

Trevligt att få förklara hur Wikipedia fungerar.--Historiker (diskussion) 8 januari 2019 kl. 19.02 (CET)
Det pratades om Wikipedia vid minst två tillfällen i "Förmiddag i P4 Örebro" idag.
  • Dels mellan 2:10:40 och 2:15:40 in i programmet där presskontakten intervjuades enligt ovan.
  • Dels mellan 3:04:50 och 3:10:40 in i programmet där programledarna "slumpade fram" nedanstående 10 artiklar där de utlovade att någon eller några av dessa skulle vara "tema" för ett reportage i morgondagens program. Vilken cliffhanger!  
  1. Fritz Isidore van Emden
  2. Åtelkamera
  3. Miljardär
  4. Koltrast
  5. Mary Diana Dods
  6. Voima (isbrytare, 1916)
  7. Näsinge distrikt
  8. Karl Wilhelm Borchardt
  9. Gropen (ort)
  10. Lista över utländska spelare i Fotbollsallsvenskan
Tipset som presskontakten gav att använda "(-bot)" för en större ämnesvariation, se Wikipedia:Presskontakt#Januari_3, verkar de ha snappat även om de bara nämnde "Slumpa artikel".
Av dessa artiklar är det Koltrast som toppar visningsstatistiken med nästan 100 visningar per dag, övriga har 0–12 visningar per dag under de senaste 90 dagarna, se Sidvisningsanalysen.
--Larske (diskussion) 8 januari 2019 kl. 19.10 (CET)
Ingen av dessa är skämmiga eller nerklottrade! Och distriktsartikeln har jag skrivit själv.Yger (diskussion) 8 januari 2019 kl. 20.19 (CET)
 Gillar Trevligt!  Paracel63 (diskussion) 3 februari 2019 kl. 22.27 (CET)

Smålandsposten om ny wikipediagrupp i ÄlmhultRedigera

Den 3 februari publicerade Smålandsposten en artikel (bakom 19 kronors betalvägg) om en ny Wikipedia-grupp i Älmhult. De hade talat med de två projektledarna/eldsjälarna Daria Lebedeva och Maria Beatrice Rapaccini – den ena har rötterna i Ukraina och den andra är från Italien. Här är projektsidan för Älmhultsgruppen.

I SP-artikeln nämns om projektets hittills ett halvdussin medlemmar, hur de två träffades på biblioteket och hur ett studieförbund är med på tåget. Det skrivs om projektets mål att öka kvinnors synlighet på Wikipedia. Wikipedias betydelse som kunskapsbas och kampen för att få artiklarna regionneutrala togs också upp.—Paracel63 (diskussion) 4 februari 2019 kl. 18.47 (CET)

Tyskspråkiga Wikipedia gör blackout 21 marsRedigera

DN rapporterar om att tyskaspråkiga Wikipedia gör en blackout 21 mars i protest mot Copyrightdirektivet (som det röstas om i EU-parlamentet 27 mars). Ainali diskussionbidrag 15 mars 2019 kl. 11.04 (CET)

Artikel i HufvudstadsbladetRedigera

Miettinen, Petra (15 mars 2018). ”Det svenska i Finland syns dåligt på Wikipedia”. Hufvudstadsbladet: s. 26–27. http://www.hbl.fi/artikel/kaj-arno-det-svenska-i-finland-syns-daligt-pa-wikipedia/.  — Intervju med Kaj Arnö om Svenskfinland på Wikipedia: ”[...] informationen om det svenska i Finland är bristfällig och ibland obefintlig.” --Mlang.Finn (diskussion) 16 mars 2019 kl. 15.48 (CET)

Flera Wikipedia-sajter stängdes ner igårRedigera

I går stängdes flera Wikipedia-sajter ner i olika länder i protest mot förslaget om upphovsdirektivet i EU. I helgen förväntas ett flertal demonstrationer äga rum runt om i Europa. Läs mer på https://www.svt.se/kultur/filmprofilernas-uppmaning-till-eu-politikerna-rosta-ja-till-nya-upphovsrattsregler och på https://www.theverge.com/2019/3/21/18275462/eu-copyright-directive-protest-wikipedia-twitch-pornhub-final-vote . --Allexim (diskussion) 22 mars 2019 kl. 18.41 (CET)

