Öppna huvudmenyn
En representant för ordningen, gulfläckad ängstrollslända (Sympetrum flaveolum)

Trollsländor (Odonata) är en ordning bland insekterna. Trollsländor hör till underklassen bevingade insekter och är en av de äldsta nu levande insektsordningarna eftersom gruppen uppträdde under karbontiden för cirka 300 miljoner år sedan. De har en livcykel med ofullständig metamorfos, honorna lägger ägg som kläcks till nymfer vilka utvecklas till imago utan ett mellanliggande puppstadium. Nymferna lever i vatten och tar andra små vattenlevande djur. Fullbildade trollsländor är skickliga flygare som vanligen håller till i närheten av vatten och äter andra insekter som ofta fångas i luften.

Ordningen omfattar cirka 5 680 kända arter, varav 57 förekommer i Sverige. En särskilt stor artrikedom finns i den orientaliska regionen och neotropiska regionen. I de allra kallaste områdena norr om skogsgränsen klarar sig dock bara ett fåtal trollsländor. Storleken hos arterna varierar. En av de minsta trollsländorna är Agriocnemis pygmaea med ett vingspann på bara 18 millimeter. Störst är Megaloprepus caerulatus som har ett vingspann på 190 millimeter.

Utmärkande för trollsländor är att de har ett stort och rörligt huvud med stora fasettögon, bitande mundelar och korta borstliknande antenner, en mellankropp där det första segmentet är ombildat till en halsring medan de två bakre segmenten är sammanväxta, samt två par stora vingar och en långsträckt och smal bakkropp. En indelning av trollsländorna i två stora grupper brukar göras, egentliga trollsländor och flicksländor och jungfrusländor. De kan skiljas åt på vingarnas utseende och på hur vingarna hålls vid vila. ► Läs mer