Yngve Larsson

Yngve Larsson, född 13 december 1881 i Sundsvall, död 16 december 1977 i Stockholm, var en svensk filosofie doktor, statsvetare, politiker (s, fp), borgarråd, riksdagsledamot och ordförande för Stockholms stadskollegium.

Han tog en fil.kand. i Uppsala och disputerade 1913 på Inkorporeringsproblemet. Från 1908 blev han en ledande kraft bakom Svenska stadsförbundets tidiga utveckling. Han var ursprungligen socialdemokrat, men uteslöts av Hjalmar Branting på grund av Aktivistboken 1915. Larsson involverades i Stockholms författningsreform, och utsågs 1920 till stadssekreterare i Stockholms stad. Han var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd 19241946, och politiskt ledande bakom flera av stadens historiskt största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Bromma flygfält, Stockholms tunnelbana och Norrmalmsregleringen. Under krigsåren var Larsson även en ledande nordisk antinazistisk opinionsbildare. År 1946 valdes han till riksdagsledamot (fp) och ordförande för Stockholms stadskollegium. Larsson lämnade stadshuset 1970, då 89 år fyllda. Hans stora stadshistoriska verk Mitt liv i Stadshuset (1977) blev även hans självbiografi. ► Läs mer