Wikimedia Sveriges ordförande har debatterat direktivet i SvD, och fått mothugg av BUS:
--LittleGun (diskussion) 26 mars 2019 kl. 13.23 (CET)
Wikipedias presskontakt och Wikimedia Sveriges ordförande intervjuades av Göteborgs-Posten. Wikimedia Sveriges ordförande intervjuades, tillsammans med BUS ordförande, i Studio Ett idag (klockan 17.00–17.15).--Historiker (diskussion) 26 mars 2019 kl. 20.30 (CET)

P4 GävleborgRedigera

Under onsdagen var jag på Bollnäs bibliotek som en del av All digital week, och då passade P4 Gävleborg på att prata lite med mig om Wikipedia. Här går det att höra vad jag sa. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 mars 2019 kl. 17.13 (CET)

 Bra marknadsföring! --Larske (diskussion) 29 mars 2019 kl. 19.01 (CET)

Projekt Fredrika i Efter nioRedigera

Jag har varit dålig med att notera uppmärksamhet. Se en lista på gammal mediauppmärksamhet på projektsidan.

I måndag kl 21 (finsk tid) kommer projektet att vara tema i Efter NioYle Fem. Programmet kan ses på Arenan. Jag eller Cogitato ger en länk här då programmet sänts (tyvärr verkar det inte att finnas någon webbsida för programserien, endast för enskilda avsnitt).

--Alpark (diskussion) 12 april 2019 kl. 11.40 (CEST)

Här är en länk: https://areena.yle.fi/1-50117885. Wikipedia är inte första temat. --Alpark (diskussion) 15 april 2019 kl. 20.08 (CEST)
Uppenbarligen leder länken till de rätta tio minuterna av programmet, "Kaj Arnö hjälper Sonja & Mårten skapa en Efter Nio-sida på Wikipedia". Programmet i sin helhet (en timme) kan också ses (tack Cogitato). Jag har visst fel programversioner på den här datorn (eller för stränga inställningar), så jag får bara stillbilder. Och tydligen har Rundradion inte lyckats med översättningen av användargränssnittet (jag får en del av det på finska), hoppas ni hittar var ni skall klicka. Textningen av själva programmet fungerar däremot suveränt (Wikipedia-inslaget är på svenska, men finska ord har påpassligt översatts i andra inslag, där den intervjuade inte är svenskspråkig). --Alpark (diskussion) 15 april 2019 kl. 22.54 (CEST)

TimbrokrönikaRedigera

Vi har ju ofta diskussioner när det kommer till levande personer som dömts eller anklagats för brottslighet. Vi hänvisar då till Sveriges etablerade media, som själva inte är helt konsekventa men ändå har någon sorts tyngd i såna beslut. I en tidigare diskussion om mannen som dömdes för misshandel av Josefin Nilsson togs det här inlägget av Emanuel Karlsten upp, för det visade på en viss skevhet när vi följer gammalmedia, men inte sociala medier:[1]. Redan efter metoo:s inledning skrev Andreas Erison en initierad krönika för Timbro:[2], där han menar att vårt beslut att följa etablerade media är ett argument för media att vara återhållsamma. Jag håller inte riktigt med, särskilt inte om sociala mediers förgänglighet. Men jag tycker artikeln är bra, och det är ju en artikel om Wikipedia i media.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 11.59 (CEST)

