Öppna huvudmenyn
Tjeckoslovakiens presidents vapen mellan 1960–1990 (texten betyder "Sanningen segrar").

Tjeckoslovakiens historia berör den tid som Tjeckoslovakien existerade som suverän stat. Landet bildades efter första världskriget när dubbelmonarkin Österrike-Ungern upplöstes och fick sitt namn efter folkgrupperna tjeckerna och slovakerna, men landet hade också andra stora minoritetsgrupper som tyskar och ungrare. Särskilt tyskarna var missnöjda med de levnadssituationer de hade i Tjeckoslovakien, vilket ledde till en politisk uppgörelse 1938 kallad Münchenöverenskommelsen.

Merparten av Tjeckoslovakien befriades 1945 av Röda armén, och det tjeckoslovakiska kommunistpartiet hade ett stort stöd bland befolkningen. Från mitten av 1960-talet började vissa reformer att diskuteras och under Pragvåren 1968 diskuterades dessa reformer öppet. Tjeckoslovakiens grannländer oroades dock över detta och invaderade Tjeckoslovakien i augusti 1968. Under de följande 20 åren motarbetades all form av opposition. Trots detta blev den oppositionella gruppen Charta 77 och dess talesman Václav Havel internationellt kända. De politiska förändringarna i Europa 1989 påverkade även Tjeckoslovakien, vilket bland annat resulterade i att Václav Havel blev president och fria val hölls 1990. Bland tjecker och slovaker fanns det olika åsikter om hur snabbt vissa ekonomiska reformer skulle genomföras och det ledde till att Tjeckoslovakien upplöstes 1992. Den 1 januari 1993 bildades istället de två separata republikerna Tjeckien och Slovakien. ► Läs mer