Slaget vid Ranängen (eller Slaget vid Randängen) var ett fältslag i närheten av Göteborg mellan dansk-norska och svenska trupper under slutskedet av Hannibalsfejden i augusti 1645. För att kunna belägra Göteborg hade en dansk-norsk armé under befäl av Hannibal Sehested gått över Göta älv och närmade sig staden, då svenska trupper under befäl av Lars Kagg först spärrade vägen vid Ranängen söder om Säveån, och därefter gick till motanfall. De hårt trängda dansk-norska trupperna tog sig tillbaka över älven till Hisingen vid Lärje, och ytterligare strider uppstod med de förföljande svenskarna framförallt vid höjderna sydväst om Bohus fästning.
Sehested lät därefter tre fregatter och tre galärer patrullera i Nordre älv mellan Bohus fästning och Sjöhed i Harestads socken, för att hindra svenskarna att gå över älven. På morgonen den 13 augusti började svenskarna beskjuta staden Ny-Kungälv på fästningsholmen med glödande kanonkulor från Hisingssidan och stora delar av staden sattes i brand. Efter att den svenske generalmajoren Kaggs trupper hade beskjutit Bohus fästning under flera dagar från långt håll och med ganska verkningslöst artilleri, gavs 48 timmars vapenvila den 18 augusti. Innan denna hade löpt ut kom beskedet om att fred hade slutits vid Brömsebro den 13 augusti, samma dag som Ny-Kungälv brändes. ► Läs mer