Artikeln är mycket bra. Jag börjar dock själv tveka om vår "fina" princip vi håller i dessa fall, börjar bli överspelade. Personen du nämner hade under 10 dagar 850000 träffar. Det innebär att i princip alla som är intresserad veta mer om den som anklagas för dåligheter hittat dit, fast ingen namn uppgetts i media. 850000 hits ger i sig tillräcklig uppmärksamhet som kan motivera relevans.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 12.05 (CEST)
Samma här. Men, problemet är då: Hur vet vi att det ska bli 1 miljon besökare i förväg? Vi skulle kunna låta domslut vara avgörande. Men jag gillar inte det heller, det blir snabbt snaskigt. Vårt kriterie är ändå ganska tydligt och bygger på tredjepartkällor.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 13.05 (CEST)
Mycket intressanta artiklar. WP:s hänvisning till "etablerad" media har flera orsaker. 1/ Det krävs alltid en trovärdighetsbedömning. Vi måste vara övertygade om att uppgiften, med absolut största sannolikhet, stämmer. Det som är sant går före det som är falskt. Verifierade påståenden går före overifierade rykten. Här skiljer sig inte "känsliga uppgifter" från någon annan information. Det är helt enkelt mer sannolikt att att uppgifter, oavsett känslighetsgrad och karaktär, är korrekta om de har tagits fram av professionella journalister som följer vanliga redaktionella rutiner, än om de tagits fram och vidaresprids av lekmän. 2/ "Etablerade medier" gör en publiceringsetisk bedömning. Den är visserligen inte självklar, odiskutabel och helt konsekvent utan kan variera både i tid och olika medier. Men den bygger i alla fall på en medveten analys av personer som är vana att göra just publiceringsetiska bedömningar. 3/ "Etablerade medier" gör också en juridisk bedömning, som även den är en återhållande faktor. Det faktum att en ansvarig utgivare kan ställas till ansvar innebär att det görs en analys av vilka grunder som man har när man väljer att publicera, eller inte publicera, utpekande uppgifter. Det finns för övrigt ingen regel som – ovillkorligen – låter domslut, strafftid o dyl vara avgörande. Redaktionella publiceringsbeslut bygger på bedömningar i varje enskilt fall. Så bör det vara även här. Sen är det en helt annan sak att förändringarna i medievärlden har inneburit att det redan idag finns en mycket stor mängd kanaler, som trots att de helt andra publiceringsvillkor än de "traditionella" tidningarna och etermedierna arbetar helt professionellt och gör helt seriösa och välgrundade bedömningar. Ibland buntas de in i genren bloggar. Ibland är de poddar. I morgon är de kanske något helt annat. Men det är inte formen som är den viktigaste, utan trovärdigheten och verifierbarheten i budskapet. Den diskussionen bör fördjupas här. Men kravet på seriösa källor som har gjort seriösa bedömningar bör vi ha kvar. Janders (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.10 (CEST)
Här finns en ganska bra sammanfattning av Pressombudsamnnen på pressens opinionsnämnd, och deras syn: [3]. Det är ingen juridisk instans, så förtalsmål kan det bli även utan fällning i PON. Jag är ändå besviken på inkonsekvensen och obegripligheten hos "etablerade media" och deras publiceringsetiska bedömningar, alldeles oberoende av PON.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.24 (CEST)
Det finns en logik och förnuft varför vi har den princip vi har, den ifrågasätter jag inte. Men ändå. I andra artiklar när det är tjafsigt och det inte går skriva A är B, så har vi hittat sätt skriva om det i alla fall. I fallet Caremaskandalen, skrev jag aldrig exakt vad som skett, eller om det varit en skandal eller ej. Och det signifikanta jag förde fram var debatten och antalet artiklar som skrevs. När antalet hits på en artikel här är 10-20K på en dag är det en signifikant signal i sig. Vi bör vara öppna att även matcha Flashback diskussioner. Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 15.59 (CEST)
Det sista, om flashback, var riktigt radikalt! Där är absolut inte jag. Då är jag ändå inne alltför mycket på Flashback och fulfluktar.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.06 (CEST)
varför kan vi egentligen inte skriva "I anslutning till dokumentären om X fick denna artikel 850000 sökningar vilket är en magnitud mer än någon artikel historiskt fått på så kort tid" Det är fakta och väldokumenterat.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.11 (CEST)
@LittleGun: Alla redaktionella publiceringsbeslut är i någon mening inkonsekventa. Här skiljer sig inte namnpubliceringar från alla andra löpande publiceringsbeslut. Praktisk journalistik är ingen vetenskap, utan en medveten men situationsberoende tillämpning av medieunika policyer och praxis. Varje redaktion gör alltid sina egna bedömningar, som i sin tur bygger på en mängd olika till synes mer eller mindre inkonsekventa grunder, som tidsfaktorn, närhetsfaktorn, vilken kunskap som är tillgänglig, vilka resurser redaktionen har vid publiceringstillfället, publiksynen, redaktörens egen kunskap och intresse osv, osv. Dissonansen i regeltillämpningen skapar mångfald. Och eftersom man inte följer någon allmängiltig manual har det skapats olika efterhandsgranskande organ (i Sverige PO/PON, Granskningsnämnden och domstol) som bidrar till att utveckla praxis.
@Yger: Ja, man kan vara saklig, öppen och transparent utan att vara utpekande eller avslöjande. Det faktum, t ex, att denne skådespelare varit tillsammans med Josefin Nilsson gäller, kan verifieras och kan berättas oavsett misshandel och dom. Att han varit anställd på Dramaten, men slutat under vårvintern 2019 samtidigt som ett par föreställningar ställdes in är också verifierbar och okontroversiell fakta som kan redovisas utan problem. Flashback följer jag inte, så just där har jag ingen generell åsikt. Janders (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.14 (CEST)
ja och om vi kan skiva han behövde sluta, så är det väl också OK skiva det skedde efter häftiga protester "där människor kopplat honom samman med person som figurerar i dokumentären X". Enligt mig är det signifikant att det blev ändringar på Dramaten.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.19 (CEST) Och för mig var det signifikant att Peter Stormare fick 200000 följare på kort tid, oberoende av det han framförde var av värde eller om han som individ var intressant.
De bedömare jag hört, t ex i ”Medierna” i P1, verkar ganska eniga om att Me too-kampanjen innebar att de etablerade medierna tappade kontrollen, inte klarade att leva upp till sina vanliga principer. Det tycker jag pekar mot att vi ska fortsätta att vara ganska återhållsamma. /NH 15 april 2019 kl. 16.22 (CEST)
Ja det är det lätta för oss att säga, och ingen kritiserar oss för det. Men vårt mål är att sprida (verifierbar) kunskap, och jag känner oro vi sviker detta då det blir knepiga fall pga att uppmärksamheten drivits mer i sociala medier än etablerade medier.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 16.25 (CEST)
Det är alldeles uppenbart att det beror på metoo och efterföljande debatt och fällningar som gör att mannen inte namngetts ännu. Ñu verkar de tävla om att bli sist. Om det blir namngivning nu så lär det öppna dammdörrar om den här mannen som inte setts sedan Christer Pettersson fälldes i tingsrätten (han hade inte namngetts i svensk media, efter domen hade både Expressen och Aftonbladet hade hans bild på hela löpet, med personnummer...). Trots att vår riktlinje har brister ser jag inget bättre alternativ för tillfället.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 17.25 (CEST)
Varför skulle "den här artikeln har fått en himla mängd träffar på Wikipedia de här datumen, här är våra skribenters gissning om varför" vara något som skrivs in i samma artikel? Jag tycker Ygers resonemang är mycket underligt. Flashback och diverse konstiga nätblaskor är ungefär så långt från trovärdighet och kvalitet man kan komma. Varför skall vi ta dem till mått? Att folk är intresserade av att läsa vissa saker ses inte som ett fullgott argument för att publicera vissa andra uppgifter, även om de är långt mindre kontroversiella (t.ex. TV-tider).
andejons (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.10 (CEST)
Ja, det är lättare misstolka och kritisera, än att faktiskt diskutera det som jag vill föra fram. Jag vill säga att en viss storlek av uppmärksamhet, även via otraditionella media, kan enligt mig motivera att se om relevans för omnämnande finns. Polisen (som inte hette Peter Stormare) ansåg vi var relevant när han fick 200000 följare på facebook. Och enligt mig kunde relevans för artikeln caremaskandalen visas, oberoende av övrigt, genom att det skrevs 4000 artiklar. Jag är fullt medveten riktlinjerna inte kommer ändras för att jag skriver lite här, men jag tycker vi kan kosta på oss att spåna lite, för att minska riken vi håller på att snöa in.Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.22 (CEST)
Aah, Peter Springare. Som jag funderade vad Peter Stormare sagt. Jag tycker också det är värdefullt med spåningen. Hittills ser jag bara gränsdragningsproblem mot skylla-ifrån-sig-enkelhet. Förutom problemen med källbeläggning. Vem vet, det kanske kommer nåt förlösande ur spåningen.--LittleGun (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.28 (CEST)
Jag tycker fallen Martin Timell och Fredrik Virtanen indikerar att vi bör bli mer restriktiva att publicera namn, eller rättare sagt skriva in anklagelser i biografier. Vi bör inte nöja oss med att etablerade media publicerat namnet, vi bör hålla oss till fällande dom + namnpublicering i etablerade media. Jag har dock inget konkret förslag på hur vi skall formulera om Martin Timells och Fredrik Virtanens artiklar, men det bör nog göras med tanke på PO:s klander. Det är en sak - visserligen tveksam - att en person bedöms som relevant efter ett visst antal följare och en helt annan att uppemot en miljon besökare hittat till rätt artikel utan namnpublicering. Timbrokrönikans analys säger att vår dom blir mer långvarig och svårare att frigöra sig ifrån än namnpublicering i dagsmedia. Det är något vi bör ta hänsyn till i fall som dessa. /Ascilto (diskussion) 15 april 2019 kl. 19.45 (CEST)
Jag tycker nog det som står om Timell är rimligt. Och det är ett intressant exempel varför det kan ses som relevant ha med. Det är som jag ser det inte "brottet" eller ens han fick sparken, där anser jag dagens riktlinjer är bra och inte bör ändras. Men det var stormen på sociala medier som gör att han inte kan visa upp sig mer, inga mer jobb och behövs flytta utomlands. Det vill säga konsekvenserna blev extrema för hans karriär och liv. Och att förtiga det drastiska slutet vore att undanhålla kunskap och svika vår mission. Detta med stormar på sociala medier som får drastisk effekt för en person liv tycker jag vi behöver hitta rätt former och riktlinjer för. (och ha någon form av kriterier för när det är en storm som för drastisk effekt). Det är också extra intressant med det fall som tråden börjar med som LittleGun korrekt beskriver som mycket ovanlig där media är så långt efter allmänhetens kunskapsnivå - behöver vi även i sådana fall slavisk följa gammalmedia?Yger (diskussion) 15 april 2019 kl. 20.40 (CEST)
Jag håller med om att det som står om Timell är rimligt även om jag tycker att det faktum att han fick sparken är viktigt att ha med. Vi kan ju jämföra med Sven Otto Littorin som (vad det framgår av artikeln) aldrig ens blev åtalad för något brott, men där det påstådda brottet spelade en viktig roll i avslutandet av hans karriär. /ℇsquilo 16 april 2019 kl. 08.48 (CEST)
En viktig och avgörande skillnad mellan Littorin och Timell är att Littorin själv gick ut och kommenterade anklagelserna. Men jag kan ha viss förståelse för att fallet Timell indirekt offentliggjordes i och med att hans program lades ner och togs bort från TV4 Play, alltså oberoende av att han felaktigt namngivits i media. Man kan då även hävda att fallet Virtanen offentliggjordes på ett motsvarande sätt i och med att Uppdrag Granskning tog upp fallet. /Ascilto (diskussion) 16 april 2019 kl. 10.00 (CEST)

Mordet på James ByrdRedigera

Svenska Dagbladet skriver att John King, som var en deltagarna i mordet på James Byrd år 1998, skall avrättas den 24 april. För att läsa mer om mordet, länkar tidningen till artikeln Mordet på James Byrd Jr. på svenskspråkiga Wikipedia. Det är inte första gången Svenska Dagbladet länkar till artiklar på Wikipedia för vidare fördjupning, vilket visar på Wikipedias trovärdighet.--Historiker (diskussion) 22 april 2019 kl. 19.23 (CEST)

Min favoritingång till nyheter på nätet, Omni.se, har dagligen bakgrundslänkar till svwp och enwp. Förutom Mordet på James Byrd Jr. har man idag följande länkar till svwp: Extinction Rebellion, Etienne Stott, Europaparlamentsvalet i Sverige 2019, Kryptobios (apropå 42 000 år gammal mask väckt till liv) och Brunmarmorerad bärfis. Plumbum208 (diskussion) 22 april 2019 kl. 19.55 (CEST)

Artikel i Vetenskap & PraxisRedigera

I nummer 3-4 2017 av Vetenskap & Praxis finns artikeln Wikipedia används – och dess texter om hälsa behöver förbättras. Artikeln efterlyser fler sakkunniga skribenter till medicinska artiklar. Som goda exempel har SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerat material från områden som utvärderats av myndigheten.--Lgmka (diskussion) 12 december 2017 kl. 15.59 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av Allexim.)

North Face produktplaceringRedigera

Brasilianska reklambyrån Leo Burnett Tailor Made har gjort en produktplaceringskampanj på Wikipedia, framförallt portugisiska och engelska versionerna. De har tagit bilder på intressanta äventyrsmål som har innehållit personer med North Face-kläder och sedan bytt ut befintliga bilder på Wikipedia mot de egna. Vid sökning på Google har sedan dessa bilder illustrerat Googles sammanställningsruta, via Wikipedia. Förutom det moraliskt tveksamma att produktplacera på Wikipedia så är det ett brott mot användarvillkoren "redovisning av betalda redigeringar" (paid contributions disclosure), och neutral synvinkel. Vissa bilder togs bort tidigt av gemenskapen för att de ersatte mer illustrativa bilder. Det fanns "North-Facebilder" som iofs förbättrade artikeln också, men var ändå ett brott mot användarvillkoren. Förutom kuppen i sig, har reklambyrån gjort en skrytvideo om hur de lyckades lura systemet, [4], och fick bilderna att hamna högst upp på Google. Bilderna har samlats i commonskategorin The North Face Wikipedia advertising campaign, en tidingsartikel finns här: [5], engelskspråkiga sidan om en:The North Face är låst för redigering. Om ni orkar med ytterligare produktplacering så berörs ämnet i Wikipediapodden - din guide till det fria uppslagsverket, med mig och Ainali: [6].--LittleGun (diskussion) 30 maj 2019 kl. 09.53 (CEST)

ÅU: Nagu har fått synlighetRedigera

Kim Lund intervjuar Kaj Arnö i onsdagens Åbo Underrättelser (ÅU 2019-05-29, s. 14: Nagu har fått ny synlighet på Wikipedia): "Projekt Fredrika blev en succé. Vi vill vara ett exempel för andra säger eldsjälarna." De nämner skrivstugan i oktober (som då uppmärksammades i stor artikel och i ledaren), Anna Franzén som kunde anställas genom bidrag från Sparbanksstiftelsen i Nagu, publiciteten i Hbl och Rundradion, och frivilligarbetet med översättningar till estniska, franska, finska, tyska, ryska och arabiska. "Nagu har visat framtassarna, nu är det bara för resten av Svenskfinland att ta efter." --Alpark (diskussion) 31 maj 2019 kl. 10.33 (CEST)

Rap om WikipediaRedigera

Den svenske rapparen Jireel har släppt en låt med titeln "Wikipedia" som är nykomling (plats 22) på veckans Digilistan i P3. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 12.41 (CEST)

Om jag fattar rätt är det skryt och status. "vill du veta nåt om mig sök på Wikipedia", det är enda referensen till Wikipedia i texten, så nu har vi blivit bling!--LittleGun (diskussion) 2 juni 2019 kl. 13.08 (CEST)
Det har du så rätt i så... /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 17.41 (CEST)

Svenska Litteratursällskapet i Finland - folkviseuppteckningar av Greta Dahlström och Alfhild ForslinRedigera

Svenska litteratursällskapet i Finland publicerade 2019-06-19 ett pressmeddelande angående att folkviseuppteckningar av Greta Dahlström och Alfhild Forslin numera finns tillgängliga på webben. I pressmeddelandet länkar man till de svenska wikipediaartiklarna för de två folkmusikforskarna. / Anhn (diskussion) 20 juni 2019 kl. 09.10 (CEST)

Chernobyl. Katastrofen, tv-serien och UNDERBARA WikipediaRedigera

Joakim Jardenberg hyllar Wikipedia i podcasten Chernobyl. Katastrofen, tv-serien och UNDERBARA Wikipedia.--Historiker (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.25 (CEST)

Oj! Älsk på "reklamen" för meta-länkarna runt våra artiklar. Fantastiskt välinitierat och en fantastisk hyllning. Tack Historiker och tack Joakim Jardenberg!--LittleGun (diskussion) 24 juni 2019 kl. 19.51 (CEST)

Nordegren & Epstein i P1Redigera

Programmet i morgon 5/6 kl 15 skall bland annat handla om Wikipedia: "vilka som får vara med där och hur det funkar". /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 15.52 (CEST)

Spännande, tack för tips!--LittleGun (diskussion) 4 juni 2019 kl. 15.58 (CEST)
Vår presskontakt, Användare:Paracel63, vet kanske mer? /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.15 (CEST)
Lite grand…   En av oss som skriver på tisdagarna i Göteborg kommer att prata om vårt tisdagsprojekt och andra möjligheter att hjälpa nybörjare att hitta rätt och göra skillnad på Wikipedia. En av utgångspunkterna för programtemat är den skeva könsfördelningen på Wikipedia, och Anna Charlotta Gunnarson (som jobbat mycket inom angränsande ämnen) är också inbjuden. Här finns programmet för efterlyssning, om ni missar sändningen efter 15:04 i morgon. --Paracel63 (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.39 (CEST)

Direktlänk till själva programmet, 25:10 in, finns här.//Hannibal (diskussion) 5 juni 2019 kl. 16.16 (CEST)

Grymt bra av Sofie Jansson. Intressant och bra inslag överhuvudtaget, men Sofie! Wow!--LittleGun (diskussion) 5 juni 2019 kl. 16.40 (CEST)
Jag tackar och bugar för de orden, LittleGun! /Sofie Sigrinn (diskussion) 6 juni 2019 kl. 17.23 (CEST)
Jag instämmer i lovorden! Du var både tydlig och välformulerad i inslaget Sofie Sigrinn. /Ariam (diskussion) 7 juni 2019 kl. 00.27 (CEST)
Även jag tackar. För den som vill efterlyssna talas det Wikipedia (och relaterade ämnen) från 18:4019:50 till 33:35 – nästan 1514 minuter. Det är vi inte bortskämda med.  --Paracel63 (diskussion) 8 juni 2019 kl. 23.30 (CEST)
De börjar prata om Wikipedia först efter 19:50, minuten innan dess handlar om "klämdagar" utan någon koppling till Wikipedia.
Är det någon som vet var man kan hitta lyssnarstatistik för detta radioprogram? --Larske (diskussion) 9 juni 2019 kl. 07.46 (CEST)
Tillägg: Hittade antalet "podd-lyssnare" på den här sidan. --Larske (diskussion) 9 juni 2019 kl. 08.46 (CEST)
Jag fattar inte siffrorna, hur kan räckvidden vara lägre än antalet lyssningar? Visar siffrorna "bara" de som inte lyssnat via FM-bandet? Jag gissar att N&E har ganska många direktlyssnare? Typp 100 000?--LittleGun (diskussion) 9 juni 2019 kl. 15.21 (CEST)
Ett klick på "Om Poddindex" leder hit. --Larske (diskussion) 9 juni 2019 kl. 20.56 (CEST)
Och där hittar man att "Värdet för lyssningar är högre än räckvidden pga. att samma unika spelare kan starta samma avsnitt flera gånger eller lyssna på flera avsnitt under en given period." Finns också en detaljerad teknisk spec Swedish Podcast Measurement Standards (på engelska). Plumbum208 (diskussion) 9 juni 2019 kl. 21.03 (CEST)
Den senaste lyssnarstatistiken jag hittar är i en årsredovisning från 2012 och då lyssnade 14,1 procent av personerna mellan 20–79 år per dygn på P1. Nordegren & Epstein lär höra till P1:s mest populära program. Andra får uppskatta vad det kan innebära i tusental men LittleGuns gissning på 100 000 är nog i underkant. /Ascilto (diskussion) 9 juni 2019 kl. 21.30 (CEST)
Jag frågade Sveriges Radio och fick svaret att det (år 2018) var 210 000 lyssnare (i medeltal får man anta) på programmet Nordegren & Epstein i P1. Det är lika många som Dagens eko (på vardagar), men "bara" ungefär hälften jämfört med Lördag med Lisa och 15 procent av lyssnarantalet för Melodikrysset. --Larske (diskussion) 12 juni 2019 kl. 22.30 (CEST)
Melodikrysset har alltså ~1,4 miljoner lyssnare. Wow! Det syns på Wikipedia Top 100 varje lördag att många lyssnar, men jag tycer ändå det var överraskande många. I lördags menar jag att 12 av de 100 är en direkt följd av Melodikrysset, där sjunde-platsen Steely Dan hamnar högst av dessa. Den här lördagen var det fotbollsdamerna som tryckte ned melodikryssvaren, annars hade de säkert varit fler och högre placerade.--LittleGun (diskussion) 1 juli 2019 kl. 10.04 (CEST)
Den exakta siffran de gav för Melodikrysset är 1380' för 2018. Om man får tro den här artikeln från tidigt 2011 var det då 1,7 miljoner lyssnare. --Larske (diskussion) 1 juli 2019 kl. 12.30 (CEST)